ABSTRACT The cost of doing nothing would be very high on the fragile national ecosystems andultimately on the society of the Seychelles. ’Seychelles National Report 2012 p55 This Minor Field Study, undertaken as a Bachelor’s thesis, aims to research the Seychelleswork with sustainable tourism development and its challenges. The study was conducted onsite for two months in cooperation with the Seychelles Tourism Board. The national strategyfor sustainable tourism development is intended to maintain the uniqueness of Seychelles.Seychelles has for over 30 years been a global leader in protecting biodiversity and naturalenvironment and 51 % of the total land area consists of conservation areas. On the otherhand, Seychelles main source of income is tourism, with 40 % of the inhabitants directly orindirectly depending on tourism. As one of our interviewees put it: “the more tourism, themerrier”. The country will get better infrastructure and more jobs because of it and howcould that spoil the environment? This study looks into hotels perceptions of sustainabledevelopment in the tourism industry, their work with sustainable practices and thoughtsconcerning ecolabelling. Results show dissatisfaction with the government and that betterenvironmental governance is needed. The recent rapid development of new hotels isbecoming a rather problematic situation due to higher competition, infrastructural problemsand lack of labour force. The interest in an eco label is high, although they believe it iscomplicated to implement and is perceived as expensive. On the other hand, hotels are moreor less working in a sustainable way already.Regardless of the sustainable tourism development initiative, our interviewees had afear that Seychelles is becoming a mass tourism destination. They demand that this trend bestopped. We ask therefore, is more really merrier?

I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat område. Kristianstad Vattenrike är ett av Sveriges fem biosfärområden och sträcker sig nästan över hela Kristianstad kommun med en mångfald av olika naturtyper. Som utnämnt biosfärområde ska man bidra till hållbar utveckling och utveckla området utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera området i kärnområden, buffertzoner och utvecklingsområden. För att uppnå studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk växelverkan hur man kan planera och zonera en destination för friluftsliv och ekoturism så har jag valt att beskriva hur planering av friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga källor om Kristianstad Vattenrike. I studiens resultat och analys analyseras tre frågeställningar för syftet: 1) Vilka förutsättningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering användas som medel för att planera hållbara destinationer för friluftsliv och ekoturism? Här beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrågan på området, men också med produktutveckling. Det beskrivs att de använt bl a plan för att utveckla badplatser inom Kristianstad Vattenrike som kan utvecklas generellt för friluftslivet. För ekoturism görs vissa näringslivssatsningar men inget som direkt lyckas inspirera till ett hållbart ansvarstagande för företag, men ett par uthålliga entreprenörer har lyckats med utveckling av säsonger för upplevelse av Vattenriket över året. Zonering som medel för planering av friluftsliv och ekoturism beskrivs och klargörs att det är en eftersatt modell i Sverige för planering av friluftsliv och ekoturism och även så i Kristianstad Vattenrike. Efter granskade resultat och analyser så dras slutsatser med studien att zonering behöver en svensk uttalad definition för att lättare kommuniceras och förstås för implementering som destinationer som Kristianstad Vattenrike skulle dra fördel av vid planering och zonering för friluftsliv och ekoturism.

<p><strong>Background: </strong>The tourism industry is one of the largest industries in the world, with annual revenues exceeding US$ 850 billion. Because of the size and nature of the industry, tourism is seen as one of the largest contributors to the negative effects on the environment today. Within the tourism industry, there exist more than 70 eco-labels representing various environmental standards. However, none of them are widely used within the tourism industry.</p><p><strong>Purpose: </strong><em>This thesis investigates how the use of the two eco-labels Svanen and Green Globe affect Swedish students’ perception of a package tour marketing campaign. It investigates how students’ perceptions of advertisement differ between advertisement for package tours with and without incorporated eco-labels.</em></p><p><strong>Method: </strong>The study uses a mixed method with a sequential explanatory strategy. The quantitative part consists of a survey and the qualitative part consists of follow up interviews with a number of interviewees who are all respondents in the quantitative part. This thesis primarily focuses on the quantitative part, which consists of three questionnaires, one of which contains an advertisement for Ving, and two which used the same advertisement but which have been manipulated to include Green Globe and Svanen respectively.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The conclusion of the study is that students’ perception of advertisement does not differ between the advertisement not using an eco-label and the ones manipulated to include Green Globe or Svanen. The reasons to why the perception does not differ are explained by eco-labels having failed in communicating what they stand for. Students have limited financial resources, which constrains them from behaving in an environmentally friendly way. In addition, the advertisement including eco-lables is congruent with the students’ perception about the brand Ving as an environmentally friendly company. There is however factors that indicate that eco-labelling in the tourism industry can work as a partial solution for a more sustainable future.</p> / <p><strong>Bakgrund: </strong>Turismindustrin är en av de största industrierna i världen, med årliga inkomster på över US$ 850 miljarder. På grund av storleken och dess påverkan, anses turismen vara en av de största orsakerna till den negativa utvecklingen av miljön. Inom turismindustrin existerar mer än 70 miljö märkningar som representerar olika miljöstandarder. Dock har inga av dem sett någon större användning inom turismindustrin.</p><p><strong>Syfte: </strong><em>Syftet med denna rapport är att undersöka hur användning av de två miljömärkningarna Green Globe och Svanen påverkar studenters uppfattning av en reklamkampanj för charter resor. Den undersöker hur studenters uppfattning om reklam för charter resor skiljer sig mellan reklam som använder miljömärkning och den som inte gör det.</em></p><p><strong>Metod: </strong>Denna studie använder en blandad metod med en sekventiell strategi. Den kvantitativa delen består av enkätundersökningar och för den kvalitativa delen används intervjuer med några deltagare från den kvantitativa delen. Störst fokus ligger på den kvantitativa delen som består av tre olika enkäter, en som innehåller en reklam bild på Ving, och två som manipulerats att innehålla Green Globe respektive Svanen.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Slutsatsen av studien är att studenters uppfattning om annonserna inte skiljer sig mellan annonsen utan miljömärkning och de som manipulerats med Green Globe eller Svanen. Anledning till att uppfattningen inte skiljer sig kan förklaras av att miljö märkningarna har misslyckats med att kommunicera vad dem står för. Studenterna har begränsade ekonomiska resurser och detta begränsar dem att uppföra sig på ett miljövänligt sätt. Dessutom överrensstämmer reklamen som innehöll miljö märkning med studenternas uppfattning om varumärket Ving som ett miljö vänligt företag. Det finns dock faktorer som tyder på att miljömärkning inom turistnäringen kan fungera som en del av lösningen för en mer hållbar framtid.</p>

I denna uppsats har jag fokuserat på frågan om hur flygbolag på den skandinaviska marknaden verkar se på och hantera ämnet hållbarhet utifrån deras marknadsföringsmässiga kommunikation mot svenska folket och svensk media. Valda utifrån deras representativa ställning granskades SAS, Norwegians och BRAs pressmeddelanden och hemsidor på två olika sätt för att kunna avgöra deras syn och hantering av hållbarhetsaspekten för deras bransch. En kvalitativ innehållsanalys mätte först i vilken omfattning de alls berörde hållbarhetsämnet i sina pressmeddelanden. Sedan granskades de pressmeddelanden som visats handla om någon hållbarhetsrelaterad aspekt/åtgärd, tillsammans med hemsidornas hållbarhetsfokuserade innehåll, för att hitta teman och vinklingar i hur och vad de valde att kommunicera när de talade om ämnet. Resultatet visade att endast 3 av 90 pressmeddelanden under det senaste halvåret var marknadsföringsmässig kommunikation kring hållbarhet, och av dem stod BRA för två och SAS för ett. Hållbarhetskommunikationen var främst centrerad runt utsläppen av växthusgaser samt de tekniska lösningar och den resursoptimering de vidtar för att minska dessa och bli hållbara. Intensiteten med vilken bolagen tar sig an hållbarhetsämnet skiljer sig marknat mellan dem. Slutsatsen blir ändå att flyget utifrån det de visar i sin marknadsföringsmässiga kommunikation i pressmeddelanden och på hemsidorna, är att man ser det som något man behöver hantera och gör det defensivt. Vidare forskning krävs för att resultatet ska få ökad validitet.