No description available.

No description available.

The Reluctant Fundamentalist is a postcolonial novel that, in this essay, is argued to challenge and question the colonial stereotypes which came into greater focus after 9/11 in America. The challenge is carried out via the narrator’s identity struggle by displaying the different stereotypes he is subjected to. The quiet listener to the narrator’s monologue, together with the reader’s part in creating and making sense of the novel also contributes towards challenging these stereotypes. The East and West are set against each other, displaying how both have harsh and generalizing views of the other.

This paper studies how the Middle East is represented in four textbooks for the history course for the professional programs in Swedish upper secondary school. By using discourse analysis and the concept of orientalism I investigate presentations of the Middle East. This study finds that in the textbooks the population of the Middle East is often generalized in modern times as Arabic and Muslim, with "the other" being religious people as the outset of the textbooks are not necessarily European and Christian, but rather European (Swedish) and secular. For example, the Ottoman Empire is portrayed as an obstacle to "western" interests and a great enemy to Christian Europe, while later it loses focus after the advent of the secularized Turkish state. Furthermore, the secular state of Israel is included as a part of "the west" and surrounded by its enemies, the Muslim "Arab states". It would appear however, that the further back in history we go, the more nuanced the representation of the Middle East is. For example, up to, and to some extent including, the middle ages the Middle East is not simply considered a material part of "the west" but rather an integral part in its future legal and cultural ideals. On the other hand the textbooks portray Islam and Christianity as wholly "incompatible" ideological enemies, with a clear geographical border passing through the Mediterranean and an emphasis on the Crusades and its peoples as bringers of war and destruction. Also, during the 20th Century it would appear that "western values" are spoken of in the Middle East as something negative.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse synen på Öst och Väst har för fyra svenska chefer och dess betydelse för hur de hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Med hjälp av ett postkolonialt teoretiskt ramverk tar jag upp följande frågor: Vad informanterna anser att väst representera: vad de anser att Öst representerar: hur de värderar islam samt hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Resultatet av denna studie visar att informanterna har en negativ syn på Öst och islam samt en positiv syn på Väst. Det visar också att informanterna förknippar islam med Öst trots att de uppger att de har en bristfällig kunskap om islam. Vidare visar resultatet att informanterna trots en negativ syn på islam ändå anser det vara viktigt med en nolltolerans mot islamofobiska värderingar på arbetsplatsen. Jag tar även upp hur man kan implementera denna studie i verkligheten: detta går kort ut på vikten av att arbeta för en ökad mångfald på svenska arbetsplatser och att öka svenska chefers kunskaper om islam genom utbildning.

No description available.

In this study we seek to understand how ordinary Chinese people perceive Westerners as the Other through examining their intercultural experiences. In contrast to the numerous studies of social elites’ Occidentalism, this study shifts the attention to ordinary people’s perceptions in a fast changing Chinese society. From an interpretive perspective, we conducted semi-structured interviews with 16 participants living in a coastal city in Mainland China. The key findings suggest that the Chinese public has its own way of perceiving and presenting the Western Other. Also, this Other, being defined in an on-going process of intercultural interaction, connotes a wider meaning – a unity of opposition and complementarity, exclusion and inclusion. Thus this study has deepened our understanding of the Chinese construction of the Western Other. The findings can be used in developing intercultural communication training programs to facilitate deeper contact and better dialogue between the Chinese and Westerners.

In this study we seek to understand how ordinary Chinese people perceive Westerners as the Other through examining their intercultural experiences. In contrast to the numerous studies of social elites’ Occidentalism, this study shifts the attention to ordinary people’s perceptions in a fast changing Chinese society. From an interpretive perspective, we conducted semi-structured interviews with 16 participants living in a coastal city in Mainland China. The key findings suggest that the Chinese public has its own way of perceiving and presenting the Western Other. Also, this Other, being defined in an on-going process of intercultural interaction, connotes a wider meaning – a unity of opposition and complementarity, exclusion and inclusion. Thus this study has deepened our understanding of the Chinese construction of the Western Other. The findings can be used in developing intercultural communication training programs to facilitate deeper contact and better dialogue between the Chinese and Westerners.

Det västerländska intresset för sufism har under 1900-talet varit stort, liksom antalet böcker som har publicerats rörande ämnet, både inom och utanför den akademiska världen. Samtidigt har en fascination för islams esoteriska dimensioner kunnat påträffas bland flera konstnärer, poeter och intellektuella, vilka inte sällan varit befryndade med philosophia perennis och dess läror, som både inom och utanför de akademiska sammanhangen således har utövat ett visst inflytande. Följande studie inriktas dock på de mest framstående och uttalade företrädarna för philosophia perennis som under 1900-talet dragits till sufismen, med fokus på deras föreställningar och tolkningar av sufism och islam. Studiens syfte är att genom en textkritisk och idéhistorisk metod analysera kvalitativt utvalda skrifter av perennialister som ger uttryck för särskilda föreställningar och tolkningar av sufism genom att relatera dessa till teorier om orientalism, occidentalism, globalisering och modernitet. Detta utreds genom problemformuleringarna: Hur framställs och tolkas sufismen av företrädare för philosophia perennis? Varför framställs sufismen så? Vad finner företrädarna tilltalande i islam och sufism? Resultaten visar att perennialisterna anspelar på och använder de orientalistiska och occidentalistiska föreställningar som finns i både öst och väst vid presentationerna av islam och sufism, bland annat för att kritisera moderniteten och definiera sina egna ståndpunkter. Dessutom pekar resultaten vidare på att perennialismen både närts och influerats av modernitens allt mer påtagliga globalisering, även om de ofta reagerar polemiskt emot den. Utan att reducera 1900-talets philosophia perennis till enbart en anti-modernistisk idéströmning, fokuserar studien på dess relation till modernitet, globalisering, orientalism och occidentalism, enligt syftet att belysa perennialismens föreställningar om sufism, varför just islam tilltalar företrädarna samt vilka särskilda implikationer ovan nämnda faktorer genererar i deras föreställningar och tolkningar av sufism.

This study seeks to analyze the japanese role-playing video game Valkyria Chronicles. Since the game uses a fictionalized european scene of World War 2 as its setting, it is an interesting object for analysis. The work is done through using the theoretical framework of the use of history as developed by Peter Aronsson among others and Occidentalism, or the representation of the west. The study shows that while the context in which the game’s events occurs in is fictional, the events are heavily influenced by WW2 and fits into categories of history use such as monumental use and furthermore is employed in a way which works in a way to relate the events to a japanese audience by the frequent and heavy use of moral appeal. The occidental tendencies are found in the disdain for metropolitan culture the game displays, and the favoring of the rural milieu