Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors politiska deltagande i irakiska Kurdistan. utifrån syftet undersökt sex frågeställningar: Hur stor andel av kvinnorna i irakiska Kurdistan röstade i förra valet, är medlemmar i ett politiskt parti, arbetar i ett politiskt parti, har kontaktat en politiker eller deltagit i en manifestation, vad kvinnor själva anser vara vilka faktorer som hindrar deras politiska deltagande samt om det finns ett samband mellan utbildning och kvinnors politiska deltagande. En enkätundersökning genomfördes i irakiska Kurdistan. Arbil, Dohuk och slemaniya, sammanlagt mottogs 200 enkäter. Resultaten visar att det politiska deltagande är högt bland de undersökta kvinnorna i alla deltagandeformerna. Det finns inget samband mellan utbildning och kvinnors politiska deltagande i urvalet. Få av kvinnorna uppgav att kulturella eller religiösa normer är ett hinder för deras politiska deltagande. Den vanligaste rapporterade orsaken till att inte delta var ointresse för att engagera sig i politiken eller otillräckligt kunskap. Dessa resultat skiljer sig från forskning som har visat att kvinnor i Mellanöstern deltar i politiken i liten utsträckning.

This paper studies how the Middle East is represented in four textbooks for the history course for the professional programs in Swedish upper secondary school. By using discourse analysis and the concept of orientalism I investigate presentations of the Middle East. This study finds that in the textbooks the population of the Middle East is often generalized in modern times as Arabic and Muslim, with "the other" being religious people as the outset of the textbooks are not necessarily European and Christian, but rather European (Swedish) and secular. For example, the Ottoman Empire is portrayed as an obstacle to "western" interests and a great enemy to Christian Europe, while later it loses focus after the advent of the secularized Turkish state. Furthermore, the secular state of Israel is included as a part of "the west" and surrounded by its enemies, the Muslim "Arab states". It would appear however, that the further back in history we go, the more nuanced the representation of the Middle East is. For example, up to, and to some extent including, the middle ages the Middle East is not simply considered a material part of "the west" but rather an integral part in its future legal and cultural ideals. On the other hand the textbooks portray Islam and Christianity as wholly "incompatible" ideological enemies, with a clear geographical border passing through the Mediterranean and an emphasis on the Crusades and its peoples as bringers of war and destruction. Also, during the 20th Century it would appear that "western values" are spoken of in the Middle East as something negative.

Tidigare forskning visar hur svårt det är för unga människor med en smärre ekonomisk resurs att hitta ett arbete, där deras val av arbete påverkas av Jordaniens traditioner, människors religiösa övertygelse och normer. Syfte med undersökningen är att studera de unga flickorna på det kommunala barnhemmet i Jordanien och deras berättelser om sina liv och vad som är betydelsefullt för dem. Frågeställningarna som har används är:•Vad framkommer i flickornas berättelser om livs- och karriärmöjligheter?•Vad framstår som viktigt i berättelserna för deras framtida livsval?Studien har två utgångsteorier den första är Pierre Bourdieus teori som delas in i tre huvudbegrepp; fält, kapital och habitus. Den andra teorin är Mark L Savickas Career Construction som delas in i tre olika huvudbegrepp: Life theme, Career adaptability och Vocational personality. En kvalitativ metod har använts i studien där sex föräldralösa flickor boende på barnhem i Jordanien har blivit intervjuade. Under intervjun har jag använt mig av samtalsintervjun för att kunna ge så stort utrymme för flickorna att berätta deras historia. Som möjligt utifrån intervjuerna har fyra centrala begrepp varit tydliga, dessa begrepp är självständighet, tillhörighet, känslan av att vara oönskad och utbildning. Slutsatsen av studien visar att flickorna befinner sig en svår ekonomisk situation som hindrar dem från att kunna studera vidare inom universitet. Den närmsta utbildningen flickorna får är en utbildning via barnhemmet som mer är en förberedelse för arbetsliv. / Previous research shows how difficult it is for young people with a minor economic resource to find a job where their choice of work is influenced by Jordanian traditions, people's religious beliefs and norms. Aim of the study is to study the young girls in the municipal orphanage in Jordan and their stories about their lives and what is important to them. The questions that have been used are:• What emerges in the girls' stories about the life and career opportunities?• What appears to be important in the stories of their future life choices?The study has two output theories, the first is Pierre Bourdieu's theory is divided into three main concepts; field, capital and habitus. The second theory is Mark L Savickas Career Construction, which is divided into three main concepts: Life theme, Career adaptability and vocational personality. A qualitative approach was used in the study where six orphan girls living in an orphanage in Jordan have been interviewed. During the interview, I have used to call the interview in order to give as much room for the girls to tell their story. As possible on the basis of the interviews has four key concepts were clear, these terms are independence, belonging, the feeling of being unwanted and education. The conclusion of the study shows that girls find themselves in a difficult financial situation that prevents them from being able to continue studying in university. The nearest education girls receive is an education through the orphanage which is more a preparation for working life.

More and more companies open up facilities and stores in countries all around the world. Entering a new country means a new culture, a new language, different norms and values and new people with a different way of thinking unlike what you are used to. In order to survive and be successful in this new country means that you have to adapt to the new culture and its components you encounter. The purpose of this thesis has been to identify possibilities and barriers in the Middle Eastern culture affecting international clothing companies. Furthermore it has been investigated how these companies must adapt their products and promotion to this culture. In order to obtain relevant data for achieving the purpose of the study interviews and observations was made at three international clothing companies in Tehran, Iran. These were Mango, United Colors of Benetton and adidas. Secondary data in form of articles and literature regarding culture, product and promotion was combined with the primary data collected. This was the underlying facts for the analysis. The results acquired showed that it is essential for international clothing companies to adapt their promotion to the Middle Eastern culture to a higher degree that the product. The promotion is affected by the censorship that is present where exposed parts of the body and hair are covered, which is due to the regulations regarding clothing. Moreover the promotional message that is being developed should be translated to the local language with precision so that the purpose of the message does not change. An incorrect translation can result in misunderstandings and harm the company´s brand and image. A great possibility that has been identified is technology, where the mobile and internet consumption is very high in many of the countries in the Middle East. Companies should take advantage of this by using SMS and e-mail marketing in their promotion strategies. The barrier affecting international clothing companies to a great extent is religion, which affects many of the components in the culture in the region such as values and norms and esthetics. The religion limits the companies in their promotion and also the supply of products where the outdoor clothes need to be adapted in for example Iran. One key to success in the Middle East is to respect the religion and adapt the promotion and product to the regulations established by it.

Forskning har visat att våld är ett samhällsproblem och anses vara en av de främsta bakomliggande orsakerna till den ohälsa som finns bland kvinnor i världen. Kvinnor tillhör en grupp i samhället som löper stor risk att utsättas för våld i nära relationer. För att begränsa vår studie har vi valt att inrikta osspå våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utländsk bakgrund är en ytterst sårbar och utsatt grupp. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur personal på skyddade boenden konstruerar våldsutsatta kvinnor från mellanösterns hjälpbehovoch hur de arbetar för att bemöta dessa. Studien syftar även till att förstå hur makt förekommer på skyddade boenden. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fem personal på fyra skyddade boenden. Det insamlade materialet analyserades genom tematiskt analys utifrån socialkonstruktionismen samt begreppen makt, kultur och tradition. Resultatet visade att personal på skyddade boenden konstruerade kvinnor från mellanösterns hjälpbehov som att bland annat lära sig det svenska språket, få information om sina rättigheter och skyldigheter och skapa sig nya sociala nätverk. Allt detta är en förutsättning för att kvinnorna på längre sikt ska bli självständiga och därigenom kunna leva ett liv fritt från våld. Resultatet har även visat att det är att personalen är medvetna om vilket maktövertag deras professionella roll innebär

This study deals with the Middle East reporting of three gigantic media companies which together are largely responsible for refining and shaping our views of events in the world. The informational and communicative arm of these giants – Aljazeera, the BBC and CNN – is unprecedented in the history of human communication. The BBC, for example, broadcasts in 33 languages and has an army of nearly 10,000 journalists. In only one decade Aljazeera has turned into the kind of media whose power policy and decision makers can hardly ignore. The recent addition of an English language satellite channel has turned the network into a global media player. CNN, the world’s first 24-hour news satellite channel, has services in 12 languages and several English editions covering the four corners of the world. But the study is not about Aljazeera, the BBC or CNN as new phenomena in world media and communication. Its purpose, approach, data and analysis focus mainly on their Middle East reporting and specifically how they represent the voices involved in the conflict in Iraq and the ongoing struggle between the Palestinians and Israelis. The investigation is mainly concerned with the language of hard news discourse and how the broadcasters intentionally or otherwise produce and reproduce certain linguistic items and patterns to interpret both the discursive and social worlds of the events they carry. The study comprises five papers all published in international journals dealing with issues of critical discourse analysis. Together, the papers highlight the significant role power holders have in shaping the discourse of their institutions. They provide a new theoretical framework to arrive at the discursive patterns and social assumptions to uncover how the strings of power help refine and shape these patterns and assumptions relying on a variety of sources and empirical data besides textual material. The ultimate aim is to increase awareness and consciousness among both reporters and audiences of how discursive choices are made and the social relationships of power behind them are enacted. The picture painted in the five papers is not a happy one for readers who have long taken the ‘neutrality’ and ‘objectivity’ of the BBC, CNN and Aljazeera for granted. A vital role of a critical analyst is to help readers first to become conscious of how the more powerful in the society work to control our lives through their discourse and that we cannot be emancipated unless we can recognize how and why they do that. It will be rather shocking for many readers to realize that the language we read and listen to is mostly what the broadcasters intentionally have selected to shape the world of both conflicts their own way and not the way the observers (journalists) want it to be or we as audiences expect it to be.

Heder är viktig i många samhällen, men vad den har för betydelse och hur viktig den är skiljer sig mellan olika samhällen. Genom min studie belyser jag hur heder kan skilja sig mellan fem kvinnor med bakgrund från Mellanöstern, i förhållande till svenska samhället. Genom att lyfta fram kvinnornas berättelser och upplevelser i relation till könsroller och hedersdiskurser som råder både inom kvinnornas egna familjer samt i samhället. För att kunna presentera kvinnors upplevelser och uppfattningar använde jag mig av kvalitativa intervjuer där kvinnorna fick berätta om sina egna familjer och de olika sociala och kulturella normerna som familjen följer och som i sin tur påverkar deras uppfattningar om heder och kvinnans sociala position båda i familjen och i samhället i övrigt. Dessutom använde jag mig av tre teorier som är socialkonstruktivistiska perspektiv, intersektionella perspektiv och genussystem för att de ska hjälpa mig i analysen av kvinnornas uppfattningar och upplevelser.  Studiens resultat har visat att heder har en stor betydelse i kvinnornas liv, men de har olika syn på heder. Utifrån kvinnors position och könsroll i familjen har resultaten även visat skillnader mellan båda könen i familjen hos vissa informanter beroende på familjens påverkan av de olika kulturella och sociala normer som de har fått med sig från hemlandet och som i sin tur förstärker ojämlikheten mellan könen och mansdominansen i familjen. Dessutom att en misslyckad integration har lett till ökad svårighet att acceptera de nya normerna som finns i svenska samhället och ökat kontrollen över kvinnorna i familjen, vilket kan vara möjliga faktorer för hedersvåld och hedersproblematiken i Sverige.

Studien undersöker hur den svenska medierapporteringen skildrar terrordåd i Mellanöstern och Europa i press och webb. Typen av terrordåd är specificerat till självmordsbombningar och analysen hanterar artiklar om dåd som ägt rum i Abha (Saudiarabien 2015), Ansbach (Tyskland 2016), Bryssel och Zaventem (Belgien 2016), Khuzdar (Pakistan 2016), Kuwait City (Kuwait 2016), Lahore (Pakistan 2019), Manchester (Storbritannien 2017) och Sankt Petersburg (Ryssland 2017). Genom en kvantitativ innehållsanalys och ett teoretiskt ramverk bestående av nyhetsvärdering och nyhetsurval samt gestaltningsteorin och dagordningsteorin, syftar analysen till att belysa och förstå vilka skillnader som finns i den svenska medierapporteringen om bombdåd i Europa och Mellanöstern. De skillnader som denna studie fokuserar på är innehållet i form av teman, vilka som får komma till tals, typ av text och förövarens synlighet samt kvantitet/representation i form av TT-texter, antal externa nyhetskällor, artiklar och ord. Resultatet visar att majoriteten av artiklarna har skrivits om dåden som skett i Europa, framför allt i Bryssel, Belgien. Rapporteringen om dådet i Manchester, Storbritannien består av flest antal ord och minst har det rapporterats om Abha, Saudiarabien. Den mest påtagliga faktorn i innehållet av rapporteringen om dåd i Mellanöstern och Europa är vilka teman som används. Har dådet skett i Europa är det mer sannolikt att fokus ligger på vem som har utövat dådet, medan det i rapporteringen från Mellanöstern är betydligt vanligare att man utgår från händelseförloppet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Mellanösterns historia förmedlas i läromedel för historieundervisning. Vi har även undersökt om och i så fall hur lärarna arbetar med elevernas bakgrund i historieundervisningen, samt vilken historia som eleverna själva tycker är viktig. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning riktad till eleverna i två klasser i årskurs 7 på Rosengårdskolan i Malmö och till två klasser i årskurs 3 på Latinskolan i Malmö, men även på två olika kvalitativa undersökningar. Den första kvalitativa undersökningen består av intervjuer med två yrkesverksamma lärare, varav en erfaren historielärare på Latinskolan i Malmö och en relativt nyutexaminerad SO-högstadielärare på Rosengårdskolan i Malmö. Den andra kvalitativa undersökningen är en läromedelsanalys med utgångspunkt från läromedel för högstadiet och gymnasiet.Huvudresultatet av vårt arbete är:1.Att man inte nämner speciellt mycket om Mellanösterns historia i läromedel för historieundervisning och att denna historia skildras oftast som en egen historia och inte som en del av Västerlandets historia.2.Att elever tycker att USA:s historia är viktigast att ta upp i historieundervisningen3.Att lärare i mån av tid försöker att arbeta med elevernas etniska historiebakgrund / The purpose has to see how Middle East history is presented in educational literature. We have also tried to find out to what extent teachers integrate student´s own ethnical historical background in into their teaching.Our results are:1.The literature used in history education does not say much about Middle East history.2.Students want to learn more about the history of the U.S.3.Teachers do try to make use of the ethnical background of the students

Denna studie handlar om eurocentrism i svenska läroböcker. Det analyserade verket är Epos – För gymnasieskolan från 2012, som kontrasteras mot de läroböcker som den tidigare forskningen analyserat. Utifrån en modell konstruerad utifrån anti-eurocentriska teoretiker, såsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida läromedlet är att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag. Utifrån min teoretiska modell har jag undersökt huruvida de förklaringar som ges till Europas dominans bär spår utav eurocentrism, samt om Kinas och Mellanösterns kulturer betraktas som aktiva i formandet av historien. Därtill har jag undersökt huruvida det antika arvet utgör en grund för konstruktionen av västvärlden och därigenom annekteras till Europa. Slutsatserna är att Epos i hög utsträckning utgår ifrån en eurocentrisk tolkning av historien och därmed osynliggör viktiga influenser, innovationer och andra betydelsefulla bidrag från icke-västliga kultursfärer. Dessutom skildras Antiken som grunden till den europeiska civilisationen och blir därigenom grunden till en europeisk identitet, något som utifrån den teoretiska utgångspunkten är att betrakta som eurocentriskt.