Syftet med denna studie är att bidra till en fördjupad kunskap om vad bedömningsmetoderna CV, intervju, tester, referenser och sociala medier, ger rekryterare i deras val av kandidater. Studien ämnar betrakta vad som kan påvisas ur respektive bedömningsmetod, varför rekryterare valt att använda sig av just dessa metoder samt hur de förhåller sig till den information som framkommer för att kunna fatta ett rekryteringsbeslut. För att studera dessa frågor redogör studien för teorier angående de olika bedömningsmetodernas betydelse och teori och tidigare forskning som kan förklara användandet av olika bedömningsmetoder, samt avslutningsvis för en beslutsteori. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer där svaren på studiens frågeställningar sökts ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar att rekryterarna anser att de olika bedömningsmetoderna fungerar som komplement till varandra vilket antas skapa en så enhetlig och sann bild av en kandidat som möjligt. Vidare konstateras att arbetsgivare idag ser mer till en individs sociala färdigheter, vilket bidrar till att rekryterare behöver komma åt fler aspekter hos en kandidat, något som således kräver olika sätt att bedöma individer på. Det har även visat sig att rekryterare värderar ett objektivt förhållningssätt högt och att de omöjligt kan ta reda på allt om en kandidat, trots att det är målsättningen.

Följande uppsats syftade till att undersöka hur en standardiserad bedömningsmetod för rekrytering av familjehem (BRA-fam) implementerats utifrån ett urval av de kommuner som deltog i Socialstyrelsens pilotstudie (bilaga 1). Även sambandet mellan delaktighet och tillfredsställelse med implementering och förhållandet mellan forskning, profession och brukare undersöktes. Empirin har samlats in kvantitativt genom telefonintervjuer baserade på strukturerade enkäter. 46 kommuner som ingick i pilotstudien kontaktades, varav 30 familjehemsutredare besvarade frågorna (bilaga 2). Svaren har därefter redovisats och tolkats i form av tabeller och i text. Resultaten som analyserats och relaterats till teorier visar att utredning med BRA-fam-metoden upplevdes ha hög validitet och reliabilitet. Dock fanns svagheter i resultatet avseende delaktigheten i både metodval och implementering av metoden vilket kan bero på för få deltagare i undersökningen.Sammanfattningsvis framkom behov av att utvärdera rekryteringsmetoder inom familjehemsvården då implementering och användningen av metoden skiljer sig åt.Kommunerna har inte implementerat BRA-fam i sin helhet utifrån Socialstyrelsens rekommendationer. Användandet av metoden kan även skilja sig mellan såväl kommuner som privata aktörer. Förslag på förbättringsåtgärder och utvecklingsområden avseende implementering av metoder redovisas under rubrik Diskussioner och slutsatser.Ytterligare förslag ges för att närma sig en evidensbaserad, likvärdig och enhetlig rekryterings-metod inom familjehemsvården i Sverige. Detta för att om möjligt stödja, stärka och främja relationen mellan forskning, profession och brukare framöver och för att kunna möta de förändringar och utmaningar som ett samhälle utsätts och bär ansvar för. / The following essay purpose was to examine how a standardized assessment method for recruitment of foster homes (BRA-fam) implemented on a selection of the municipalities that participated in the National Board of Health and Welfare´s pilot study (appendix 1). The connection between participation and satisfaction with the implementation and the relationship between research, professionals and foster care system were also examined. Empirical data was gathered through quantity telephone interviews based on structured questionnaires. 46 municipalities who participated in the pilot study were contacted, of which 30 foster investigators answered the questions (appendix 2). The answers are then interpreted and reported in the form of tables and in the text. The results were analyzed and related to theories shows that investigation with BRA-fam method was perceived to have high validity and reliability. However, there were weaknesses concerning participation in both the methodology and implementation of this but might be consequences due to few participants.In summary, it emerged the need to evaluate the recruitment methods in practices within the foster home system and BRA-fam because the implementation and use of the method may differ. The municipalities have not implemented BRA-fam in its entirely based on the National Board of Health and Welfare recommendations. The use of the method differs between both municipalities and private operators. Suggestions for improvement and developmental areas regarding implementation of methods are presented in Discussion and conclusions.Further suggestions are given for approaching an evidence based, equitable and consistent recruitment method in foster care in Sweden. To support, strengthen and promote the relationship between research, professionals and social service users in the future and to meet the changes and challenges that a society is exposed to and responsible.

Detta examensarbete diskuterar frågan hur lärare i engelska praktiskt arbetar med att bedöma elevers textproduktioner. Tio lärare intervjuades (24 frågor) och deras svar jämförs med internationella forskningsrapporter i ämnet på grund av att det var svårt att hitta forskning om bedömningsmetoder eller modeller gällande engelska elevtexter i Sverige. Frågor som behandlas i arbetet tar upp begrepp såsom formativ eller summativ bedömning och hur de intervjuade lärarna använder sig av bedömningsmodeller för text. Dessutom diskuteras hur dessa lärare uppfattar den tillgängliga arbetstid de har för att utföra bedömningar. Intervjusvar visade på att lärare i engelska i Sverige idag arbetar formativt med syfte att få elever/studenter att lära sig om och förstå förbättringar/modifieringar av sina texter snarare än att enbart få reda på ett visst betyg/bedömning. Svar visade även att lärare inte använder standardiserade bedömningsmetoder för skrift utan oftast har utarbetat sin egen metod, vanligen baserad på "erfarenhet" av uppsatsrättning och på bedömningsanvisningar från Skolverkets nationella prov. Dessutom gav intervjusvaren svar på frågan om "arbetstid" att alla lärare upplever tidsbrist då det gäller att likvärdigt kunna hinna med att bedöma sina elevers engelska textproduktioner. De svenska intervjuresultaten jämförs med internationella rapporter gällande textbedömning av studenters texter på engelska från Taiwan, Iran och Kina och resultaten visar på relativt stora skillnader i bedömningsmetoder gentemot svenska förhållanden. Däremot visar resultaten på att formativa bedömningsmetoder är på frammarsch globalt.

I detta examensarbete undersöks hur formativ bedömning varierar mellan lärare i religion för grundskolans årskurser 7-9 för att få djupare förståelse för bedömningsstrategier. Arbetet syftar också till att få kunskap om ämnet. Detta görs genom definitioner av formativ och summativ bedömning följt av förklaringar av bedömningsprinciper. Arbetets fokus ligger i intervjustudien med sex lärare på två olika grundskolor som framhäver lärarnas tankar och metoder om formativ bedömning. Intervjustudiens resultat pekar mot lärares sätt att utöva formativ bedömning och kan varieras och tolkas olika. Intervjupersonerna var positivt ställda till det formativa arbetssättet men intervjustudien visar varierande belägg för konkret strategi om vart eleven är på väg, vart eleven befinner sig och hur bron mellan undervisningen och lärandet ska byggas.

ICT is developing rapidly and is playing an increasingly important role in society. High expectations are placed on ICT in relation to sustainable development. In order to provide basis for decision-making and ensure that ICT is used in the best possible way for enabling sustainable development, the sustainability impacts of ICT need to be studied. This thesis aims to provide new knowledge on the environmental impacts related to ICT, to explore the potential of ICT to contribute to sustainability, and discuss ways of assessing environmental impacts of ICT. In order to fulfill the aim a literature review of existing LCA studies of ICT was done, an LCA case study of printed and online media was performed, a methodological framework for sustainability assessment of scenarios was developed and then applied for environmental assessment of future ICT societies. The results show that manufacturing and use phase are the life cycle stages contributing the most to the ICT environmental impacts. For online newspapers online distribution and content production may give significant contribution to the overall impact. User behavior was observed to be crucial for the results of comparisons of ICT solutions with their traditional counterparts. The following key issues were concluded to influence the environmental risks and opportunities in future ICT societies: energy mix, economic conditions, life styles, technology, and environmental ambitions, incentives and regulation. The potential of ICT for sustainability is affected by these key issues. A new methodological framework (SAFS) was developed for the assessment of future scenarios (societal level). Life cycle assessment (LCA) was used for assessment on a product level. Application of both methods, their benefits, drawbacks, and challenges of assessment were discussed. Both types of assessments were concluded to be important to support decision-making. / Utveckligen inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT) sker snabbt och IKT spelar en allt viktigare roll i samhället. Samtidigt finns stora samhällsutmaningar inom hållbarhetsområdet, och ganska höga förväntningar ställs på IKT att kunna bidra till en hållbar utveckling. Vissa studier hävdar att IKT kan spela en avgörande roll för att stödja olika hållbarhetsstrategier och att IKT kan möjliggöra övergången till en mindre resursintensiv ekonomi. För att ge underlag för beslutsfattande och stödja att IKT används på bästa sätt för att möjliggöra hållbar utveckling, behöver hållbarhetseffekter av IKT studeras. När det gäller miljöpåverkan måste både negativa och positiva, direkta och indirekta effekter beaktas. Det är viktigt att förstå miljöpåverkan genom hela livscykeln för specifika enskilda IKT-lösningar men också att studera IKTs sammanvägda effekter i en mer övergripande kontext, för att identifiera potentiella risker och möjligheter ur miljösynpunkt.  Dessutom behöver IKTs roll när det gäller att stödja möjligheter till miljöförbättringar och motverka risker identifieras. Denna avhandling syftar till att ge ny kunskap om IKTs miljöpåverkan, att undersöka IKTs potential för att bidra till en hållbar utveckling, och diskutera metoder för bedömning av miljökonsekvenser av IKT samt utmaningar relaterade till den typen av bedömningar. Avhandlingen omfattar en litteraturstudie av tidigare livscykelanalyser (LCA) av IKT, en LCA-studie av traditionella och online tidningar, utveckling av ett ramverk för hållbarhetsbedömning av scenarier samt användningen av det ramverket för en miljöbedömning av framtida IKT-samhällen. Resultaten visar att andra typer av miljöpåverkan än klimatpåverkan och energi inte är tillräckligt belysta i miljöbedömningar av IKT, vilket skapar en risk för suboptimering och att miljöproblem flyttas från en typ av påverkan till en annan. Tillverknings- och användningsfasen ger upphov till störst miljöpåverkan i IKT-produkters livscykel. För nättidningar visade det sig att distribution och innehållsproduktion kan ge betydande bidrag till den totala miljöpåverkan, beroende på tidningarnas egenskaper och läsarnas beteende. Generellt har användarnas beteenden visat sig vara avgörande för resultaten vid jämförelser mellan IKT-lösningar och deras mer traditionella motsvarigheter. Ett antal nyckelområden som påverkar uppkomsten av risker och möjligheter när det gäller miljöeffekter i framtida IKT-samhällen har identifierats. De är energimix, ekonomiska förhållanden, livsstilar, teknik, samt miljöambitioner, -incitament och -lagstiftning. Potentialen för IKT att bidra till hållbar utveckling påverkas av dessa nyckelområden, och potentialen skulle troligen inte realiseras helt utan incitament eller miljölagstiftning. Båda typerna av miljöbedömningar - på produkt och samhällsnivå - är viktiga för att stödja beslutsfattande. En ny metod utvecklades för bedömning av framtidsscenarier (på samhällsnivå) – Sustainability assessment framework for scenarios (SAFS). För miljöbedömning av produkter användes livscykelanalys (LCA). Tillämpningen av båda metoderna, deras fördelar och nackdelar, och utmaningar vid användning av metoderna diskuteras. Resultat från avhandlingen kan ge underlag rörande möjliga miljöeffekter av IKT idag och i framtiden för diskussion inom IKT-sektorn och bland politiker och beslutsfattare. På så sätt kan diskussioner om hur IKT kan bidra till hållbarhet underlättas. Metodutveckling och diskussion i denna avhandling kan vara av intresse för forskare och praktiker. / <p>QC 20160613</p>