Disputats, Uppsala 2003.

<p>This is a study of the way power relationships change when women start to play candombe in Montevideo, Uruguay. Candombe is a type of music, which is traditionally played by men within the black minority in the country. This study has been done with an intersectional point of view, taking the social categories gender, class and ethnicity in account. The method used was participatory observation in a field study made in Montevideo between November 2008 and February 2009.</p><p>This study’s main conclusions are that the power relationships change with the participation of women in candombe in several important ways: The women legitimize an alternative way to be a woman when they take the men’s role as a drum player. Hegemonic relationships are made visible. The men’s privileged position within candombe is questioned. Hegemonic ideas of ethnicity and class are in some way challenged since candombe is a space where categories with low status may gain respect from society. However, there is a risk that “the social norm” outlines a framework for what is accepted and approved within candombe, and what is not. It is therefore crucial that the players in candombe define its meaning themselves.<em> </em></p>

This is a study of the way power relationships change when women start to play candombe in Montevideo, Uruguay. Candombe is a type of music, which is traditionally played by men within the black minority in the country. This study has been done with an intersectional point of view, taking the social categories gender, class and ethnicity in account. The method used was participatory observation in a field study made in Montevideo between November 2008 and February 2009. This study’s main conclusions are that the power relationships change with the participation of women in candombe in several important ways: The women legitimize an alternative way to be a woman when they take the men’s role as a drum player. Hegemonic relationships are made visible. The men’s privileged position within candombe is questioned. Hegemonic ideas of ethnicity and class are in some way challenged since candombe is a space where categories with low status may gain respect from society. However, there is a risk that “the social norm” outlines a framework for what is accepted and approved within candombe, and what is not. It is therefore crucial that the players in candombe define its meaning themselves.

El Alto är en ung stad som vuxit fram som förstad till den äldre staden La Paz. Idag är den officiellt en egen stad och landets näst största. Ändå är den fortfarande till sin utformning en förstad. I projektet har vi undersökt hur en utveckling av El Alto från förstad till stad skulle kunna se ut. Genom förändringar i strategiska lägen har vi utformat ett underlag för en process där El Alto skulle kunna gå från en stökig, farlig och tråkig plats till en riktig stad.

Problem formulation • Are there any factors affecting the choice of marketing strategy? • What is it that determines the degree for the company to use a standardized or a adapt marketing strategy? • How profitable is Scania's marketing strategy in each country? Objective: The overall aim of this study is based on local adaptation and global standardization to compare the degree to which the company Scania chooses to adapt or standardize its marketing to the South American and Asian markets. We also aim to compare and describe any factors that affect the countries' differences in marketing strategies and to evaluate and measure the profitability of marketing strategies in each market. Methodology: The study is limited to Scania's marketing in the truck market in Argentina, Brazil, Malaysia and Singapore from 2006 to 2010. In order to answer the study's problem formulation and purpose we have chosen to combine a qualitative and quantitative approach. Four interviews were conducted with marketing executives from Argentina, Brazil, Malaysia / Singapore and Sweden. We have also chosen to examine Scania's annual report and include figures on the market shares of Scania in the respective countries and the number of sold Scania truck which is then compared against the number of registered vehicles by country. The theories that have been raised is Globalization vs. localization, marketing mix / Relationship Marketing, diffusion theory, and profitability indicators to measure the profitability of marketing. Conclusions: We conclude that both Scania applies a custom and standard marketing strategy depending on the country. They choose to combine these two approaches. Furthermore, we have concluded that external factors have a major impact of the choice of marketing strategy. We may also find that marketing in Argentina and Brazil has been more profitable. The profitability in Singapore has been profitable, while in Malaysia it has been less profitable.

<p>Utländska direktinvesteringar har under senare år på bred front ökat sin framfart runtom i världen. Dessa har bidragit till en ökad välfärd för såväl företag som länder, och framför allt utvecklingsländer är i stort behov av dessa då både kunskap och ny teknologi överförs till värdlandet. Denna uppsats syftar till att analysera variabler som varit viktiga drivare för FDI, och med hjälp av en regressionsanalys undersöka sambandet i Sydamerika. Resultatet överensstämmer till viss del med teorin. Protektionistiska tullar, utbredd turism samt till viss del hög export är de variabler som attraherar FDI i störst utsträckning.</p>

Utländska direktinvesteringar har under senare år på bred front ökat sin framfart runtom i världen. Dessa har bidragit till en ökad välfärd för såväl företag som länder, och framför allt utvecklingsländer är i stort behov av dessa då både kunskap och ny teknologi överförs till värdlandet. Denna uppsats syftar till att analysera variabler som varit viktiga drivare för FDI, och med hjälp av en regressionsanalys undersöka sambandet i Sydamerika. Resultatet överensstämmer till viss del med teorin. Protektionistiska tullar, utbredd turism samt till viss del hög export är de variabler som attraherar FDI i störst utsträckning.

Efter andra världskriget så har ett av de mer övergripande särdragen i det internationella systemetutgjorts utav framväxten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrågorna inom det integrationsteoretiska forskningsområdet har handlat om att förklara vilkakrafter som får stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början på 1990-talet kom en ny våg av integration att ta fart i Sydamerika,där Mercado Común del Sur (Mercosur) utgör en av de mer framgångsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlägga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingå avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. Där jag utifrån enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMercosur. Analysen omfattar tre olika aspekter som står i direkt koppling med det teoretiskaramverket. Dessa aspekter utgörs av: regional politisk struktur, politisk vilja till frihandel ochregionalt allmänintresse. Analysen visar att tre olika begrepp förefaller att utgöra de främstamotiven till integrationen. Dessa begrepp utgörs av makt, legitimitet och allmänintresse. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

A revision of the genus Chamaecrista (Leguminosae) in Ecuador is presented. The work is based on morphometric studies of herbarium material and information from the literature and the Internet. The purpose of the study was to get a better knowledge of the distribution, taxonomic status and conservation of Chamaecrista in Ecuador. The study recognizes in all six species and several varieties, viz. Ch. nictitans with var. jaliscensis, var. disandea, var. pilosa, var. paraguariensis and var. glabrata, Ch. glandulosa with var. flavicoma and var. andicola, Ch. absus and Ch. rotundifolia. Keys, descriptions and illustrations are provided for all taxa.

Agroekologi är ett jordbrukskoncept baserat på kunskap från ursprungsbefolkning och bönder som syftar till att uppnå hållbara, motståndskraftiga och stabila jordbrukssystem utan externa insatser. Konceptet syftar även till att stärka landsbygdssamhällen och skapa produktiva jordbrukssystem för att säkra livsmedelstillgången världen över. Agroekologi utmanar konventionell odling och exportorienterad livsmedelsproduktion där ekonomisk lönsamhet ofta prioriteras på bekostnad av sociala och ekologiska aspekter. Syftet med denna studie är att undersöka hinder och förutsättningar för en agroekologisk expansion i sydamerikanska länder då dessa länder besitter värdefulla ekosystem som i dagsläget hotas av konventionellt jordbruk. För att uppfylla målen med studien utfördes expertintervjuer samt litterära studier av expertgranskade artiklar. Resultatet av studien visar bland annat att samhälleliga aktörer såsom stat, forskningsinstitutioner, sociala rörelser, bönder och konsumenter har viktiga roller när det gäller agroekologisk expansion, samt att en tydlig kommunikation mellan dessa aktörer är nödvändig. En generell slutsats är att en hållbar omställning inom jordbruket är komplex och svår att genomföra, delvis på grund av de starka nyliberala diskurser som existerar inom stat och näringsliv och försvårar ett främjande av sociala och ekologiska frågor. / Agroecology is an agricultural concept based on indigenous and peasant knowledge, which strives to achieve sustainable, resilient and reliable agricultural systems without external inputs. The concept also aims to strengthen rural communities and create productive agricultural systems in order to achieve food sovereignty across the world. Agroecology challenges conventional farming and export-oriented food production which often prioritizes profitability with little regard to ecological and social aspects. The purpose of this study is to investigate the obstacles and possibilities for an agroecological expansion in South American countries, since these countries possess valuable ecosystems that are currently threatened by conventional agriculture. In order to fulfill the goals of this study, literary studies of peer-reviewed articles as well as expert interviews were conducted. The results show that societal actors such as governments, research institutions, social movements, farmers and consumers have important roles in the expansion of agroecology, and that a clear articulation between these actors is necessary. A general conclusion of the study is that a sustainable transition within the agricultural sector is complex and would be difficult to achieve, partly because of the strong neoliberalist discourses that exist within governments and businesses and prevent the promotion of social and ecological issues.