Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

<p>Uppsatsen är en komparativ studie av två barnhem i Halmstad, Östra barnhemmet och Ljungbergska stiftelsen. Frågeställningarna lyder: Hur och varför tillkom Östra barn-hemmet och Ljungbergska stiftelsen?, Hur skilde sig verksamheterna åt mellan ett kom-munalt barnhem och en privat stiftelse i Halmstad?, Hur såg verksamheterna i Halmstad ut i förhållande till andra barnhem och det ideala barnhemmet? Syftet är att bidra med ny kunskap om barnhem genom att göra en lokal studie. Undersökningen är avgränsad till åren 1940 – 1950. De primärkällor som har använts är fattigvårdens protokoll och hand-lingar, barnavårdsnämndens förteckningar över barn på barnhemmen samt protokoll från stadsfullmäktiges årliga årsmöten. År 1940 konstaterades det att de vanligaste orsakerna till att barnen i Sverige hamnade på barnhem berodde på föräldrars sjukdom, fattigdom samt olämpliga hemförhållanden, vilket också gällde barnen i Halmstad.</p>

Uppsatsen är en komparativ studie av två barnhem i Halmstad, Östra barnhemmet och Ljungbergska stiftelsen. Frågeställningarna lyder: Hur och varför tillkom Östra barn-hemmet och Ljungbergska stiftelsen?, Hur skilde sig verksamheterna åt mellan ett kom-munalt barnhem och en privat stiftelse i Halmstad?, Hur såg verksamheterna i Halmstad ut i förhållande till andra barnhem och det ideala barnhemmet? Syftet är att bidra med ny kunskap om barnhem genom att göra en lokal studie. Undersökningen är avgränsad till åren 1940 – 1950. De primärkällor som har använts är fattigvårdens protokoll och hand-lingar, barnavårdsnämndens förteckningar över barn på barnhemmen samt protokoll från stadsfullmäktiges årliga årsmöten. År 1940 konstaterades det att de vanligaste orsakerna till att barnen i Sverige hamnade på barnhem berodde på föräldrars sjukdom, fattigdom samt olämpliga hemförhållanden, vilket också gällde barnen i Halmstad.

Bakgrunden till vår studie startade under vår lärarutbildning då vi läst om leken och dess betydelse i ett barns liv. Vi delade en dröm att få komma till ett barnhem i Afrika. Under en föreläsning undervisades om barnkonventionen som lyfter att alla barn ska ha rätt till lek. Denna studie syftar till att undersöka vilka möjligheter barnen ges till lek på ett barnhem i södra Tanzania. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi valde fallstudie som forskningsmetod. Det material vi har samlat in gjorde vi i form av observationer under vår vistelse på barnhemmet Bulongwa Children's Home i Tanzania. Vårt resultat visade att barnen ges goda möjligheter till lek utifrån deras förutsättningar men de förväntas att leka själva. Samspelande sker oftast barnen emellan. Kvinnorna ser sin roll som omsorgsgivande då de ger barnen tillsyn. Det tillfälle under dagen som pedagogik ges är till femåringarna under kindergarden och tillhörande lekrum.

Denna studie har volontärarbete på barnhem som utgångspunkt och syftar till att undersöka och analysera tanken med volontärverksamhet. Vidare är syftet att undersöka vilka konsekvenser denna verksamhet kan ha för barnen som skapar en kontakt med volontärer som ständigt byts ut. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tidigare volontärer, organisationer som förmedlar volontärer och personal på barnhem där volontärer arbetar. Resultatet i studien visar att många valde att volontärarbeta för att de vill bidra med något samtidigt som de ville resa och uppleva ett annat land. Under deras tid som volontär fick de otroligt mycket kärlek, utvecklades mycket personligen och lärde sig uppskatta det de har mer. Många av volontärerna upplevde dock att syftet med deras arbete på plats var otydligt och kände sig inte så behövda som de förväntade sig. Organisationerna som intervjuas menade att volontärer är en viktig del i arbetet på barnhem där volontärerna bidrar med mycket uppmärksamhet och bekräftelse för barnen. Slutsatserna i studien är att en volontärresa är en kombination av att göra något för andra, och även för sig själv för att uppleva och utvecklas. Innan resan var det att göra något osjälviskt som drev dessa personer, efteråt var det dock de själv som fick mest ut av resan.

<p>Syftet med föreliggande studie var att få en ökad förståelse kring några barnhemsbarns anknytningsmönster sett utifrån ett utbildareperspektiv på ett barnhem i Kambodja. Följande frågeställningar var i fokus: Hur menar några utbildare att barnen knyter an eller relaterar till människorna omkring dem? Hur hjälper utbildarna barnen till en tryggare tillvaro med sociala relationer i och utanför barnhemmet? Urvalet bestod av fem utbildare på barnhemmet, varav fyra utbildare och en förståndare. Åldersspannet var från tjugo till fyrtio år. Tre av de medverkande var kvinnor, samt två män. Ett kvalitativt tillvägagångssätt användes för såväl intervjuer som analys. Resultatet visade att det övergripande målet utbildarna hade med barnen var att förse dem med gedigen utbildning. För att få dem tryggare ansåg de utbildare som var från Kambodja att de primära behoven, såsom kläder, mat, och husrum räckte, medan de utbildarna från andra länder betonade vikten av att få barnen att förstå allas lika värde och betydelsen av fysisk kontakt. Diskussionen berörde aspekter som olikheter i kulturell anknytning, anknytningsmöjligheter och barnens sociala beteende på barnhemmet och vid besök av främlingar.</p>

Syftet med föreliggande studie var att få en ökad förståelse kring några barnhemsbarns anknytningsmönster sett utifrån ett utbildareperspektiv på ett barnhem i Kambodja. Följande frågeställningar var i fokus: Hur menar några utbildare att barnen knyter an eller relaterar till människorna omkring dem? Hur hjälper utbildarna barnen till en tryggare tillvaro med sociala relationer i och utanför barnhemmet? Urvalet bestod av fem utbildare på barnhemmet, varav fyra utbildare och en förståndare. Åldersspannet var från tjugo till fyrtio år. Tre av de medverkande var kvinnor, samt två män. Ett kvalitativt tillvägagångssätt användes för såväl intervjuer som analys. Resultatet visade att det övergripande målet utbildarna hade med barnen var att förse dem med gedigen utbildning. För att få dem tryggare ansåg de utbildare som var från Kambodja att de primära behoven, såsom kläder, mat, och husrum räckte, medan de utbildarna från andra länder betonade vikten av att få barnen att förstå allas lika värde och betydelsen av fysisk kontakt. Diskussionen berörde aspekter som olikheter i kulturell anknytning, anknytningsmöjligheter och barnens sociala beteende på barnhemmet och vid besök av främlingar.

Barn som bott i fosterhem eller på barnhem kan uppleva en viss påverkan av sin tid på boendet. En del barn skapar symtom som härstammar ur deras barndom och uppväxt. Alla barn behöver inte påverkas av att bo på barn eller fosterhem, men en del kan komma att göra det. De kan bland annat drabbas av sömn- och koncentrationssvårigheter samt en del beteendeproblem. En del vuxna som bott på barnhem eller fosterhem i barndomen kan bära med sig upplevelser från sin tid på boendet och än idag uppleva en sorts påverkan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två vuxna kvinnor upplevde sin tid på barnhem alternativt fosterhem samt hur de anser sig ha påverkats av det i vuxen ålder.Två livsberättelseintervjuer genomfördes med två kvinnor. Den ena kvinnan har bott på barnhem och den andra på fosterhem. Undersökningen visar att det finns en påverkan för de båda kvinnorna, både psykiska och fysiska, som de bär med sig även i vuxen ålder. Båda två upplever ett uteblivet stöd i barndomen. De upplevelser som de båda kvinnorna varit med om samt bär med sig i vuxen ålder har genom den här studien visat sig ha en viss påverkan.

It is the aim of the thesis to investigate the last 12 boys who were enrolled at the school of Gustafsberg during the last year of school activities in 1920 1924. This is done by doing a case study and examining the social background and position of the last 12 boys before they were enrolled in the children's house school. Further, the study investigates the study context that the boys came to meet during their years as students at Gustafsberg school. The thesis primarily uses source material from the Gustafsberg Foundation's archives. These are documentation concerning students' application letters and documentation relating to the reorganization and syllabuses of school operation. The theoretical framework applied in the thesis is inspired by the framework theory of Urban Dahllöf and Ulf P. Lundgren and is used to illustrate structures and changes.The last 12 boys came from families without means and had aptitude for studies and completed 4 years at the children's house school, and then obtained a real degree in Uddevalla real school. The Gustafsberg school and its operation was in flux during the 20th century, when the teaching of the boys for many years was substandard compared to the outside public school. The school received many proposals in terms of reorganization in order to be better adapted and thus create better educational conditions for the boys.

Tidigare forskning visar hur svårt det är för unga människor med en smärre ekonomisk resurs att hitta ett arbete, där deras val av arbete påverkas av Jordaniens traditioner, människors religiösa övertygelse och normer. Syfte med undersökningen är att studera de unga flickorna på det kommunala barnhemmet i Jordanien och deras berättelser om sina liv och vad som är betydelsefullt för dem. Frågeställningarna som har används är:•Vad framkommer i flickornas berättelser om livs- och karriärmöjligheter?•Vad framstår som viktigt i berättelserna för deras framtida livsval?Studien har två utgångsteorier den första är Pierre Bourdieus teori som delas in i tre huvudbegrepp; fält, kapital och habitus. Den andra teorin är Mark L Savickas Career Construction som delas in i tre olika huvudbegrepp: Life theme, Career adaptability och Vocational personality. En kvalitativ metod har använts i studien där sex föräldralösa flickor boende på barnhem i Jordanien har blivit intervjuade. Under intervjun har jag använt mig av samtalsintervjun för att kunna ge så stort utrymme för flickorna att berätta deras historia. Som möjligt utifrån intervjuerna har fyra centrala begrepp varit tydliga, dessa begrepp är självständighet, tillhörighet, känslan av att vara oönskad och utbildning. Slutsatsen av studien visar att flickorna befinner sig en svår ekonomisk situation som hindrar dem från att kunna studera vidare inom universitet. Den närmsta utbildningen flickorna får är en utbildning via barnhemmet som mer är en förberedelse för arbetsliv. / Previous research shows how difficult it is for young people with a minor economic resource to find a job where their choice of work is influenced by Jordanian traditions, people's religious beliefs and norms. Aim of the study is to study the young girls in the municipal orphanage in Jordan and their stories about their lives and what is important to them. The questions that have been used are:• What emerges in the girls' stories about the life and career opportunities?• What appears to be important in the stories of their future life choices?The study has two output theories, the first is Pierre Bourdieu's theory is divided into three main concepts; field, capital and habitus. The second theory is Mark L Savickas Career Construction, which is divided into three main concepts: Life theme, Career adaptability and vocational personality. A qualitative approach was used in the study where six orphan girls living in an orphanage in Jordan have been interviewed. During the interview, I have used to call the interview in order to give as much room for the girls to tell their story. As possible on the basis of the interviews has four key concepts were clear, these terms are independence, belonging, the feeling of being unwanted and education. The conclusion of the study shows that girls find themselves in a difficult financial situation that prevents them from being able to continue studying in university. The nearest education girls receive is an education through the orphanage which is more a preparation for working life.