Sammanfattning Denna uppsats belyser vad eleverna anser vara en bra lärare respektive en mindre bra lärare. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ledarskap ses ur elevernas perspektiv. Dessutom vilka ledarstilar som eleverna dras till mest. Kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder har använts för att få fram resultaten. Enkäter har delats ut till 10 högstadieklasser i en högstadieskola i Västerås.  Även 8 elever har intervjuats. Resultatet från enkäterna och intervjuerna har tolkats och analyserats med hjälp av tidigare forskning och teori. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som är snäll, bryr sig om sina elever, uppmuntrar, ger beröm och är social. Detta leder till att eleverna vill lära sig mer och detta leder i sin tur till bättre skolresultat. En mindre bra lärare är en lärare som inte bryr sig, är osocial, orättvis och arg. Nyckelord: Bra lärare, mindre bra lärare, elevernas syn, enkätundersökning, intervjuer

Bakgrunden till denna studie är att skoldebatten är het och vikten av att ha bra lärare nämns ofta. Hur är då en bra lärare? Studiens syfte är att få kunskap om hur en bra lärare är enligt gymnasieelever och se om elevernas svar överensstämmer med vad tidigare forskning säger. Jag ville även se om det fanns några större skillnader i svar mellan elever i ettan jämfört med de som går i trean. Metoden för undersökningen var kvalitativ i form av enskilda intervjuer med 22 elever på studieförberedande program. Svaren jag fick blev till åtta teman: Lyssna på eleverna, den roliga och sociala läraren, förklara, hjälpa, ämneskunskap och engagemang, variation, motivation samt lärarens ledarskap. Resultatet stämde väl överens på många punkter med forskning jag jämfört med; såväl Hattie (2009) som Nordenbo mfl. (2008) även om jag också fann en del skillnader. Främsta skillnaden jag fann handlade om att läraren ska ha humor och vara social enligt min undersökning medan forskning jag studerat inte lyft fram det.

I denna rapport undersöks på vilka sätt grupphandledning kan vara utvecklande för den enskilde pedagogen och vilka effekter grupphandledningstillfällena har givit dem. Vi har även undersökt vad det är i grupphandledning som ger dessa effekter. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för vår undersökning. De respondenter som deltar i undersökningen är fyra verksamma pedagoger som deltagit i grupphandledning. I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagoger känner en stark må bra-känsla efter att ha deltagit vid grupphandledningstillfällen. Flera effekter som framkommer är att kommunikationen förbättras och att pedagogerna ser grupphandledning som en mycket god kompetensutveckling. Vi kom även fram till att det är flera olika faktorer som påverkar så att det blir en god grupphandledning.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lärare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1-6, elever på studieförberedande gymnasieprogram och elever på yrkesförberedande gymnasieprogram.   För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkät med endast en, öppen fråga: Hur skulle du beskriva en bra lärare? För att fånga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten använts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tävling där Sveriges bästa lärare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgångspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjälp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat påvisas gällande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna.     Resultatet av denna undersökning visar att elever i årskurs 1-6 i hög utsträckning efterfrågar relationella aspekter hos en lärare så som att denna är snäll, stöttande och har en förmåga att vara personlig med eleven. Bland studieförberedande gymnasieelever framkom istället att dessa i högre grad efterfrågade de didaktiska aspekterna av en bra lärare. Vanligt förekommande var här att beskriva vikten av att läraren är kunnig, engagerad och undervisar på ett roligt sätt. Bland yrkesförberedande gymnasieelever fanns inte ett lika tydligt fokus på en enskild kompetens. Istället gavs både didaktiska och relationella aspekter stort utrymme, dock med en större dragning åt de relationella aspekterna.

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers uppfattning om vad en lyckad inskolning innebär granska två olika modeller att skola in barn och dess föräldrar i förskolan. Genom studien vill jag ha svar på vad pedagogerna anser att en bra inskolning innebär, vilka faktorer som är mest betydelsefulla för familjen när de börjar förskolan samt hur pedagogerna gör för att se till att alla barn med familjer får en bra start i förskolan. Metoden som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer av sex pedagoger som arbetar på två olika förskolor där den ena förskolan använder kortdagsinskolning och den andra förskolan använder heldagsinskolning. I studien framkom att alla pedagoger i undersökningen är överens om vad en lyckad inskolning innebär. De säger allihop att det viktigaste är att barnen är nöjda, glada, tillfreds och trygga med förskolan och dess pedagoger. Resultatet visade på att den viktigaste faktorn för en lyckad inskolning i förskolan är att samarbetet och kontakten med föräldrarna är avgörande för inskolningens resultat. En slutsats av studien är att de två inskolningsmodellerna är två varianter av samma modell. Modellerna är bara förfinade för att passa de barn och föräldrar och pedagoger som finns just nu på den aktuella förskolan. Det är alltså inte modellerna som är viktiga utan samspelet som sker oberoende av vilken modell som förskolorna använder.

Följande uppsats syftade till att undersöka hur en standardiserad bedömningsmetod för rekrytering av familjehem (BRA-fam) implementerats utifrån ett urval av de kommuner som deltog i Socialstyrelsens pilotstudie (bilaga 1). Även sambandet mellan delaktighet och tillfredsställelse med implementering och förhållandet mellan forskning, profession och brukare undersöktes. Empirin har samlats in kvantitativt genom telefonintervjuer baserade på strukturerade enkäter. 46 kommuner som ingick i pilotstudien kontaktades, varav 30 familjehemsutredare besvarade frågorna (bilaga 2). Svaren har därefter redovisats och tolkats i form av tabeller och i text. Resultaten som analyserats och relaterats till teorier visar att utredning med BRA-fam-metoden upplevdes ha hög validitet och reliabilitet. Dock fanns svagheter i resultatet avseende delaktigheten i både metodval och implementering av metoden vilket kan bero på för få deltagare i undersökningen.Sammanfattningsvis framkom behov av att utvärdera rekryteringsmetoder inom familjehemsvården då implementering och användningen av metoden skiljer sig åt.Kommunerna har inte implementerat BRA-fam i sin helhet utifrån Socialstyrelsens rekommendationer. Användandet av metoden kan även skilja sig mellan såväl kommuner som privata aktörer. Förslag på förbättringsåtgärder och utvecklingsområden avseende implementering av metoder redovisas under rubrik Diskussioner och slutsatser.Ytterligare förslag ges för att närma sig en evidensbaserad, likvärdig och enhetlig rekryterings-metod inom familjehemsvården i Sverige. Detta för att om möjligt stödja, stärka och främja relationen mellan forskning, profession och brukare framöver och för att kunna möta de förändringar och utmaningar som ett samhälle utsätts och bär ansvar för. / The following essay purpose was to examine how a standardized assessment method for recruitment of foster homes (BRA-fam) implemented on a selection of the municipalities that participated in the National Board of Health and Welfare´s pilot study (appendix 1). The connection between participation and satisfaction with the implementation and the relationship between research, professionals and foster care system were also examined. Empirical data was gathered through quantity telephone interviews based on structured questionnaires. 46 municipalities who participated in the pilot study were contacted, of which 30 foster investigators answered the questions (appendix 2). The answers are then interpreted and reported in the form of tables and in the text. The results were analyzed and related to theories shows that investigation with BRA-fam method was perceived to have high validity and reliability. However, there were weaknesses concerning participation in both the methodology and implementation of this but might be consequences due to few participants.In summary, it emerged the need to evaluate the recruitment methods in practices within the foster home system and BRA-fam because the implementation and use of the method may differ. The municipalities have not implemented BRA-fam in its entirely based on the National Board of Health and Welfare recommendations. The use of the method differs between both municipalities and private operators. Suggestions for improvement and developmental areas regarding implementation of methods are presented in Discussion and conclusions.Further suggestions are given for approaching an evidence based, equitable and consistent recruitment method in foster care in Sweden. To support, strengthen and promote the relationship between research, professionals and social service users in the future and to meet the changes and challenges that a society is exposed to and responsible.

Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lärare och hur läraren kan påverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för åsikter om lärares egenskaper och om det spelar någon roll för en elev vilka lärare den har. För att ta reda på elevers åsikter har vi använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i årskurs 6. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av tidigare forskning inom området samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som har ett intresse för sitt ämne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid. Enligt eleverna har en mindre bra lärare varken intresse för sina elever eller sitt ämne. Hen behandlar sina elever orättvist och har tråkiga lektioner, då de ständigt baserar sig på individuella arbeten. Eleverna anser att lärarens beröm, uppmuntran och bemötande påverkar deras motivation och viljan till att kämpa och lära sig mer som i sin tur leder till bättre skolresultat.

BakgrundI bakgrunden gör vi först en historisk tillbakablick på läraren och lärarrollen. Därefter beskriver vi kompetens i allmänhet och lärarkompetens i synnerhet samt de delar som tillsammans formar den helhet som lärarrollen innebär. Vi berör även centrala styrdokument samt andra sociala påverkansfaktorer på yrket.SyfteDenna studie avser att öka förståelsen för vilka förväntningar som matematiklärare möter. Har elever, vårdnadshavare, matematiklärare och skolledare samma syn på vad en god matematiklärare är?MetodArbetet är en kvantitativ studie och som redskap användes en enkätundersökning. Enkäten genomfördes med elever i årskurs 8 och 9 och deras vårdnadshavare samt matematiklärare och skolledare.ResultatResultatet visar att undersökningens fyra grupper; elever, vårdnadshavare, matematiklärare och skolledare, har en förhållandevis samstämmig syn på vad som gör en bra matematiklärare bra. Denna samstämmighet mellan grupperna kan förklaras genom att bilden på ”Den goda matematikläraren” inte enbart är en individuell åsikt utan den skapas i det sociala samspelet med andra individer och grupper. Bilden på ”Den goda matematikläraren” skapas inte bara inom skolans värld utan påverkas också av historien och politiska svängningar. Dessutom befästs bilden av rapportering i media. / Program: Lärarutbildningen

<p>Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som går i låg- mellan- och högstadiet på två olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kännetecknar en bra lärare. En kort historisk tillbakablick över lärarrollen tillför förståelse för hur den sett ut genom tiderna. Litteraturgenomgången behandlar olika delar av lärarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi på hur olika teoretiker ser på barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att enligt eleverna finns det många olika egenskaper som utgör en bra lärare. Ett viktigt delresultat som handlar om stress tog eleverna själva upp. Detta fick oss att fundera vidare hur detta kan vara relevant när vi pratade om bra lärare. I analysen och diskussionen har vi bland annat problematiserat hur komplext läraryrket är med den sociala delen samtidigt som läraren ska vara en duktig ämneslärare.</p>

<p>The report includes important concepts that they are in need of, irrespective if one is active in a tenant-owner home association or if the interest is big of taking up residence in a tenant-owner home. What can today's tenant-owner associations do in order to be equally attractive on the market over the time? Proposal measures are taken up on what can be done to the prevailing deficiencies, proposals that also can give a guidance and creativity in the daily work. All people who live in the tenant-owner home association is influenced more or less of which decisions the association take, and in order they will be influenced in the best way if all people in the tenant-owner home requires a big commitment of everyone as belong to the association. Due to the checklist the associations can create itself an analysis off themselves.</p><p>Keywords: attractive living, attractive tenant owner home, checklist, good living, tenant owner, tenant-owner home association</p>