Syftet med detta examensarbete är att se vad biosfärområdet Blekinge Arkipelag har för förutsättningar för att utveckla turism, samt vad de kan göra med sina resurser i området. Ett biosfärområde ska ses som ett modellområde, där målet är att ha en god balans mellan människan och naturen. Blekinge Arkipelag är den ideella förening som driver och förvaltar biosfärområdet, som består av Blekinges kust och skärgård.Den metodlogiska referensramen har baserats på litteratur från främst Bryman och Bell (2005), Smith (2010) samt Hedin (2011). Examensarbetet är en fallstudie som är inriktat på biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Utifrån analys av litteratur om turism i biosfärområde samt turismplanering har tre kategorier framkommit, turismplanering, samverkan och kommunikation samt miljöresurser. Då dessa kategorier prövas på vårt fall är det en deduktiv undersökning. Den teoretiska referensramen är baserad på turism litteratur, såsom artiklar av Singh och Singh (2004), Olson (2011) med flera. Även litteratur i form av böcker av bland annat Hall (2008), Kandampully (2001) med flera, som använts i examensarbetet. Det empiriska materialet har samlats in genom granskning av olika hemsidor samt intervjuer, såsom kvalitativa djupintervjuer, med de organisationer vi ansåg vara mest väsentliga för vårt examensarbetet. Analysen har sedan utförts genom en nulägesanalys i form av SWOT, där vi enligt studien får fram de styrkor och svagheter som finns idag samt de möjligheter och hot som kan uppkomma för turismen i Blekinge Arkipelag. Undersökningen visar de förutsättningar Blekinge Arkipelag har för att utveckla turismen i biosfärområdet, därefter ger vi författare av denna examensuppsats praktiska förslag på vad de kan göra för att komma igång med turismutvecklingen.

Branäsanläggningen är ett skidområde som ligger i norra delen av Torsby kommun och består av ökar med ca 8000 bäddar. Kommunen har ca 11 000 invånare vilket gör att det sker en fördubbling av invånare i kommunen under vinterhalvåret och detta kan skapa problem. I denna uppsats kommer frågor kring problematiken med ökad turism besvaras genom kvalitativa intervjuer med kommunen och en av delägarna, samt dokumentanalyser av översiktsplan och fördjupad översiktsplan. Hur en landsbygdskommun hanterar ökad befolkning under en viss tid men också hur kommunen och anläggningen planerar för ökad turism kommer även att diskuteras. Vilka för och nackdelar det finns med säsongtursimens diskuteras också med hjälp kommunen och den ena delägarens åsikter.

Till följd av Covid-19 som har förändrat hela världen så har restriktioner som bland annat gränsstängningar, resekontroller och begränsade rörelser i länder införts vilket resulterat till att turismen drabbats mest på grund av reseförbudet. Svenska invånare som tidigare år har åkt utomlands för att avnjuta sol och värme kunde inte resa på grund av restriktionerna sommaren 2020, däremot reste många människor inom Sverige på sin semester som därmed fick uttrycket “Hemester”. Syftet med studien var dels att studera hur turismnäringen i Båstad påverkats av Covid-19 pandemin under 2020, jämfört med 2019 sett ur ett turismnäringsperspektiv samt vilka åtgärder och förändringar som gjorts i planeringen till följd av Covid-19. I teorikapitlet som varit en grund för studien presenteras teoretiska utgångspunkter som planering av turism, kriser inom turismnäringen, pandemi och turism, återhämtning och hemester. Det metodiska angreppssättet för studien var en kvalitativ intervju då den ansågs vara mest lämplig eftersom studien hade som mål att samla in faktabaserade svar från företrädare från företag och inte personliga åsikter. Intervjufrågorna anpassades för att få fram konkreta och tydliga fakta som stärkte undersökningen. Resultatet som framkommit i studien är att Båstads kommun och företag har påverkats negativt utifrån sociala, ekonomiska och strategiska perspektiv där bland annat Nordea Open som anses vara en viktig dragningskraft för destination ställdes in 2020, vilket resulterade i förlust av intäkter och negativa effekter för övriga aktörer. Det framkom även att besöksnäringen har påverkats på så sätt att den internationella målgruppen, som tidigare dominerade, inte längre inriktas på eftersom pandemins effekt har minskat det internationella resandet. Till följd av att hemester blivit populärt, har det resulterat i att flera nationella turisters resande har ökat vilket gjort att Båstad därmed inte har tappat generellt många besökare jämfört med tidigare år. Därmed har förändringar i planeringen skapat en ny målgrupp, nya anpassningar för företagen, nya strategier och arbetssätt samt att säkerheten har utökats i förberedande syfte utifall en annan pandemi eller liknande kris skulle inträffa. Sammanfattningsvis har aktörernas turismplanering förändrats i största mening gällande säkerheten utifrån regeringens restriktioner och råd.

Birka är en av de äldsta fornlämningar som upptäckts i Sverige, och har gett historiker möjlighet att få en tydligare bild av hur det var att leva i en bosättning som har haft funktionen att vara en central punkt för handel under den tid då människor valt att kalla det sin hemvist. Denna inblick i historien är vad som hjälpt till att forma en besöksnäring vid denna destination som har haft som målsättning att utbilda människor om dess historia. De kulturella och historiska resurserna vid platsen har värdesatts av bland annat UNESCO, som utnämnt Birka till ett världsarv.  Det har även lett till att aktörerna bakom Birka har bytt ansvarsroller med tiden. Under senare tid så har även Riksantikvarieämbetet som aktör lämnat över ansvaret för Birka till andra aktörer inom den offentliga sektorn. Vår fallstudie kommer därför att fokusera på att titta närmare på Birka och de aktörer som ansvarar för destinationen, för att få en bild av hur destinationen marknadsförs och om detta sker enligt en tematisering som går att finna, samt om den tar hjälp av destinationens status som världsarv. Vidare visar majoriteten av forskningen att det saknas en tydlig planering för hur världsarven i Sverige ska behandlas, som alla de svenska världsarven kan använda sig av vid planering kring ett världsarv.

Vintern 2019 började ett virus spridas i Kina som senare kom att kallas Covid-19. När vi började diskutera kring ämnet förstod vi snart att denna pandemi skulle komma att ha en stor påverkan på hela världen men framförallt på turismnäringen. Detta var ett ämne vi båda direkt fann intressant att undersöka mer och som vi var helt överens om att ta oss an. Från början tänkte vi väldigt brett och globalt men efter tips från ansvarig handledare bestämde vi oss för att avgränsa och lägga vårt fokus på region Värmland. Under uppsatsarbetet har vi haft genomgående teman som har varit regeringens restriktioner och dess påverkan på turismnäringen samt planering för turism. Vårt syfte med studien är att undersöka hur kommuner och företag utifrån ett turismperspektiv har påverkats till följd av regeringens restriktioner i samband med Covid-19 pandemin, samt undersöka hur de kan fortsätta att planera för turism under omständigheterna. I vårt teorikapitel presenteras de olika teoretiska utgångspunkterna som varit framträdande och som skapat en grund för vår studie: turism och pandemier, staten och den offentliga sektorns roll för turismen, planera för turism, säkerhet och kriser, mobilitet och hemester - semestra hemma. För att besvara vårt syfte har vi använt oss av metodtriangulering där kvalitativ och kvantitativ metod samt innehållsanalys ingått. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer samt kvantitativ enkätundersökning för att samla empiri som framgår i vårt resultat. Empirin har sedan kopplats samman med den utvalda teorin vilket senare kom att analyseras för att slutligen fastställa vår slutsats. Resultatet som framkommit i vår studie är att värmländska kommuner och turismföretag har påverkats negativt både ur ett turismperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv, vilket har lett till att många kommuner och företag har fått anpassa sig efter omständigheterna med Covid-19 samt fått göra ändringar i turismplaneringen.