The purpose of this report has been to answer the following questions: - To what degree do visitors in Kiruna, take their environmental impact into caution when travelling? - In what way does ecotourism have an impact on the local ecosystems? - What does the future look like in terms of sustainable tourism in Kiruna?This report initially starts by explaining the meaning of ”Sustainability” and the subject is then being placed in relation to tourism. A web-based survey was sent to people who visited Kiruna during the winter 2015/2016. The visitors answered questions regarding their choices of transportation, accommodation and activities during their stay. A survey did also take place among the tourism companies within Kiruna. The participants answered questions regarding sustainable tourism. The results shows that the environment is not being prioritized in any further extent. However, European travelers and travelers from outside of Europe tend to prioritize their environmental impact in a higher grade than Swedish travelers. The interest in sustainable tourism among companies in Kiruna was shown to be high. However, in the present time, it is not being practiced in a large scale. When it comes to sustainability, the companies are requesting better marketing and information from the municipality. Even though the interest of participating in sustainable tourism has shown to be low among the visitors, a bright future can still be seen in the area.

No description available.

TITEL: Surfing mellan fjällen – en studie om ekoturism i surfingdestinationen Hoddevik Frågeställning: Studiens huvudfråga grundar sig i de konsekvenser turism kan föra med sig. För att förhindra en destruktiv turism kan ekoturismen ses som ett redskap. Studien undersöker hur ekoturism kan användas i Hoddevik för surfingaktörer. Vilka positiva effekter kan ekoturism bidra med till surfingaktörerna i Hoddevik? BAKGRUND: Efter tre års utbildning inom hållbar turismutveckling har jag både fått förståelse och respekt för hur destinationer som Hoddevik kan påverkas negativt av turism, men även hur de med rätt redskap kan utvecklas till en fantastisk turistdestination. Mitt redskap blir ekoturism, med surfing som aktivitet. Studien undersöker hur surfingaktörerna i Hoddevik kan utveckla turismen där på ett gynnsamt sätt för både naturen och lokalbefolkningen med hjälp av ekoturism. SYFTE: Syftet är att undersöka surfingaktörerna i Hoddevik, hur de arbetar och om de kan tillämpa ekoturism i sina verksamheter för att medföra en positiv utveckling till Hoddevik som destination. METOD: Studien tillämpar en kvalitativ metod genom semi-strukturerade intervjuer med personer inom surfingen i Hoddevik SLUTSATS: De största positiva effekterna som ekoturism kan bidra med till surfingaktörerna i Hoddevik är: goda relationer med lokalbefolkningen, en väl bevarad natur, ingen negativ påverkan på kulturlandskapet och utbildning som exempelvis kan bidra till att surfingturister tar sitt ansvar gällande nedskräpning. Enligt Hanen, som utför ekoturismcertifieringen i Norge, finns det goda möjlighet för surfing att användas som en aktivitet inom ekoturism. Surfingaktörerna i Hoddevik arbetar delvis med ekoturism idag, även om de inte är medvetna om att deras arbete faller inom ramen för ekoturism. Med en vacker natur och ett välbevarat kulturlandskap finns det goda förutsättningar för surfingaktörerna i Hoddevik att arbeta med ekoturism idag och i framtiden

<p><strong>Sammanfattning</strong><strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p>Denna uppsats behandlar ämnet hållbar turism, med hotellkedjan Scandics hållbarhetsarbete i fokus. Uppsatsen syftar även till att ta reda på om detta arbete marknadsförs samt hur kunderna uppfattar arbetet. Studien har genomförts i Karlstad och har därför fokuserats på de tre Scandic hotellen.</p><p> </p><p>Jag har studerat litteratur för att få en inblick i ämnet hållbar turism samt marknadsföring. En kvalitativ metod har använts genom att jag genomfört intervjuer med representanter för Scandics tre hotell i Karlstad. Jag har intervjuat hotellchefen för Scandic Klarälven samt Scandic Winn, Driftansvarige för Scandic City samt miljöansvarige för de tre hotellen. Då jag även har genomfört en enkätundersökning med kunderna på de tre hotellen, har en kvantitativ metod använts. Detta gjorde jag för att även få kundernas syn på hållbarhetsarbetet.</p><p> </p><p>Hotellkedjan Scandic började arbeta med hållbarhetsfrågor 1993. Företaget är idag ett av de ledande inom detta område. Hållbarhetsarbetet innebär att de ekonomiska, miljömässiga samt sociala aspekterna präglar den dagliga verksamheten. Idag är totalt 100 av Scandics hotell Svanenmärkta. Det innebär att hotellen måste uppfylla en del kriterier. På ett Svanenmärkt hotell präglar miljöarbetet hela verksamheten. Kriterierna för ett Svanenmärkt hotell innefattar exempelvis minskning av kemiska produkter samt lägre vattenförbrukning.</p><p> </p><p>Genom uppsatsen har det framkommit att alla delar inom Scandics hållbarhetsarbete är lika viktiga. Det har däremot framkommit att det är miljöarbetet som lyfts fram. Det är den ekonomiska aspekten som styr hela verksamheten, där ett hållbart resultat ska uppnås med ägarnas intressen i fokus. Den sociala aspekten innebär att Scandic tar ett samhällsansvar. Det innefattar bland annat att företaget samarbetar med olika hjälporganisationer. Scandics hållbarhetsarbete marknadsförs idag, men inte på samma sätt som det gjordes vid starten. Idag är hållbarhet en självklar del av verksamheten och det är endast de större förändringarna som marknadsförs. Majoriteten av kunderna känner till hållbarhetsarbetet och det är då främst miljöarbetet de känner till. Intressant är att majoriteten av kunderna dock inte har hållbarhetsarbetet i åtanke vid val av hotell.  </p>

Sammanfattning   Denna uppsats behandlar ämnet hållbar turism, med hotellkedjan Scandics hållbarhetsarbete i fokus. Uppsatsen syftar även till att ta reda på om detta arbete marknadsförs samt hur kunderna uppfattar arbetet. Studien har genomförts i Karlstad och har därför fokuserats på de tre Scandic hotellen.   Jag har studerat litteratur för att få en inblick i ämnet hållbar turism samt marknadsföring. En kvalitativ metod har använts genom att jag genomfört intervjuer med representanter för Scandics tre hotell i Karlstad. Jag har intervjuat hotellchefen för Scandic Klarälven samt Scandic Winn, Driftansvarige för Scandic City samt miljöansvarige för de tre hotellen. Då jag även har genomfört en enkätundersökning med kunderna på de tre hotellen, har en kvantitativ metod använts. Detta gjorde jag för att även få kundernas syn på hållbarhetsarbetet.   Hotellkedjan Scandic började arbeta med hållbarhetsfrågor 1993. Företaget är idag ett av de ledande inom detta område. Hållbarhetsarbetet innebär att de ekonomiska, miljömässiga samt sociala aspekterna präglar den dagliga verksamheten. Idag är totalt 100 av Scandics hotell Svanenmärkta. Det innebär att hotellen måste uppfylla en del kriterier. På ett Svanenmärkt hotell präglar miljöarbetet hela verksamheten. Kriterierna för ett Svanenmärkt hotell innefattar exempelvis minskning av kemiska produkter samt lägre vattenförbrukning.   Genom uppsatsen har det framkommit att alla delar inom Scandics hållbarhetsarbete är lika viktiga. Det har däremot framkommit att det är miljöarbetet som lyfts fram. Det är den ekonomiska aspekten som styr hela verksamheten, där ett hållbart resultat ska uppnås med ägarnas intressen i fokus. Den sociala aspekten innebär att Scandic tar ett samhällsansvar. Det innefattar bland annat att företaget samarbetar med olika hjälporganisationer. Scandics hållbarhetsarbete marknadsförs idag, men inte på samma sätt som det gjordes vid starten. Idag är hållbarhet en självklar del av verksamheten och det är endast de större förändringarna som marknadsförs. Majoriteten av kunderna känner till hållbarhetsarbetet och det är då främst miljöarbetet de känner till. Intressant är att majoriteten av kunderna dock inte har hållbarhetsarbetet i åtanke vid val av hotell.

Sammanfattning – "All inclusiveturism: The price of greatness is responsibility" Datum: 18 januari 2013 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskola Författare: Per Barkström (9th October 1986) Malin Blomstedt (20th November 1980) Title: All inclusiveturism: "The price of greatness is responsibility" Handledare: Finn Wiedersheim-Paul Nyckelord: All-inclusiveturism, långsiktig hållbar samhällsutveckling, CSR, hållbar turism, ekonomiskt läckage Frågeställning: Är det möjligt för resebranschen att bidra mer till en långsiktig hållbar samhällsutveckling än den gör idag gällande All-inclusiveturismen? Hur bör resebranschens förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism gestaltas ur ett CSR-perspektiv? Syfte: Huvudsyftet är att beskriva hur resebranschen kan justera sitt förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism för att bättre gagna en långsiktig hållbar samhällsutveckling i de länder där verksamhet bedrivs. Delsyftet bottnar i att undersöka och analysera hur den rådande All-inclusiveturismen påverkar samhället ur ett långsiktigt hållbart samhällsperspektiv. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på sekundärdata i form artiklar, rapporter och böcker för ämnet relevant litteratur samt primärdata i form av personliga intervjuer med profiler som förespråkar hållbar turism. En fallstudie av den svenska resebranschens förhållningssätt till en långsiktig hållbar samhällsutveckling genomfördes med en deduktiv ansats. Vidare tolkades referensramen och empirins insamlade material för att skapa en analys och slutsats. Slutsats: Givet att nedanstående förslag implementeras kan resebranschen justera sitt förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism för att bättre gagna en långsiktig hållbar samhällsutveckling i de länder där verksamhet bedrivs. 1. Förändra och förankra betydelsen av hållbar turism internt 2. Minska ekonomiskt läckage 3. Arbeta proaktivt istället för reaktivt 4. Aktivt ansvarstagande i motsats till att köpa sig fri 5. Utvecklandet av samarbeten och kvalitetssystem 6. Upplys resenärerna

Turismen är en snabbt växande industri vilken har kommit att bli en viktig källa för ekonomisk tillväxt och socioekonomisk utveckling i många utvecklingsländer. Ett land som upplevt stora fördelar av turismen är Thailand, som idag är en av de populäraste destinationerna i Asien. Turismens utveckling medför dock ej bara positiva aspekter. Turistdestinationerna i utvecklingsländer utsätts för bland annat överanvändning av naturresurser och en påtvingad västerländsk kultur, vilket i längden leder till att destinationen förlorar det som från början attraherade turisterna. En hållbar utveckling av turismen är därför efterfrågad av både stat, samhälle och konsumenter. Hållbar turism stävar mot att minimera de negativa aspekterna för destinationen, samtidigt som de ekonomiska fördelarna maximeras. Turismindustrin består av många industrier i en, varav hotellindustrin behandlas i denna studie. En väg mot en hållbar utveckling av hotellindustrin är miljöcertifieringsprogram. En miljöcertifiering för hotell är en väg mot en hållbar utveckling och kan försäkra konsumenten om att hotellet aktivt arbetar för att minimera sin miljöpåverkan. Trots en efterfrågan av mer miljövänliga alternativ från turisterna, förblir de ofta passiva i sina val, till exempel i att stödja miljöcertifierade hotell. Genom att studera anledningen till detta bidrar denna studie till en ökad förståelse för hotellindustrin gällande vad i hotellens hållbara miljöarbete som värderas av hotellgästen. Vidare undersöks om hotellen lyckas förmedla informationen om sitt miljöarbete till hotellgästerna vid vistelsen. Vår studie utförs på miljöcertifierade hotell i Thailand och har en kvantitativ ansats med en enkätundersökning som grund för att undersöka vad hotellgäster värderar under sin vistelse på ett miljöcertifierat hotell. Studien genomfördes på 197 respondenter som vid tillfället var gäst på ett av 20 Green Leaf certifierat hotell i södra Thailand. Studiens resultat visar att hotellgästens vetskap om att hotellet aktivt arbetar för att minimera sin miljöpåverkan bidrar till ett högre upplevt värde och en större sannolikhet att välja ett miljöcertifierat hotell i framtiden. Resultaten visar också på en förbättring från tidigare studier gällande turisters betalningsvilja för miljöinitiativ i utvecklingsländer. Paradoxen i våra resultat är att hotellens kommunikation till hotellgästen brister beträffande sitt miljöarbete. Därmed kan majoriteten av gästerna ej i dagsläget erhålla ett högre upplevt värde och det miljöcertifierade hotellets potentiella konkurrensfördel uteblir. Genom vår studie har vi funnit att turister behöver synliga och konkreta bevis på hotellens miljöarbete, samt mer information om hur deras val kan vara avgörande för en fortsatt hållbar utveckling av hotellindustrin.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur trender i turismindustrin uppkommer samt vilka drivkrafter det är som styr huruvida trender får stark genomslagskraft eller ej. Inom turismindustrin, liksom i andra näringar, kan vi finna trender. Dessa trender styr utvecklingen av turismen, samtidigt som de till stor del även styr konsumtionsbeteende. Genom att vara medveten om vilka drivkrafter i samhället det är som styr utvecklingen av trender skapas även en möjlighet att förutspå hur turismutvecklingen möjligtvis kan komma att se ut på lång sikt och därmed skapa sig ett försprång i egenskap av turismutvecklare, alternativt vara i framkant och leda utvecklingen. Tidigare forskning är framför allt på engelska och till största del endast tillgänglig via artikeldatabaser. Jag hoppas därmed kunna frigöra kunskapskapital så att det blir tillgängligt för allmänheten. Teorin visar att de drivkrafter som ger upphov till och styr utvecklingen av trender är teknologi, demografi, politisk situation, ekonomi, miljömedvetenhet, och sociologiska faktorer. Intervjuobjekten är subjektivt handplockade genom stratifierat urval. De är futurister med god insikt i trenders påverkan på turism. Frågorna i min strukturerade intervjuguide har besvarats via e-post. Resultatet visar att dessa futurister till stor del har en åsikt som stämmer överens med eller i viss mån liknar deras kollegors teoretiska verk som utgör grunden för tidigare forskning. Eventuella meningsskiljaktigheter kan tänkas bero på att de är forskare som, trots att de alla har god kännedom om trender och trenders påverka på turismutveckling, även har sina examina i olika discipliner. Det tycks finnas grundprinciper för hur trender driver turismutvecklingen framåt, samtidigt som dessa är föränderliga och därmed inte tillförlitliga på sikt. Istället bör man utvärdera situationen med en omvärldsanalys utifrån de megatrender som råder, då dessa är övergripande trender som förändras långsamt medan mindre trender kan äga rum plötsligt till följd av nya framsteg eller förändringar i samhällsstruktur eller teknik.

Ekoturism är ett användbart begrepp dock inte särskilt väldefinierat. Det finns många olika förklaringar om begreppet, från preciserat till koncist. Eftersom turistbranschen är en av världens största industrier är det därför viktigt att utveckla det på ett hållbart sätt som gynnar miljön, lokalbefolkningen och ekonomin. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning Palawan arbetar med ekoturism samt vilken uppfattning turisterna har om begreppet. Insamlingsmetoden baserads på kvalitativa samtalsintervjuer med en semistrukturerad ansats. Studien visade på att respondenterna inte hade några kunskaper om begreppet ekoturism och kan därför inte agera på ett hållbart vis. Anledningen till att samtliga respondenter inte hade någon kunskap om ekoturism berodde på kunskapsbrist, däremot hade det ett miljömedvetet beteende. Slutsatsen visar på att det finns ett glapp mellan kunskap och handling inom ekoturism. Att driva ekoturism anses vara mer krävande än vanlig turism av den orsaken att det behövs både mer kunskap men också för att det är en kostnadsfråga, vilket är anledningen till att många destinationer väljer att inte göra det. Lyckligtvis har ekoturism blivit allt mer populärt genom åren och människan är idag betydligt mer medvetna om dagens miljöproblem. / Ecotourism is a useful concept, but not very well defined. As the tourism industry is one of the world's largest industries, it is therefore important to develop it in a sustainable way that benefits the environment, local people and the economy. The purpose with this thesis was to examine in what extent Palawan works with ecotourism and which perception the tourists has about the concept. The collection method was based at qualitative interviews. The thesis result showed that none of the respondents had any knowledge about the concept ecotourism and therefore can’t act in a sustainable manner. The reason why the respondents had no knowledge about the concept depended on lack of knowledge. The conclusion shows that there is a gap between knowledge and action within eco-tourism. Manage ecotourism is more demanding than regular tourism because of the needs for more knowledge, but also because it ́s a cost issue, which is why many destinations choose not to manage ecotourism. Fortunately, ecotourism has become increasingly popular over the years and man is today much more aware of today's environmental problems.

Branäsanläggningen är ett skidområde som ligger i norra delen av Torsby kommun och består av ökar med ca 8000 bäddar. Kommunen har ca 11 000 invånare vilket gör att det sker en fördubbling av invånare i kommunen under vinterhalvåret och detta kan skapa problem. I denna uppsats kommer frågor kring problematiken med ökad turism besvaras genom kvalitativa intervjuer med kommunen och en av delägarna, samt dokumentanalyser av översiktsplan och fördjupad översiktsplan. Hur en landsbygdskommun hanterar ökad befolkning under en viss tid men också hur kommunen och anläggningen planerar för ökad turism kommer även att diskuteras. Vilka för och nackdelar det finns med säsongtursimens diskuteras också med hjälp kommunen och den ena delägarens åsikter.