<p>Syftet med detta arbete var att jämföra den officiella bilden av demokrati i Kuwait, så</p><p>som den beskrivs i konstitutionen från 1962, med den bild som externa oberoende</p><p>aktörer ger vad gäller demokrati i landet. Den externa bilden hämtades från olika FN</p><p>rapporter, Human Rights Watch, Amnesty International och The Bureau of</p><p>Democracy, Human Rights and Labour. Dessa kompletterades sedan med en analys</p><p>av det politiska systemet i Kuwait. Arbetet grundade sig på en demokratisk</p><p>analysmetod som utarbetats av International IDEA (Institute for Democracy and</p><p>Electoral Assistance).</p><p>Det visade sig att konstitutionen innehöll många demokratiska och individuella</p><p>rättigheter och garantier ofta i linje med IDEA:s principer. Konstitutionen beskrev</p><p>inte en fullvärdig demokrati, men många av dess komponenter fanns ändå där. Vid en</p><p>jämförelse med de externa aktörernas utsagor visade sig många av dessa rättigheter</p><p>och garantier ej fungera i praktiken. De största diskrepanserna återfanns i det civila</p><p>samhället och speciellt vad gäller yttrandefrihet, i samhället genom diskriminering av</p><p>vissa grupper och i staten genom en ofullständig demokratisk organisation av styret.</p><p>Alla dessa punkter hade långtgående garantier i konstitutionen men visade sig vid en</p><p>granskning i många fall ha förbisetts.</p><p>Samtidigt fanns några ljuspunkter. På många områden följde Kuwait konstitutionen.</p><p>På senare tid hade man även förbättrat vissa punkter. Kvinnor hade fått rösträtt,</p><p>bidoun (statslösa) hade börjat få tillgång till välfärdssystemet och ett flertal val hade</p><p>ägt rum enligt principer värdiga en demokrati. Arbetet avslutas med en fråga; Om inte</p><p>en långsam, men försiktig utveckling av demokrati så som sker i Kuwait är bättre och</p><p>mer långsiktig än dagens mer moderna snabba reformiver som ofta förs fram av USA och väst.</p>

Syftet med detta arbete var att jämföra den officiella bilden av demokrati i Kuwait, så som den beskrivs i konstitutionen från 1962, med den bild som externa oberoende aktörer ger vad gäller demokrati i landet. Den externa bilden hämtades från olika FN rapporter, Human Rights Watch, Amnesty International och The Bureau of Democracy, Human Rights and Labour. Dessa kompletterades sedan med en analys av det politiska systemet i Kuwait. Arbetet grundade sig på en demokratisk analysmetod som utarbetats av International IDEA (Institute for Democracy and Electoral Assistance). Det visade sig att konstitutionen innehöll många demokratiska och individuella rättigheter och garantier ofta i linje med IDEA:s principer. Konstitutionen beskrev inte en fullvärdig demokrati, men många av dess komponenter fanns ändå där. Vid en jämförelse med de externa aktörernas utsagor visade sig många av dessa rättigheter och garantier ej fungera i praktiken. De största diskrepanserna återfanns i det civila samhället och speciellt vad gäller yttrandefrihet, i samhället genom diskriminering av vissa grupper och i staten genom en ofullständig demokratisk organisation av styret. Alla dessa punkter hade långtgående garantier i konstitutionen men visade sig vid en granskning i många fall ha förbisetts. Samtidigt fanns några ljuspunkter. På många områden följde Kuwait konstitutionen. På senare tid hade man även förbättrat vissa punkter. Kvinnor hade fått rösträtt, bidoun (statslösa) hade börjat få tillgång till välfärdssystemet och ett flertal val hade ägt rum enligt principer värdiga en demokrati. Arbetet avslutas med en fråga; Om inte en långsam, men försiktig utveckling av demokrati så som sker i Kuwait är bättre och mer långsiktig än dagens mer moderna snabba reformiver som ofta förs fram av USA och väst.

<p>This study examines Palestinian families exposed to house demolitions and their reactions to having their homes destroyed by the Israeli Authorities. The traumatic effects of suddenly becoming homeless is studied in a resiliency perspective, and comparisons with earlier research of resiliency and of mental health in the context of house demolitions are made. The purpose of the study is to illustrate the families’ reactions and their coping strategies in resisting the effects of trauma and desolation following repeated home demolitions. The data was collected through ethnographic field studies in Israel using participant observations, interviews, observations and documents. This study will conclude that the violation of homes has major influence on the mental health of the various family members. Men loose their value as providers, women loose the centre of their lives, and children loose their sense of safety and security. Discovery of how resilient protective factors empower the afflicted families when they rebuild their homes, in spite of the lack of being able to obtain building permits, is shown. However, the rebuilding is still a fragile process as the families often go through the trauma of demolition over and over again.</p>

This study examines Palestinian families exposed to house demolitions and their reactions to having their homes destroyed by the Israeli Authorities. The traumatic effects of suddenly becoming homeless is studied in a resiliency perspective, and comparisons with earlier research of resiliency and of mental health in the context of house demolitions are made. The purpose of the study is to illustrate the families’ reactions and their coping strategies in resisting the effects of trauma and desolation following repeated home demolitions. The data was collected through ethnographic field studies in Israel using participant observations, interviews, observations and documents. This study will conclude that the violation of homes has major influence on the mental health of the various family members. Men loose their value as providers, women loose the centre of their lives, and children loose their sense of safety and security. Discovery of how resilient protective factors empower the afflicted families when they rebuild their homes, in spite of the lack of being able to obtain building permits, is shown. However, the rebuilding is still a fragile process as the families often go through the trauma of demolition over and over again.

<p>Jordanien ser sig som en arabiskmuslimsk stat på väg mot en demokrati. Med en sådan självbild blir islam en integral del av samhället. Det stöd som det jordanska samhället gav det Muslimska Brödraskapet i valen november 1989 och 1993 visade dessutom att organisationen blivit något som kungahuset måste ta med i beräkningen i den demokratiska processen. För det Muslimska Brödraskapet kan det upplevas som en tilltalande idé då man genom ett samarbete med kungahuset både kan bevara sin maktbas och dessutom se till att andra konkurrerande och kanske mer militanta och extrema muslimska grupper marginaliseras.</p><p>Den demokratiska processen i Jordanien kan således ses som en samverkan mellan det Muslimska Brödraskapet och kungahuset.</p>

Jordanien ser sig som en arabiskmuslimsk stat på väg mot en demokrati. Med en sådan självbild blir islam en integral del av samhället. Det stöd som det jordanska samhället gav det Muslimska Brödraskapet i valen november 1989 och 1993 visade dessutom att organisationen blivit något som kungahuset måste ta med i beräkningen i den demokratiska processen. För det Muslimska Brödraskapet kan det upplevas som en tilltalande idé då man genom ett samarbete med kungahuset både kan bevara sin maktbas och dessutom se till att andra konkurrerande och kanske mer militanta och extrema muslimska grupper marginaliseras. Den demokratiska processen i Jordanien kan således ses som en samverkan mellan det Muslimska Brödraskapet och kungahuset.

Skolan är en plats för lärande och utveckling, med mål som bland annat innefattar en ökad förståelse och respekt för sina medmänniskor. Som lärare är man ansvarig för att dessa mål uppnås, vilket gör att en medvetenhet om vilka val läraren gör i sin undervisning är ytterst viktig. Ett av de verktyg lärare kan använda sig av för att förmedla kunskap är läroböcker. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur området Mellanöstern framställs i geografiläroböcker för gymnasiet. För att besvara detta syfte undersöks sammanhangen området förekommer i, vad läroböckernas innehåll förmedlar och om etnocentrism finns. Läroböckerna jämförs sedan för att se likheter och skillnader i innehåll. Metoden som används är kvalitativ text- och bildanalys av diskursanalytisk ansats. Undersökningens resultat visar att alla läroböcker berör området Mellanöstern i negativa sammanhang, men att vissa författare belyser positiva aspekter också. De bilder som används i läroböckerna avspeglas i de flesta fall som ett konstaterande av verkligheten, och en normativ sådan, men några uppmanar också till djupare reflektion. Vidare syns också en etnocentrisk syn i vissa kontexter, där jämförelser med Europa är det som tydliggör fenomenet.

The Kurdish people have sought for independence and self-ruling for centuries. The division of the Kurdish population made it harder for them to unite and form any kind of self-ruling state. In Iraqi Kurdistan the Kurdish population have succeeded better than in other countries. With Dankwart Rustow’s theory (1970) as my theoretical framework, I aim to prevail Iraqi Kurdistan’s transition to democracy. My analysis will focus on factors that have contributed to the structure of democracy in the region. My method is a case study since my interest is to obtain a deeper understanding of how non-recognized states, particularly Iraqi Kurdistan, have been able to form a democracy.  In conclusion, Iraqi Kurdistan can be analysed with the help of Rustow’s four phases. However, there are certain aspects, such as freedom of speech, corruption, and nepotism, that should be eliminated before the region can be considered as an absolute democratic state.

<p>I den här studien analyseras olika faktorers påverkan på utvecklingen av islamistiskt våld under 70-, 80- och 90-talet i Egypten. Syftet är således att skapa större förståelse kring varför den egyptiska staten fick möta detta ökade militanta motstånd. Undersökningen består av en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys av vetenskapliga undersökningar, rapporter och annan akademisk litteratur. Resultatet visar att den arab-israeliska konflikten har haft stor betydelse för det islamistiska missnöjet, samt att repression och ett auktoritärt styre möjligen bidrar till våldsamma politiska metoder.</p>

I den här studien analyseras olika faktorers påverkan på utvecklingen av islamistiskt våld under 70-, 80- och 90-talet i Egypten. Syftet är således att skapa större förståelse kring varför den egyptiska staten fick möta detta ökade militanta motstånd. Undersökningen består av en kombinerad kvalitativ och kvantitativ analys av vetenskapliga undersökningar, rapporter och annan akademisk litteratur. Resultatet visar att den arab-israeliska konflikten har haft stor betydelse för det islamistiska missnöjet, samt att repression och ett auktoritärt styre möjligen bidrar till våldsamma politiska metoder.