Syftet med detta examensarbete är att se vad biosfärområdet Blekinge Arkipelag har för förutsättningar för att utveckla turism, samt vad de kan göra med sina resurser i området. Ett biosfärområde ska ses som ett modellområde, där målet är att ha en god balans mellan människan och naturen. Blekinge Arkipelag är den ideella förening som driver och förvaltar biosfärområdet, som består av Blekinges kust och skärgård.Den metodlogiska referensramen har baserats på litteratur från främst Bryman och Bell (2005), Smith (2010) samt Hedin (2011). Examensarbetet är en fallstudie som är inriktat på biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Utifrån analys av litteratur om turism i biosfärområde samt turismplanering har tre kategorier framkommit, turismplanering, samverkan och kommunikation samt miljöresurser. Då dessa kategorier prövas på vårt fall är det en deduktiv undersökning. Den teoretiska referensramen är baserad på turism litteratur, såsom artiklar av Singh och Singh (2004), Olson (2011) med flera. Även litteratur i form av böcker av bland annat Hall (2008), Kandampully (2001) med flera, som använts i examensarbetet. Det empiriska materialet har samlats in genom granskning av olika hemsidor samt intervjuer, såsom kvalitativa djupintervjuer, med de organisationer vi ansåg vara mest väsentliga för vårt examensarbetet. Analysen har sedan utförts genom en nulägesanalys i form av SWOT, där vi enligt studien får fram de styrkor och svagheter som finns idag samt de möjligheter och hot som kan uppkomma för turismen i Blekinge Arkipelag. Undersökningen visar de förutsättningar Blekinge Arkipelag har för att utveckla turismen i biosfärområdet, därefter ger vi författare av denna examensuppsats praktiska förslag på vad de kan göra för att komma igång med turismutvecklingen.

Bakgrund: Vårdskador är ett stort internationellt problem inom hälso- och sjukvården. Antalet rapporterade vårdskador i världen är 43 miljoner per år, vilket leder till en extra kostnad på 42 miljarder dollar. Bara i Sverige läggs 11,5 miljoner kronor extra per år på grund av ökande vårdskador. År 2013 hade hälso- och sjukvården totalt 750 000 extra vårddagar på grund av vårdrelaterade infektioner. Främsta faktorerna är hög arbetsbelastning och bristande samverkan i teamen. Det krävs att vårdpersonal använder sin kunskap, den vårdsökandes och sjukhusets resurser för att förebygga uppkomsten av fler vårdskador. Syftet var att beskriva om vårdpersonals arbetsmiljö ökar risken för vårdskador, och i så fall hur upplevs det av sjuksköterskan? Metod: En litteraturöversikt gjordes där artiklar av både kvantitativ- och kvalitativ ansats användes. Totalt användes 14 artiklar varav nio var av kvantitativ- och fem av kvalitativ ansats. Resultatet visade att arbetsmiljöfaktorer som leder till vårdskador är hög arbetsbelastning och fler vårdsökande, bristande säkerhetskultur och mänskliga faktorn, sjuksköterskornas krav och kompetens, tid på arbetsplatsen, kommunikation, distraktion och teamarbete. Sjuksköterskor upplevde stress då de ansvarar över för många vårdsökande åt gången. Det fanns även ett samband mellan sjuksköterskans utbildningsnivå och risken för dödsfall. Slutsats: Enligt denna litteraturöversikt blev slutsatsen att det fanns ett samband mellan sjuksköterskors arbetsmiljö och risken för vårdskador inom slutenvården. En arbetsplats med ett öppet klimat upplevdes ha positiva effekter, likaså kunna samarbeta mellan professioner. / Background: Health care errors are a major international problem in health care. The number of reported health care errors in the world is 43 million per year, which leads to an extra cost of approximately 42 billion dollars.  Only in Sweden we add 11.5 million Swedish crowns extra per year due to increasing healthcare injuries. In 2013, the healthcare had a total of 750,000 additional care days due to heathcare related infections. The main factors for healthcare errors are high workload and lacking of team collaboration. It is required that healthcare professionals use their knowledge, the care takers and the hospital's resources to prevent the supervention of more healthcare injuries. The aim of this study was to describe if the healthcare professionals’ work environment increases the risk of healthcare errors, and if so, how is it experienced by the nurse? The method used was a literature review, including articles with both quantitative and qualitative approach. A total of 14 articles was used, nine with quantitative approach and five qualitative approach. The results showed that the work environment's factors that lead to health care errors was high workloads and more care takers, lack of security culture and human factors, nursing requirements, skills and experience, time at the workplace,  lack of communication, distraction and teamwork. Nurses experienced stress when they were responsible for many care seekers at a time. There was also a connection between the nurse's level of education and the risk of death. Conclusion: According to this literature review, it was concluded that there was a connection between the nurses' work environment and the risk of healthcare errors. A workplace with an open climate perceived to have positive effects, as well collaborate between professions.