Syftet för denna studie är att undersöka yrkesverksamma svensklärares användning av och attityder till läxan i grundskolans senare år. En semistrukturerad intervjumetod, inom den kvalitativa forskningsinriktningen, används för detta ändamål. Intervjuer gjordes med fem yrkesverksamma lärare i svenska i grundskolans senare år. De intervjuade arbetar på totalt tre skolor. Arbetet med läxor tolkas som behovsstyrt och har en liknande struktur oavsett om de intervjuade lärarnas attityder anses positiva eller negativa. Läsläxan framträder som den vanligaste läxan, och ljudboken är en vanlig anpassning av denna. Det aktuella arbetsområdet bestämmer läxornas förekomst och frekvens. Lärarnas praktik stödjs av det stödmaterial som finns framtaget av Skolverket. Läxans användning har kopplingar till gymnasienivå och till aspekter gällande bland annat de timmar som finns för undervisning. Orsaker till läxors användning har en mer tidsmässig- och kunskapsorienterad syn ur intervjuerna än vad andra studier på låg-,mellan- och högstadiet visar. Attityden till läxor kopplas ofta till problematiserande ståndpunkter, vilket har likheter med den aktuella forskningsbakgrunden. I intervjuerna framkommer det att lärarna har olika, dynamiska, attityder till läxors förekomst i ämnet. De upplevda attityderna till läxor i denna studie skiljer sig däremot från andra pedagogiska examensarbeten av liknande slag. Avslutningsvis konstateras att trots att forskning och debatt sker kring läxan är det viktigt att arbetet med läxan och läxans användning i den dagliga verksamheten problematiseras för att i undervisningen inte förbise frågor gällande till exempel likvärdighet.

Studien avser att undersöka förskollärarnas uppfattningar om vilka förutsättningar som påverkar möjligheten till att dokumentera i förskolan samt vilken dokumentation de gör och hur de använder sig av den. Undersökningen bygger på intervjuer av tio förskollärare från sju olika förskolor fördelade på fem rektorsområden. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrån ramfaktorteorin. Resultatet visar att tiden och kunskapen påverkar förskollärares möjlighet till att dokumentera. Tiden har visat sig vara en bristvara som beror på flertalet olika faktorer såsom till exempel – förskolechefen, förskollärarnas egen planering av verksamheten och barngruppens behov. Förskolechefernas och förskollärarnas kunskap om pedagogisk dokumentation inverkar på möjligheten att dokumentera genom att styrningen blir för otydlig samt att förskollärarnas kunskap om hur strukturen och processen kring pedagogisk dokumentation kan se ut saknas vilket påverkar att tiden för detta arbete inte prioriteras. Denna studie visar att den dokumentation som görs i förskolorna till stor del är riktad till föräldrarna och barnen. En slutsats vi kommit fram till är att kunskap om pedagogisk dokumentation behöver prioriteras för att både förskolechefen och förskollärarna ska kunna organisera och prioritera om tiden för att gynna arbetet med att följa upp, utvärdera och utveckla förskolans verksamhet.

Kognitiva intervjumetoden (KI) ger vittnesmål med hög frekvens och korrekthet av detaljrapporteringar, även från stressade vittnen. Då KI kräver utbildning i metoden och att den är tidskrävande är ett problem inom polisväsendet. Studien avsåg att undersöka om det initiala momentet inom KI, fri återgivning, är en effektiv intervjumetod för att erhålla vittnesmål med hög frekvens av korrekta detaljrapporteringar även när vittnesintervjun genomförs med stressade vittnen. Deltagarna (N =32) randomiserades till kontroll- respektive experimentgrupp och de tittade på ett inspelat butiksrån. Experimentgruppen utsattes därefter för stressmanipulation, varefter samtliga genomgick vittnesintervjuer. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna i frekvens och korrekthet av detaljrapporteringen. Resultatet tyder på att fri återgivning är en adekvat metod för vittnesintervjuer i initiala skedet av brottsutredningar. En könseffekt observerades i experimentgruppen för andelen felaktigt rapporterade minnesdetaljer, vilket tyder på en benägenhet för gissningar.

Syftet med denna studie är att analysera hur yrkesverksamma pedagoger beskriver sitt arbete med matematiken i förskolan. Den kvalitativa metod vi har valt att använda i studien består av intervju med utbildade och erfarna pedagoger. Inom denna metod så har vi valt att se utifrån ett fenomenografiskt perspektiv, som innefattar att man beskriver hur människor ser på fenomen i sin omvärld och människors olika uppfattningar att se på ett och samma fenomen (Dahlgren & Johansson i Fejes & Thornberg 2009). Resultaten inom studien visar på att tidig inlärning av matematik och pedagogernas olika arbetssätt att kunna utveckla barnens fortsatta utforskande går hand i hand. Slutsatsen av studien blev att informanterna tycker att matematiken är ett svårt och krångligt ämne men om de lägger sina egna personliga erfarenheter och åsikter åt sidan och ser till vad barnen verkligen är intresserad av och vad de utforskar kring så utvecklas barnens fortsatta utforskande på en högre nivå.

In this study, four informants who identify themselves as anti-racists and feminists were interviewed using a feminist interview method to find out how they build their identities via feminist and anti-racist movements in contemporary Sweden. The purpose was to see which factors they themselves describe affect their identity. The results of the study show that the informants describe and explain how big themes like relationships, social environment and time are factors that have contributed. Minor sub-themes have also been found, such as collective identity, authenticity, diaspora, ethnicity and resistance. Using a thematic analysis, these themes have been developed from the transcribed interviews. The study has assumed an inductive approach but through the theoretical framework which includes Stuart Hall, Linda Martin Alcoff, Sirma Bilge and Patricia Hill Collins this has been analyzed.

The aim of this study is to examine how female influencers on Instagram build relationships and trust against their young female followers and how the followers experience and relate to the influencers paid collaborative-marketing. A qualitative interview method is used to fulfill the aims of the study. The theoretical starting points used in this study are feminism and word-of-mouth, and also femvertising as a useful concept for this study. The results show that the effect influencers have varies depending on their communication, relevance to their character narrative, and the authenticity felt by the young women followers towards the influencers. The relationship toward the influencers are very similar and usually described as some sort of ”friendship”. The use of femvertising is seen as natural as these influencers are considered genuine empowered women.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur synen på och tilltron till ämnet bild ser ut och undersöka bildämnets status. Problemformuleringen utgörs av dessa frågor: Hur ser rektorers syn på och förståelse av ämnet bild ut? Hur ser inställningen ut till den ökade digitaliseringen i ämnet bild? Hur ser rektorerna på bildämnets status? Detta undersökte jag genom en halvstrukturerad intervjumetod med sex stycken rektorer, samtliga verksamma i en och samma kommun med samma ansvarsområde. För att skapa en förståelse för hur traditionen för bild har sett ut så tecknade jag en historisk bakgrundsbild. Det resultat jag fick fram var att det finns en positiv inställning till ämnet bild men att det förekommer en ålderdomlig syn på ämnet och dess syfte i skolan. När det kommer till bild som språk i relation till det skrivna och talade så ses ofta bilder som ett hjälpmedel snarare än ett likvärdigt uttrycksmedel. Detta tas ofta upp som ett hjälpmedel eller verktyg när det kommer till barn och elever med olika svårigheter. När det kommer till frågor om bild och ämnesintegration så är flertalet rektorer positivt inställda. De ser dock problematik med planering, de flesta nämner bilden som en möjlighet att illustrera och visualisera de andra ämnena i ett sådant projekt, snarare som utsmyckning till en presentation än något annat, rent estetiskt. Jag har valt att fokusera på digitalisering, det är enbart ett redskap men när det kommer till en skollednings perspektiv blir det intressant för de är direkt delaktiga i hur bildläraren tillgodoses digital utrustning. De ser positivt på det och många nämner vikten av att följa samhällsutvecklingen. Däremot nämner de flesta av rektorerna ekonomin som en svårighet även den bristande kompetens som förutsätts. Jag anser mig få en tydlig bild av att ingen av bildlärarna tar till sig eller använder sig av digitala verktyg. Det finns en önskan och tro bland rektorerna att bildämnet har och kommer få bättre status. Vad som omedelbart tas upp av hälften av rektorerna är att ”De praktisk estetiska” ämnena aldrig kommer få samma status som kärnämnena där de nationella proven förekommer i. Här anser jag görs det en tydlig skillnad för vad man betraktar som teoretiska - och praktiska ämnen.

This thesis was built on a practical work for LM Ericsson Data AB and deals with how toexamine an information need for a limited department within the corporation using aqualitative interview method.The thesis deals with how to search for requested information on the Internet and the WorldWide Web (WWW). It contains a model and a method for evaluation of search engines onthe World Wide Web, and 16 search engines which primarily indexes the World Wide Webare being evaluated.

I detta examensarbete undersöks hur formativ bedömning varierar mellan lärare i religion för grundskolans årskurser 7-9 för att få djupare förståelse för bedömningsstrategier. Arbetet syftar också till att få kunskap om ämnet. Detta görs genom definitioner av formativ och summativ bedömning följt av förklaringar av bedömningsprinciper. Arbetets fokus ligger i intervjustudien med sex lärare på två olika grundskolor som framhäver lärarnas tankar och metoder om formativ bedömning. Intervjustudiens resultat pekar mot lärares sätt att utöva formativ bedömning och kan varieras och tolkas olika. Intervjupersonerna var positivt ställda till det formativa arbetssättet men intervjustudien visar varierande belägg för konkret strategi om vart eleven är på väg, vart eleven befinner sig och hur bron mellan undervisningen och lärandet ska byggas.

Regionalisering är en av de viktigaste trenderna i global politik sedan Kalla Krigets slut. De många sydamerikanska länderna som valt och återvalt vänster- och centervänsterpresidenter beslutade sig 2008 för att skapa en union i enlighet med den Europeiska Unionen. Det är statsvetenskapligt relevant att studera detta fenomen, eftersom det inte bara förändrar Sydamerikas förhandlingsläge visavi „nord‟, utan också har potential att förändra alla fattiga regioners förhandlingsläge.Sydamerika har i stort en gemensam kultur, historia, språk, religion och etnisk sammansättning – ändå har kontinenten historiskt plågats av gränsstrider och konflikter, ofta med nationalistiska förtecken. Men demokratierna i de flesta av de sydamerikanska länderna är unga. Ett ökat inflytande för medborgarna i Sydamerika skulle ge dem en större chans att utöva den slags regionalisering de vill ha. Medborgarna är aktörer som kan påverka de politiska strukturerna genom strategiska handlingar. Den här uppsatsen har haft för avsikt att kartlägga de sydamerikanska medborgarnas åsikter i etableringen och konsolideringen av Unasur, och ge en bild av möjligheter och försvårande omständigheter för regionalisering.Då medborgarnas åsikter stått i fokus för studien användes kvalitativ psykosocial intervjumetod, vilken syftar till att låta respondenterna associera fritt kring en rad teman eller frågor, för att låta dem tala med egna ord om sådant de själva finner viktigt. Intervjuer gjorde med trettiosex respondenter från Colombia, Ecuador och Peru, där respondenterna tillsammans utgjorde en teoretisk mättnad för de olika diskurser som antogs finnas i regionen. Genom NRA-teorin framtogs tre generella teman som ansågs vara viktiga för regionalism. De grundar sig i en föreställning om att regionalism är en social konstruktion som sker genom en historisk process. Respondenterna intervjuades om sina åsikter kring Unasur, sin syn på medborgerligt deltagande och en sydamerikansk identitet.Respondenterna ville gärna se Unasur lyckas. Många trodde att det var oundvikligt, eftersom folken var lika, eller till och med endast artificiellt uppdelade. Andra ansåg det omöjligt på grund av nationalism och de historiska (och nutida) konflikterna. Konflikterna hade skadat förtroendet mellan länderna, men vissa menade att konflikterna endast funnits på politisk elitnivå och inte förankrat hos folket. En del respondenter såg det som en möjlighet att bli fri amerikanskt inflytande i regionen medan andra såg det som ett hot att mista amerikanskt stöd och „utveckling‟. Att unionen idag har en stark vänsterorientering kunde anses som hämmande för höger- eller proamerikanska stater. Viktigt för framtida förtroende i unionen var konkreta resultat, såsom fullföljandet av planerna på en gemensam centralbank. Uppfattningen av demokratierna var att anse som mycket dålig – stort misstroende fanns mot politiker och många ansåg det svårt eller omöjligt att delta i det politiska livet. Icke desto mindre var presidenternas politik (inklusive stöd eller skepticism mot Unasur) uppmuntrad av folket, om presidenten var populär. Andra menade att just presidenterna – på grund av polemiska inställningar eller inkompetens, utgjorde själva bromsklossen för Unasur. I många fall var de inrikespolitiska problemen så svåra att de i allt prioriterades före regionalisering. Unasurs största styrka var emellertid att finna i den starka sydamerikanska gemenskapen, även om den också motsades av vissa respondenters xenofobi eller ilska43över historiska oförrätter. Vissa menade att det finns djupa ideologiska skillnader vilka övergick den gemensamma identiteten.Mot bakgrund av respondenternas svar och med stöd i det teoretiska ramverket antogs därför att ett fokus på större medborgerligt deltagande i de politiska processerna var av stor vikt. Korruption och valfuskliknande beteende behövde minskas, och presidenterna agera mindre självsvåldigt. Det starka stödet för regionalisering skulle kunna översättas i hanteringen av mindre svåra frågor som kan ge konkreta resultat, och det är viktigt att föra alla konflikter och förhandlingar till Unasur, bland annat för att ge den uppmärksamhet medialt. Den kollektiva självbilden måste stärkas och omformuleras till en regional diskurs.