Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka principer en destination med världsarvsstatus tillämpar för att utveckla området samt vilka strategier destinationen har när det kommer till utveckling av området för turism. Studien är en kvalitativ fallstudie och har gjorts över Kvarkens världsarvsområde som är beläget i västra Finland. Studiens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med fyra olika respondenter som alla jobbar med världsarvsområdet samt genom analys av sekundära dokument såsom Kvarkens förvaltnings och utvecklingsplan och naturturismplanen för området. Det resultat som kan urskiljas är att destinationen Kvarken med hjälp utav den naturturismplan som gjorts upp försöker främja en hållbar turism. Området tillämpar strategier såsom att styra besökarna i området till specifika besöksplatser, användningen av områdets servicestruktur försöker styras så att det medför så liten olägenhet som möjligt för naturen. Stigar och utmärkta leder och ett utkikstorn har byggts samt att aktiviteter ordnas exempelvis båtturer så att man vet var och hur besökarna i området rör sig och således kan minska trycket på naturen. Området har en vision rörande vad de till år 2020 skulle vilja ha uppnått och ett antal målsättningar och strategier finns för att uppnå detta. Det området har som målsättningar är bland annat att besökarna som besöker platsen skall stanna längre och spendera mer pengar inom områdets gränser. Således behövs fler övernattningsmöjligheter än vad som i nuläget finns samt mer service och aktiviteter som man betalar för. Gällande planerings och utvecklingarbetet av området har ett antal svårigheter uppkommit såsom att samarbetet inte alltid fungerar eftersom  det inom området finns ett brokigt fält av aktörer som alla har olika viljor gällande vad som skall uppnås. Det råder en resursbrist och det är därför svårt att få till stånd större satsningar. När det kommer till att främja en hållbarhet på destinationen är endel företagare inte samarbetsvilliga och vill jobba utefter de premisser som de alltid har gjort. Slutsatsen är att Kvarkens världsarvsområde är på god väg rörande hållbarheten. De har ännu inte uppnått och fått allt att fungera enligt de principer som finns för en hållbar destination. De har ett antal strategier för att försöka förbättra utvecklingen och planeringen av destinationen. I Kvarkens fall såsom Müller (2007) även reflekterar över är en förbättring av produktutbudet nödvändigt för att en kvantitativ ökning av besökstalen för området skall kunna ske.

Konkurrensen mellan regioner har triggat det varumärkesbyggande som idag är en stor del av många regioners utvecklingsarbete. Turismen och resandet ökar konstant. Även det allmänna intresset för hållbar utveckling och ett mer utbrett miljöarbete tar fart. Tillsammans ses hållbar turism och ekoturism som de viktigaste faktorerna i framtidens resande. Lockandet av just turism med hjälp av destinationsutveckling blir ofta en förlängning av ett varumärkesbyggande för en region. Halmstad är Sveriges 18:e största kommun med cirka 93 000 invånare. Stränderna och sommaren har gjort staden till en stor allmänt känd turistort. Men hur fungerar Halmstads imageskapande och kommuniceringen av denna bild? Studiens syfte är att öka kunskapen om hur väl den tänkta, förmedlade bilden av Halmstad som turistdestination överensstämmer med den bild som turister faktiskt upplever samt förtydliga hur kommuniceringen av denna bild fungerar och ge förslag på förbättringar i arbetet. Studiens frågeställning blir då följaktligen. • Vilken uttänkt och projicerad image av destinationen Halmstad vill Kommun/Region förmedla till svenska besökare? • Hur mycket av den tänkta, förmedlade bilden av turismdestinationen Halmstad upplever besökaren? • Hur stor plats har begreppet hållbar utveckling i den projicerade och den uppfattade bilden Halmstad? En teoretisk referensram som förklarar de grundläggande principerna inom imageskapande, det subjektiva perspektivet och problematiken med att fastställa kärnvärden och en lyckad platsmarknadsföring har legat till grund för den fortsatta forskningen i studien. För en väl utförd studie har en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod använts. Aktuella hemsidor, diverse publicerat material samt en intervju med Halmstads & Co:s kommunikationschef Sarah Sundqvist Johanneson har legat till grund för den projicerade bild av Halmstad som analysen bidragit med. Därefter har en webenkät utförts för att se hur väl denna tänkta bild uppfattas av stadens besökare. Resultaten från de båda delarna överensstämmer relativt väl och Halmstads kommunikationsfokus ligger mest på sommaraktiviteter som hav, sol och bad. Sport med golf, kultur/konst och de tre hjärtana får även viss plats men är inte alls i samma utsträckning förknippat med Halmstad. En hållbar utveckling eller ett aktiv miljöarbete får i princip ingen exponering och det blir även tydligt i enkätens associationer.

Denna studie syftar till att studera i vilken utsträckning Collaborative Economy kan vara en mer hållbar form av turism. Fenomenet har skapat ett personligt intresse av nyfikenhet då Collaborative Economy i skrivande stund är ett väl omtalat och diskuterat ämne. Samtidigt upplevs det att tidigare studier inte har identifierat fenomenets effekter på en hållbar turism. För att uppfylla studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångsätt tillämpats. Det empiriskt insamlade materialet har baserats på kvalitativa intervjuer av uthyrare, middagsvärdar, deltagare och användare av Airbnb och EatWith. Vidare har det empiriskt insamlade materialet fastställt fyra stycken kategorier som utgör Airbnb´s och EatWith´s erfarenheter och uppfattningar: Mer pengar i plånboken, gästfrihet, kulturkram och reslust. Studien visade att Airbnb och EatWith utgör en fördelaktig resform. Det är turister som söker sig bortom det standardiserade utbudet och skapar en interaktion med lokalbefolkningen. Det är även en turist som använder befintligt lediga resurser under sin resa samt bidrar till lokala företag på destinationen. Studien fastställer dock att Airbnb och EatWith trots en bättre resform inte aktivt arbetar för en hållbar turismutveckling. För att uppnå en hållbar turism krävs det att ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiv samtliga är genomtänkta och välarbetade, och det är något studien visat Airbnb och EatWith inte åstadkommit. Studien drar därför slutsatsen att Airbnb och EatWith, företag verksamma inom Collaborative Economy i turism, inte aktivt och medvetet arbetar för en hållbar turism.

<p>The purpose of this dissertation is to describe and analyse the effects of tourism in developing countries and the attitudes and working methods of Swedish tour operators towards sustainable tourism. We have chosen to use a qualitative research according to a hermeneutical view. We have carried through in-depth interviews with eight tour operators. The theories have been divided into the effects of tourism and sustainable tourism goals which have social, economic and environmental starting points. The empiricism describes the work and activities of the tour operators and compiles the interview material divided into attitudes on tourism effects and responsibilities. The section is completed by the realisation of the above. In the analysis and conclusion we discuss that the tour operators find the environmental effects to be the greatest issue and that they believe that they do take responsibility. Although we think that they do not take enough responsibility to reachsustainable tourism.</p>

The purpose of this dissertation is to describe and analyse the effects of tourism in developing countries and the attitudes and working methods of Swedish tour operators towards sustainable tourism. We have chosen to use a qualitative research according to a hermeneutical view. We have carried through in-depth interviews with eight tour operators. The theories have been divided into the effects of tourism and sustainable tourism goals which have social, economic and environmental starting points. The empiricism describes the work and activities of the tour operators and compiles the interview material divided into attitudes on tourism effects and responsibilities. The section is completed by the realisation of the above. In the analysis and conclusion we discuss that the tour operators find the environmental effects to be the greatest issue and that they believe that they do take responsibility. Although we think that they do not take enough responsibility to reachsustainable tourism.

Åre utsågs från Regeringen att vara en av fem destinationer som 2012 ansågs ha potential till att bli hållbara destinationer. Därför är Åre en del av uppdraget Hållbar destinationsutveckling och är därigenom en destination som ligger i framkant i hållbarhetsarbetet. Arbetet med hållbar destinationsutveckling kräver resurser inom olika avseenden, en viktig resurs är en fungerande samverkan bland aktörerna vid destinationen. Av den anledningen undersöker studien huruvida Åre som turistisk destination samverkar. Syftet med studien är att utifrån kartläggning av hållbarhetsarbetet hos aktörer vid det turistiska fältet i Åre, identifiera påverkansfaktorer i delaktigheten och destinationens samverkan. Detta är relevant att undersöka för att kunna konstatera faktorer som kan påverka Åres arbete mot en hållbar destination.   Studien är kvalitativ och baseras på åtta stycken semistrukturerade intervjuer med privata och offentliga aktörer som representerar det turistiska fältet i Åre. Av resultatet att visa är aktörerna olika delaktiga i arbetet mot en hållbar destination, delaktigheten är en viktig del för en fungerande samverkan. Andra viktiga delar för en fungerande samverkan i arbetet mot en hållbar destination som framgår i studien är kommunikation, involvering, planering, organisation, ledarskap och uppföljning, detta från både privata och offentliga aktörer.   De privata aktörerna på det turistiska fältet i Åre har en relativt låg delaktighet i arbetet mot en hållbar destination. De två aktörer som är mest delaktiga har en gemensam nämnare, vilken är att de båda är styrelsemedlemmar i destinationsbolaget Åre Destination AB. De viktigaste slutsatserna kring den bristande delaktigheten hos de privata aktörerna visade sig vara dels problematiken kring förståelsen för begreppet hållbarhet och omedvetenheten av hållbarhetsarbetet i Åre. Omedvetenheten beror på bristande kommunikation och information samt riktlinjer från ledande aktörer. Det turistiska fältet i Åre består många olika aktörer vilket försvårar den gemensamma strävan mot hållbar turismutveckling.

Tourism in the Arctic and Antarctic is increasing rapidly. In both Polar Regions, the cruise tourism is predominant. Several of the tour operators arrange trips under the banner of ecotourism, meaning that the trips should be ecologically sustainable. To ensure ecotourism standards there are different types of certifications; for cruise travels in the Arctic there is AECO (the Association of Arctic Expedition Cruise Operators) certification, and for travels to the Antarctic IAATO (the International Association of Antarctic Tour Operators). Promoters of ecotourism argue that these trips are important because they create support for conservation work among tourists making them “polar ambassadors”. But no journey, however “sustainably” operated, is without environmental consequences. In this project, the objective was to investigate whether ecotourism is worth its price for nature, by seeking answers to the following questions. 1)      Do the certifications fill their purpose or are they used as a form of “greenwashing”? 2)      Do the tourists become polar ambassadors? 3)      What are the environmental and natural effects of tourism in the Arctic? 4)      Is the ecotourism as operated today sustainable or are further developments necessary?   The project was partly carried out by participation in an “expedition” to the Arctic organized by a tour operator certified by AECO, during which my fellow travellers were asked to answer a couple of questionnaires. The results show that the industry is confident that it promotes conservation work, that the tourists become polar ambassadors, and that there are no visible negative ecological impacts. My observations and the questionnaires do not show that the participants automatically become polar ambassadors. However, the trip seems to affect the perceptions of first-time traveller to the Arctic, and the visitors learned new facts about the region and its wildlife. My observations during the trip also show that ecotourism-certifications do not seem to affect the travel agents work on site to any great extent and in some places land degradation is obvious. My conclusions are that ecotourism certifications have the potential to become an important tool in creating more sustainable travel, but much work remains to achieve this. Very little research has been conducted on the benefits vs. costs to the polar environment of ecotourism. Generally, much more research is needed to ensure sustainable tourism. / Turismen i Arktis och Antarktis ökar i snabb takt. I båda polarområdena är kryssningsturismen helt dominerande. Flera av företagen som arrangerar resor i regionerna bedriver ekoturism, alltså resor som ska vara ekologiskt hållbara. Det finns olika typer av ekoturismcertifieringar, för kryssningsresor i Arktis finns AECOs (the Association of Arctic Expedition Cruise Operators) märkning, och i Antarktis IAATO (the International Association of Antarctic Tour Operators). Förespråkare av ekoturism hävdar att dessa resor spelar en viktig roll i bevarandearbetet, därför att de skapar ett engagemang hos turisterna som de sedan tar med sig hem. Men inget resande, hur ekologiskt man än försöker bedriva det, är utan miljökonsekvenser. I detta projekt har ambitionen varit att undersöka om ekoturismen är värd sitt pris för naturen, genom att söka svar på följande frågor.   1)      Fyller certifieringarna sitt syfte eller leder de till ”greenwashing”? 2)      Blir turister polarambassadörer? 3)      Vilka är effekterna för miljö och natur av turismen i Arktis? 4)      Är ekoturismen hållbar?   Resultaten visar att branschen är övertygad om att den är positiv för bevarandearbetet, att polarambassadörer verkligen skapas, och att de synbara ekologiska konsekvenserna är obefintliga. Mina observationer under deltagande i en expeditionskryssningsresa till Svalbard, arrangerad av ett svenskt ekoturismföretag med medlemskap i AECO, visar inte entydigt på att människor blir polarambassadörer. Däremot verkar en resa påverka förstagångsresenärens uppfattning om Arktis, och besökarna lärde sig nya saker om regionen och dess djurliv. Observationerna under resan visar också att ekocertifieringar inte verkar påverka researrangörens arbete på plats i någon större utsträckning, och att markförslitningen på vissa platser är påtaglig. De slutsatser som kan dras av arbetet är att ekoturismcertifieringar har en potential att bli ett viktigt verktyg i arbetet för ett mera hållbart resande, men det kvarstår mycket arbete för att detta skall uppnås. Väldigt lite forskning har bedrivits om ekoturismens värde och kostnader för naturen i polarområden. Mycket mer forskning behövs för att säkerställa långsiktigt hållbar turism.

In this paper we will investigate sustainable events. The aim is to gain a deeper understanding of how thoughtful Goteborg &amp; Co work socially and ecologically sustainable with their events. What will be investigated is what positive and negative effects that can occur with events based on the two sustainability aspects. Through in-depth interviews we have gained an idea of ​​the organizers' role in sustainability. The theories underlying the investigation have touched on sustainability concepts in events, ISO 20121, and strategies for achieving sustainable events. The empirical material is based on deep interviews with selected respondents from environmental management as well as Goteborg &amp; Co. Further in the analysis and conclusion we have come to the conclusion that sustainability is extremely important. Organizers are working on sustainability in their events, partly because it promotes the marketing concept and partly to reduce environmental impact by raising awareness among visitors to think more sustainable. The authors conclude that the organizers are on track but that there is still sustainability work that the events need to improve. We have also noted that both small and large festivals should invest more in working sustainably to achieve sustainable long-term success. / Studien undersöker hållbara evenemang. Syftet är att få en djupare förståelse kring hur genomtänkt Göteborg &amp; Co arbetar socialt samt ekologiskt hållbart med sina evenemang. Det som kommer att undersökas är vilka positiva och negativa effekter som kan uppstå med evenemangen utifrån de två hållbarhetsaspekterna. Genom djupintervjuer har vi fått en uppfattning om arrangörernas roll inom hållbarhetsarbetet. Teorierna som ligger till grund för undersökningen har berört hållbarhetsbegrepp inom evenemang, ISO 20121 samt strategier för att uppnå hållbara evenemang. Det empiriska materialet är baserat på djupintervjuer med utvalda respondenter från Miljöförvaltningen samt Göteborg &amp; Co.Vidare i analysen och slutsatsen har studien visat att hållbarhet är enormt viktigt. Arrangörerna arbetar med hållbarhet i deras evenemang, dels för att det främjar marknadsföringskonceptet och dels för att minska miljöpåverkan genom att öka medvetandet hos besökarna att tänka mer hållbart.Författarna drar slutsatsen att arrangörerna på god väg, men att det fortfarande finns hållbarhets arbeten som  evenemangen behöver förbättra sig inom. Vi har även noterat att både små och stora festivaler bör satsa mer på att arbeta hållbart för att uppnå hållbar framgång på lång sikt.

Bakgrund: Turismindustrins utveckling har genererat i konsekvenser inom ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Isla de Holbox är en naturskyddad ö i Mexiko som har potential till ökning av turismbesökare, vilket kan leda till ohållbara nivåer. Inställningen människor har till miljön anses vara en av de mest inflytelserika faktorer i att förutsäga miljömässigt ansvarsfullt beteende. Det har framkommit att människors miljöhänsyn och miljövänliga beteende påverkas avsevärt av deras skilda livsstilar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka turisternas semesterbeteende och medvetenhet ur ett hållbart miljöperspektiv. Metod: Studien baserades på en enkätundersökning med 50 respondenter under tidsperioden 23-30 mars 2016 på ön Isla de Holbox, Mexiko. Resultat: Studien visade att respondenterna är miljömedvetna men att alla inte är miljövänliga i sitt beteende, både i sitt vardagsliv som på sin semester. Slutsats: Miljövänligt beteende och miljömedvetenhet kan skilja sig mellan individer. Det har framkommit i studien att det är en ekonomisk kostnadsfråga att agera mer miljövänligt. / <p> Språkutveckling i matematik</p>

In Visby, cruise calls have become less frequent over the years and to prevent this development it has been decided to build a cruise port located south of Visby harbor. To reach Visby the cruise passengers need to pass through the harbor and all its crossings. However, in Visby harbor the ferries to the mainland are already causing traffic jams during peak season and without a functioning transport solution the cruise passengers will probably cause even bigger problems. In order to encourage a sustainable tourism a traffic solution for the harbor needs to be presented. The aim of this study is to evaluate how the new cruise port will affect the traffic situation in Gotland, both local and regional. A qualitative study has been carried out to gather information and opinions from local actors in Gotland, regarding traffic and tourism. Based on this qualitative study and a method developed by the Swedish transportadministration, four different transport solutions have been evaluated. One shuttlebus solution and three different walkways. These solutions have been simulated in the software Vissim in order to evaluate the efficiency for each solution, and in Enviver to calculate the emissions they cause. The study shows that the walkway that does not affect traffic in the harbor is the solution that is most efficient and has lowest emissions, but it also demands large investments. The shuttlebus solution was also efficient but with higher emissions and it is dependent on buses and drivers to be available.