Global ETD Search

11	Handelshinder och korruption : En undersökning om vilken påverkan handelshinder och korruption har på central- och sydamerikanska länders tillväxt Fredricsson, Åsa, Forssén, Pelle January 2009 (has links) <p><strong>Frågeställning</strong><strong>:</strong> Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt?</p><p><strong>Teori: </strong>De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet.</p><p><strong>Metod: </strong>De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela.</p><p><strong>Data: </strong>De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World.</p><p><strong>Analys: </strong>Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant.</p><p><strong>Slutsats:</strong><strong> </strong>Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.</p> Handelshinder korruption Central- och Sydamerika ekonomisk frihet teknologisk utveckling infant-industry Solows tillväxtmodell utländska direktinvesteringar Haiti Economics Nationalekonomi
12	Handelshinder och korruption : En undersökning om vilken påverkan handelshinder och korruption har på central- och sydamerikanska länders tillväxt Fredricsson, Åsa, Forssén, Pelle January 2009 (has links) Frågeställning: Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt? Teori: De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet. Metod: De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela. Data: De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World. Analys: Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant. Slutsats: Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling. Handelshinder korruption Central- och Sydamerika ekonomisk frihet teknologisk utveckling infant-industry Solows tillväxtmodell utländska direktinvesteringar Haiti Economics Nationalekonomi
13	Jakten på El Dorado i Sydamerikas vildmark under 1500-talet. : Ett resultat av eurocentriska projiceringar, ekonomisk exploateringsstrategi ellerstabiliseringspolitiska utrensningsåtgärder? Jakobsson, Angela January 2009 (has links) <p>Jakten på El Dorado rasade som värst i Sydamerikas vildmark under1500-talet. Ett fyrtiotal expeditioner i spanska kronans regi sökte efterdet mytomspunna riket. Expeditionsdeltagarna kom från Europas allahörn. Uppsatsen syftar till att visa vad som föranledde jakten på El Dorado.</p><p>Uppsatsen är litteraturbaserad. Jag har endast använt svensk- och engelskspråkigakällor.</p><p>Eurocentriska projiceringar, exploateringsstrategi och stabiliseringspolitiskahänsyn samverkade i ett mångfacetterat skeende. Medeltidsmänniskanhade ingen klar bild av fjärran regioner. Spanien var krigshärjat,isolerat och eftersatt. Statsmakten ville till varje pris stärka landets ekonomi.De mest explosiva ur befolkningen sökte rikedom i den Nya Världen.Efter plundringstågen under erövringsfasen blev de ett samhällsproblem.Detta kunde avhjälpas med en expedition mot El Dorado.Företag i vildmarken hade uppemot hundraprocentig dödlighet.</p><p>Jakten på El Dorado sammanföll med den geografiska upptäckten avSydamerika. Vid 1530-talets början var kontinentens inland en vit fläckpå kartan. Jakten på El Dorado klingade av i takt med att allt mer avnorra Sydamerikas vildmark blev utforskad av européer.</p><p> </p> Amazonas Colombia conquistador djungel Ecuador El Dorado expedition 1500-talet guld kolonialtiden Metariket myt Peru stabiliseringspolitik Sydamerika upptäcktshistoria Venezuela vildmark SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP
14	The perception of children’srights in Paraguayan press : <em>A study of how Unicef communicates with </em><em>journalists concerning child street-workers</em> / : <em></em> Joleby, Elin, Konstadinidis, Anastasia January 2009 (has links) <p>This study focused on the level of success Unicef in Paraguay had in communicating its message concerning child street-workers to the press in Asunción. We also examined how the communication works between Unicef and the journalists, and how child street-workers appear in the press according to our sources. We based our study on the theoretical understanding of media logic and planned communication. These theories were useful to explain the possibilities and obstacles Unicef faces in its communication with the press. Our study builds on qualitative research interviews with journalists, communication staff at Unicef and the coordinator of the Global Agency of News, an organization that monitors how children appear in the Paraguayan press.</p><p> </p><p>We found that the communication between Unicef and the journalists is very important and highly valued by both Unicef and the Paraguayan newspapers. The relationship builds on constant trade, where both parts depend on each other. Unicef needs attention from the press in order to spread its message to the general public. The journalists need Unicef because the organization works as a trustable information source to back-up their articles regarding childhood.</p><p> </p><p>No one in our study was satisfied with the way child street-workers appear in the press. The children are often showed as victims or criminals and children’s rights are not always considered. A central problem is that awareness about children’s rights is low, both in the Paraguayan society and among many journalists. Unicef succeeds quite well in their communication with the journalists that are already aware of children’s rights. But the organization does not succeed in communicating with a big part of the press, as a lot of articles are still discriminative towards child street-workers.</p> Unicef Paraguay kommunikation agenda setting gatubarn barnarbete Sydamerika latinamerika press journalistik barns rättigheter offer planerad kommunikation dagordningsteorin Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
15	The perception of children’srights in Paraguayan press : A study of how Unicef communicates with journalists concerning child street-workers / : Joleby, Elin, Konstadinidis, Anastasia January 2009 (has links) This study focused on the level of success Unicef in Paraguay had in communicating its message concerning child street-workers to the press in Asunción. We also examined how the communication works between Unicef and the journalists, and how child street-workers appear in the press according to our sources. We based our study on the theoretical understanding of media logic and planned communication. These theories were useful to explain the possibilities and obstacles Unicef faces in its communication with the press. Our study builds on qualitative research interviews with journalists, communication staff at Unicef and the coordinator of the Global Agency of News, an organization that monitors how children appear in the Paraguayan press. We found that the communication between Unicef and the journalists is very important and highly valued by both Unicef and the Paraguayan newspapers. The relationship builds on constant trade, where both parts depend on each other. Unicef needs attention from the press in order to spread its message to the general public. The journalists need Unicef because the organization works as a trustable information source to back-up their articles regarding childhood. No one in our study was satisfied with the way child street-workers appear in the press. The children are often showed as victims or criminals and children’s rights are not always considered. A central problem is that awareness about children’s rights is low, both in the Paraguayan society and among many journalists. Unicef succeeds quite well in their communication with the journalists that are already aware of children’s rights. But the organization does not succeed in communicating with a big part of the press, as a lot of articles are still discriminative towards child street-workers. Unicef Paraguay kommunikation agenda setting gatubarn barnarbete Sydamerika latinamerika press journalistik barns rättigheter offer planerad kommunikation dagordningsteorin Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
16	Jakten på El Dorado i Sydamerikas vildmark under 1500-talet. : Ett resultat av eurocentriska projiceringar, ekonomisk exploateringsstrategi ellerstabiliseringspolitiska utrensningsåtgärder? Jakobsson, Angela January 2009 (has links) Jakten på El Dorado rasade som värst i Sydamerikas vildmark under1500-talet. Ett fyrtiotal expeditioner i spanska kronans regi sökte efterdet mytomspunna riket. Expeditionsdeltagarna kom från Europas allahörn. Uppsatsen syftar till att visa vad som föranledde jakten på El Dorado. Uppsatsen är litteraturbaserad. Jag har endast använt svensk- och engelskspråkigakällor. Eurocentriska projiceringar, exploateringsstrategi och stabiliseringspolitiskahänsyn samverkade i ett mångfacetterat skeende. Medeltidsmänniskanhade ingen klar bild av fjärran regioner. Spanien var krigshärjat,isolerat och eftersatt. Statsmakten ville till varje pris stärka landets ekonomi.De mest explosiva ur befolkningen sökte rikedom i den Nya Världen.Efter plundringstågen under erövringsfasen blev de ett samhällsproblem.Detta kunde avhjälpas med en expedition mot El Dorado.Företag i vildmarken hade uppemot hundraprocentig dödlighet. Jakten på El Dorado sammanföll med den geografiska upptäckten avSydamerika. Vid 1530-talets början var kontinentens inland en vit fläckpå kartan. Jakten på El Dorado klingade av i takt med att allt mer avnorra Sydamerikas vildmark blev utforskad av européer. Amazonas Colombia conquistador djungel Ecuador El Dorado expedition 1500-talet guld kolonialtiden Metariket myt Peru stabiliseringspolitik Sydamerika upptäcktshistoria Venezuela vildmark SOCIAL SCIENCES SAMHÄLLSVETENSKAP
17	Unasur - vilka förutsättningar finns för en framgångsrik regionalisering? : En analys av trettiosex intervjuer med sydamerikaner Loreskär, Patricia January 2010 (has links) Regionalisering är en av de viktigaste trenderna i global politik sedan Kalla Krigets slut. De många sydamerikanska länderna som valt och återvalt vänster- och centervänsterpresidenter beslutade sig 2008 för att skapa en union i enlighet med den Europeiska Unionen. Det är statsvetenskapligt relevant att studera detta fenomen, eftersom det inte bara förändrar Sydamerikas förhandlingsläge visavi „nord‟, utan också har potential att förändra alla fattiga regioners förhandlingsläge.Sydamerika har i stort en gemensam kultur, historia, språk, religion och etnisk sammansättning – ändå har kontinenten historiskt plågats av gränsstrider och konflikter, ofta med nationalistiska förtecken. Men demokratierna i de flesta av de sydamerikanska länderna är unga. Ett ökat inflytande för medborgarna i Sydamerika skulle ge dem en större chans att utöva den slags regionalisering de vill ha. Medborgarna är aktörer som kan påverka de politiska strukturerna genom strategiska handlingar. Den här uppsatsen har haft för avsikt att kartlägga de sydamerikanska medborgarnas åsikter i etableringen och konsolideringen av Unasur, och ge en bild av möjligheter och försvårande omständigheter för regionalisering.Då medborgarnas åsikter stått i fokus för studien användes kvalitativ psykosocial intervjumetod, vilken syftar till att låta respondenterna associera fritt kring en rad teman eller frågor, för att låta dem tala med egna ord om sådant de själva finner viktigt. Intervjuer gjorde med trettiosex respondenter från Colombia, Ecuador och Peru, där respondenterna tillsammans utgjorde en teoretisk mättnad för de olika diskurser som antogs finnas i regionen. Genom NRA-teorin framtogs tre generella teman som ansågs vara viktiga för regionalism. De grundar sig i en föreställning om att regionalism är en social konstruktion som sker genom en historisk process. Respondenterna intervjuades om sina åsikter kring Unasur, sin syn på medborgerligt deltagande och en sydamerikansk identitet.Respondenterna ville gärna se Unasur lyckas. Många trodde att det var oundvikligt, eftersom folken var lika, eller till och med endast artificiellt uppdelade. Andra ansåg det omöjligt på grund av nationalism och de historiska (och nutida) konflikterna. Konflikterna hade skadat förtroendet mellan länderna, men vissa menade att konflikterna endast funnits på politisk elitnivå och inte förankrat hos folket. En del respondenter såg det som en möjlighet att bli fri amerikanskt inflytande i regionen medan andra såg det som ett hot att mista amerikanskt stöd och „utveckling‟. Att unionen idag har en stark vänsterorientering kunde anses som hämmande för höger- eller proamerikanska stater. Viktigt för framtida förtroende i unionen var konkreta resultat, såsom fullföljandet av planerna på en gemensam centralbank. Uppfattningen av demokratierna var att anse som mycket dålig – stort misstroende fanns mot politiker och många ansåg det svårt eller omöjligt att delta i det politiska livet. Icke desto mindre var presidenternas politik (inklusive stöd eller skepticism mot Unasur) uppmuntrad av folket, om presidenten var populär. Andra menade att just presidenterna – på grund av polemiska inställningar eller inkompetens, utgjorde själva bromsklossen för Unasur. I många fall var de inrikespolitiska problemen så svåra att de i allt prioriterades före regionalisering. Unasurs största styrka var emellertid att finna i den starka sydamerikanska gemenskapen, även om den också motsades av vissa respondenters xenofobi eller ilska43över historiska oförrätter. Vissa menade att det finns djupa ideologiska skillnader vilka övergick den gemensamma identiteten.Mot bakgrund av respondenternas svar och med stöd i det teoretiska ramverket antogs därför att ett fokus på större medborgerligt deltagande i de politiska processerna var av stor vikt. Korruption och valfuskliknande beteende behövde minskas, och presidenterna agera mindre självsvåldigt. Det starka stödet för regionalisering skulle kunna översättas i hanteringen av mindre svåra frågor som kan ge konkreta resultat, och det är viktigt att föra alla konflikter och förhandlingar till Unasur, bland annat för att ge den uppmärksamhet medialt. Den kollektiva självbilden måste stärkas och omformuleras till en regional diskurs. Regionsalisering Sydamerika Unasur kvalitativ psykosocial intervjumetod
18	Environmental Justice: The Link Between Social Injustices And Environmental Problems? : A Content Analysis Of Three Newspapers In Latin America Rivas, Thea January 2021 (has links) Environmental problems can have an impact on both the ecological and social spheres for people; yet, depending on social status, the impacts might be felt differently. Latin America is a continent deeply affected by environmental conflicts and inequalities, which continues to affect indigenous peoples in the region. In this study, environmental justice was used as an analytical tool to examine news articles from Ecuador's El Universo, Chile's La Tercera, and Bolivia's La Razón through a qualitative content analysis. The study's goal is to contribute to the debate on environmental justice. It will be accomplished by: (1) identifying recurring topics throughout the newspaper columns on ecology, the environment, and indigenous peoples; and (2) analyzing whether these topics can be addressed in the field of environmental justice. Because it has its roots in a social movement, the definition of environmental justice is broad and varied which is further discussed in this study. Environmental justice is also a growing focal point within the political and academic arena that it's mentioned in this study. The findings showed that ecological modernization, sustainable development, and attributing monetary value to nature are recurring themes. Mining, seed, and land rights are also mentioned as issues affecting indigenous peoples in the region. Finally, I argue that the results demonstrate that these issues can and should be addressed in environmental justice discussions. In this regard, I believe that environmental justice can be used to connect issues of equality, social injustice, and environmental issues. More research, however, is required before environmental justice can be considered an interdisciplinary field. Finally, I want to emphasize that environmental justice is a topic that can help to develop new perspectives in societies all over the world, motivate actors to act quickly, and connect social inequalities and environmental issues. / Miljöproblem kan idag påverka den ekologiska och den sociala sfären för människor, beroende på social status kan konsekvenserna dock upplevas olika. Latinamerika är en kontinent som är djupt påverkad av miljörättvisekonflikter och ojämlikheter, som till stor del påverkar ursprungsbefolkningar i regionen. I denna studie har miljörättvisa använts som ett analytiskt verktyg för att studera nyhetsinslag av tre tidningar i Latinamerika. Definitionen av miljörättvisa är bredd och varierad eftersom den har sina rötter i en social rörelse. Miljörättvisa är vidare ett växande huvudområde inom den politiska och akademiska arenan som analyseras i studien. Jag har gjort en kvalitativ innehållsanalys av artiklar från El Universo från Ecuador, La Tercera från Chile och La Razón från Bolivia. Syftet med studien är att bidra till debatten om miljörättvisa. Det kommer att göras genom att; (1) redogöra vilka ämnen som är återkommande i tidningarnas kolumner av ekologi, miljön och ursprungsbefolkningar och (2) analysera om dessa ämnen kan behandlas inom temat miljörättvisa. Resultatet visar på att ekologisk modernisering, hållbar utveckling och att ge naturen ett monetärt värde är återkommande ämne. Gruvarbeten, frö- och lands rättigheter pekas även ut som konflikter som påverkar ursprungsbefolkningar i regionen. Slutligen argumenterar jag att resultaten pekar på att dessa ämnen både kan och bör behandlas inom miljörättviseteman. Avslutningsvis menar jag på miljörättvisa kan användas som ett hjälpmedel för att koppla samman frågor om jämlikhet, sociala orättvisor och miljöproblem. Ytligare forskning behövs dock för att miljörättvisa ska anses som ett tvärvetenskapligt område. Avslutningsvis menar jag på att miljörättvisa är ett ämne som kan bidra till att utveckla nya perspektiv i samhällen runt om i världen och få aktörer att agera i en snabbare takt och koppla samman sociala ojämlikheter och miljöproblem. / Los problemas ambientales pueden tener un impacto tanto en el ámbito ecológico como en el social de las personas; sin embargo, dependiendo del estatus social, los impactos pueden sentirse de manera diferente. América Latina es un continente profundamente afectado por conflictos ambientales y desigualdades, que siguen afectando a los pueblos indígenas. En este estudio, la justicia ambiental se utilizó como herramienta analítica para examinar artículos periodísticos de El Universo de Ecuador, La Tercera de Chile y La Razón de Bolivia a través de un análisis de contenido cualitativo. El objetivo del estudio es contribuir al debate sobre la justicia ambiental. Se logrará mediante: (1) la identificación de temas recurrentes en las columnas de los periódicos sobre ecología, medio ambiente y pueblos indígenas; y (2) analizar si estos temas pueden ser abordados en el campo de la justicia ambiental. Debido a que tiene sus raíces en un movimiento social, la definición de justicia ambiental es amplia y variada, lo que se analiza más adelante en este estudio. La justicia ambiental también es un punto focal creciente dentro de la arena política y académica que se menciona en este estudio. Los hallazgos mostraron que la modernización ecológica, el desarrollo sostenible y la atribución de valor monetario a la naturaleza son temas recurrentes. La minería, las semillas y los derechos sobre la tierra también se mencionan como problemas que afectan a los pueblos indígenas de la región. Finalmente, argumento que los resultados demuestran que estos temas pueden y deben abordarse en las discusiones sobre justicia ambiental. En este sentido, creo que la justicia ambiental puede usarse para conectar temas de igualdad, injusticia social y problemas ambientales. Sin embargo, se requiere más investigación académica antes de que la justicia ambiental pueda considerarse un campo interdisciplinario. Finalmente, quiero enfatizar que la justicia ambiental es un tema que puede ayudar a desarrollar nuevas perspectivas en las sociedades alrededor del mundo, motivar a los actores a actuar rápidamente y conectar las desigualdades sociales y los problemas ambientales. Environmental Justice Sustainable Development Social Equality Environmental Science Ecuador Chile Bolivia Latin America South America Human Ecology Ecological Modernization Miljörättvisa Hållbar utveckling Social Jämlikhet Miljövetenskap Ecuador Chile Bolivia Latinamerika Sydamerika Humanekologi Ekologisk Modernisering Justicia Ambiental Desarrollo Sostenible Igualdad Social Ciencias Ambientales Ecuador Chile Bolivia América Latina América del Sur Ecología Humana Modernización Ecológica Environmental Sciences Miljövetenskap
19	Integrationspolitikens utmaningar på kommunal nivå : En studie om immigranter i Sjöbo och Åstorp Holm, Klas January 2018 (has links) Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren och i samband med flyktingkrisen 2015 steg antalet nyanlända dramatiskt. Denna utveckling har orsakat debatt om immigranters rättigheter och krav för integration som staten bör ställa för att utveckla integrationen av immigranter i det svenska samhället. Studier av hur integration fungerar på kommunal nivå har endast gjorts i begränsad omfattning. I och med det faktum att det finns en stark politisk självständighet på kommunal nivå i Sverige, samt att det råder en polarisering mellan politiker är det intressant att studera skillnader i målsättningar och förutsättningar för integration mellan kommuner. Uppsatsen behandlar därför frågan om vilka förutsättningarna är för integration av immigranter. Detta görs genom att studera de två skånska kommunerna Åstorp och Sjöbo som har liknande storlek och geografiskt läge men olika politiska styren. Intervjuer görs med politiker från dessa kommuner och uppsatsen redogör för skillnaderna i integrationspolitiska målsättningar. En kvantitativ analys görs även med hjälp av en enkät som besvarats av immigranter i de två kommunerna. Analysen visar att kommuntillhörighet spelar en viss roll för hur immigranterna upplever mottagandet av deras kultur samt social integration med svenskar. Därutöver visar resultaten att immigranters ursprung, kön, tid i Sverige, uppfattning om religionens betydelse samt upplevda krav på anpassning, förknippas på olika sätt med tillfredställande av deras anspråk för integration, såsom hur de upplever kulturellt mottagande, autonomi, inkludering i olika avseenden samt religiösa rättigheter. En slutsats är att förutsättningarna för integration är starkt förknippade med dessa egenskaper, men att de är relaterade till immigranternas anspråk om rättigheter på olika sätt. Integrationspolitiska åtgärder bör lämpligen ta hänsyn till hur de olika egenskaperna hos immigranterna är relaterade till tillfredställandet av deras anspråk för att därigenom stärka integrationsprocessen. integration integrationspolitik statsvetenskap statskunskap politik Åstorp Sjöbo Skåne Sverige Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna S M SD invandring invandrare invandra immigranter immigrant migration emigrering emigrera flykting flyktingar flyktingkrisen 2015 Syrien Afghanistan Irak Iran Turkiet Polen Europa Kina Colombia Asien mellanöstern EU svenska svenska för invandrare SFI Sydamerika Afrika Eritrea Holland Nederländerna intervju intervjuer enkät enkäter enkätundersökning enkätundersökningar kvalitativ kvantitativ statistik partier parti utvandring utvandra segregation integrera segregera integrering segregering kommun kommuner ålder kön islam muslim religion religiös muslimer tid anpassning assimilering assimilera regression analys graf analyser regressioner grafer Will Kymlicka Will Kymlicka politisk teori teori filosofi dynamik dynamisk effektiv anspråk anspråken mångkultur vädjan inkludering inkludera medborgarskap medborgare utbildning arbete symboler autonomi minoritet minoriteter stat politiker ursprung kultur kulturell kulturellt Political Science Statsvetenskap

Search results