Background: Today, the tourism sector is one of the economically fastest growing sectors in the world. Volunteer travel is a type of service that is gaining in popularity and a number of tour operators organize these trips. Few aid agencies engaged in volunteer activities and therefore the interest in volunteer travel is caught by tour operators. These tourists travel in small groups and interact with locals. Today fifty million children in Africa are orphaned and Africans struggling with the care of these children by founding orphanages. Research questions: What does volunteers contribute with during their stay at orpahanges? What view does volunteers and orphanages have on volunteer tourism? Purpose: The purpose of this paper is to examine the positive and the negative effects that volunteer tourism contributes to orphanages. Method: The study is based on a qualitative approach with semi-and unstructured interviews, observations, and email interviews. The study is based on a constructionist approach and is conducted at three orphanages in northern Tanzania. Conclusions: Volunteer tourism contributes with both positive and negative effects on the orphanage. Exemples of negative effects include the emotions that arise in children and staff when volunteers go home, the independent situation that arises because of the fact that the orphanages live off donations, poor self-esteem that accurs when children see that volunteers have it better comparing to themselves, the volunteers self fulfillment leads to less involvement in the orphanage during their visit and also the volunteers lifestyles can create confusion for the children. Positively with volunteer tourism is such that volunteers contribute to increased communication, the visit will lead to happiness and increased activity, gifts and money that contribute to better living standards and also increased knowledge to the children and staff.

I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fämja hälsa genom näringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem. Uppsatsen bygger till stor del på muntliga källor, vilket på många sätt har påverkat resultatet. Under intervjuerna fick jag höra om bestraffningar och andra kännetecken för totala institutioner, men också hur barnen bemötte dessa kontrollerande drag. Att se barnhemmet endast som ett uttryck för social kontroll blev omöjligt när jag lyssnade till minnen av gemenskap, trygghet och starka traditioner. Mötet med före detta barn och anställda på Marklunda barnhem tvingade också fram ett experiment med det akademiska skrivandet; den här uppsatsen är skriven som ett brev. / In the late 19th century, many western European countries formed tuberculosis programs consisting of special care and preventive measures. I have examined an orphanage that in 1930 started to receive children of the urban poor, in order to isolate them from their contagious parents. In the 1950s the admission became broader as the tuberculosis decreased. However, the institution’s care ideology - open air activities and nutritional treatments in a home-like and healthy environment - was sustained. My understanding of everyday life at this institution has been altered by the use of oral history. The nine informants told me about punishments and other characteristics of total institutions, but also how they resisted this. To regard the orphanage only as a means of social control became impossible when listening to memories of fellowship and strong traditions. Encountering former residents of the orpanage also made me experiment with academic writing; this thesis is formulated as a letter.

När Finland dras in i Andra världskrigen ställs svensk neutralitetspolitik på prov. Då staten inte släpper på neutraliteten organiserar sig omgående frivilligorganisationer och privatperso-ner på både svensk och finsk mark för att kunna hjälpa det krigshärjade Finland. I krig är det alltid de civila som blir mest drabbade och för att hjälpa barnen så börjar man att transportera finska barn till tryggheten i Sverige. De flesta barnen kommer till svenska famil-jehem. Barnhem och sjukhem tar emot de barn som inte fått plats i familjehem eller de barn som behöver sjukvård. Falu Rotaryklubb startar ett barnhem för sjuka finska krigsbarn i Stråt-enbo och syftet med denna studie är att ta reda på hur detta startade, vilka meriter och egen-skaper den blivande föreståndarinnan för barnhemmet hade samt vilka de första barnen på barnhemmet var. Studien utgår till stor del från det av föreståndarinnan skapade fotoalbumet som går att finna på Dalarnas Folkrörelsearkiv. I samma arkiv kan man finna Falu Rotaryklubbs protokoll från möten som rör barnhemmet, brevväxlingar samt betyg och tjänstgöringsbetyg för den bli-vande föreståndarinnan. Det visar sig att barnhemmet i Stråtenbo blir en välorganiserad och stark verksamhet med god ekonomi för att klara verksamheten. Föreståndarinnan hyllas och kommer att betyda mycket för barnen, deras föräldrar och verksamheten.

Denna kvalitativa studie har syftat till att få en ökad förståelse om hur en organisation och personal på organisationens barnhem i Nepal arbetar med gatubarn. Studiens fokus är att undersöka hur organisationen och personalen arbetar för att skapa en trygg tillvaro för barnen samt om denna tillvaro förstärker dem. För att uppnå studiens syfte och frågeställningar har semistrukturerade samtalsintervjuer och observationer genomförts på organisationen två barnhem. Sammanlagt har sex intervjuer genomförts med organisationens grundare, anställd personal på barnhemmen samt en rektor. Teorierna Empowerment och Känsla Av Sammanhang (KASAM) har använts för att analysera studiens empiriska material. Studiens resultat pekar på att organisationen och personalen på barnhemmen i Nepal arbetar för att skapa en normaliserad vardag och tillvaro för barnen samt ge dem ordentliga utbildningar, vilket kan leda till att barnen får en utveckling och varaktig förändring. Vidare arbetar organisationen och personalen utefter arbetssätt som kan skapa egna resurser hos barnen, som i sin tur kan tänkas stärka dem. / This qualitative study aims to get a better understanding of how the organization and staff of the organization's children's home in Nepal working with street children. The study's focus is to examine how the organization and the staff work to create a safe environment for children, and how this life strengthens them. In order to achieve the objectives of the study and research questions are semi-structured conversations interviews and observations conducted on the organization two orphanages. A total of six interviews were conducted with the organization's founder, staff of orphanages and a school principal. The theories empowerment and Sense of coherence (SOC) has been used to analyze the study's empirical material. The study results indicate that the organization and the staff of the orphanages in Nepal are working to create a normalized living and life for the children and provide them with proper education, which can lead to children getting a development and lasting change. Furthermore, the organization and the staff along approach that can create its own resources in the children, who in turn may strengthen them.

Diss. Linköping : Univ.

Titel: Barns upplevelser av vad som främjar hälsa och välmående när de bor på barnhem.   Bakgrund: Över 153 miljoner barn beräknas vara föräldralös utifrån en rad olika orsaker så som missbruk, krig och sjukdom. Många av dessa barn drabbas av ohälsa, både psykiskt, fysiskt och emotionellt då deras grundläggande behov blivit åsidosatta. Detta kan leda till negativa konsekvenser i vuxenlivet dock finns det även stärkande och skyddande aspekter av att komma till barnhem för dessa barn.   Syfte: Syftet med studien är att belysa barns upplevelser av vad som kan främja hälsa och välmående i situationen att bo på barnhem.   Metod: I denna studie har åtta artiklar med kvalitativ ansats valt ut. Dessa har barnens perspektiv i fokus. Artiklarna har kvalitétsgranskats, analyserats och slutligen sammanställts.   Resultat: När barnen kom till barnhemmet beskriver det att de fick sina grundläggande behov tillgodosedda, såsom husrum, mat, utbildningen och sjukvård. Emotionella behov blev även tillgodosedda genom stabila relationer med personal och vänner. I majoriteten av studierna uttrycker barnen vikten av att bli älskad och respekterad; att känna sig önskad och accepterad; känna att någon bryr sig och att känna en samhörighet.   Konklusion: Att få de grundläggande behov tillgodosedda var viktigt för att öka tryggheten. Andra betydelsefulla aspekter var att ha stabila relationer till vuxna och vänner samt tillgång till utbildning.

Detta utvecklingsarbete har för avsikt att introducera och inspirera till lek och fysisk aktivitet genom organiserade aktiviteter. För att utveckla barnens fritid och ge möjlighet till lärande och lek introduceras aktiviteter som barnen senare kan genomföra på egen hand. Utvecklingsarbetet har genomförts på ett barnhem, som också är en skola i Uganda. Idén till detta utvecklingsarbete uppstod efter observation av att barnhemmet saknade föremål, struktur och organisation för barnens fria tid. Efter samtal med rektorn på barnhemmet fick vi godkännande till utvecklingsarbetet. Projektet genomfördes på skolgården och en gräsplan utanför skolans område, då området utanför skolan bidrog till större spelyta för vissa av aktiviteterna. Genom att organisera och planera aktiviteter på barnhemmet var tanken att öka barnens intresse för lek, rörelse och fysisk aktivitet vilket i sin tur bidrog till att öka barnens utvecklingsmöjligheter. Under vistelsen skedde vissa förbättringar som gynnade barnen och deras fritid. De introducerades för lekar och aktiviteter som de uppskattade och fick mer tid till lek och spel. Ett oväntat resultat var att personalen på skolan införde lektioner i Idrott och hälsa under skoltid.

Det har visat sig att det finns över åtta miljoner barn som bor på barnhem och att  endast  en  av  fem  barn  är  föräldralös. Engagemang  för  social  arbete  och barns rättigheter utgör utgångspunkter idenna studiesamt att göra skillnad. Syftet med studien är att undersöka bakgrunder och förklaringar till attbarn bor  på  barnhem  i  Sydostasien  men  också  till  att  söka  svar  på  hur  omsorg tillgodoses av personal. Vidare syfte är att analysera hur god hälsa tersig på barnhemmet.  Undersökning  har  en  kvalitativ  ansats  och  baseras  på  två metoder.  Kvalitativa  intervjuer  har  genomförts  under  en  period  av  fem veckor.  Den  andra  delen  av  det  insamlade  materialet  består  av  dagligaickedeltagande observationer, där det iakttogsutan att deltai det som skedde. Tematisk   analys   är   den   analysmetod   som   använts   i   undersökningen. Resultatet visade indikationer på att den vanligaste bakgrunden till att ett barn bor på barnhem är att föräldrarna inte själva tycker de kan ge barnet ett bra liv. Med bra liv menade de tak över huvudet, mat för dagen och möjlighet till utbildning, sjukvård och  tandvård. Någraavslutsatsernapå bakgrunden till att  barn  bor  på  barnhem  överensstämmer också med  tidigare  forskning. Områdena omsorg och god hälsa skilde sig markant från vad som framkom av intervjuerna ochmed resultatet från observationerna. Detta kan förklaras genom att  ha en  förståelse  förattintervjupersonernakan  ha olika  platseri hierarkin samt förstå intervjupersonernas vilja att vara till lags för att påvisa en acceptabel utsida för omvärlden.Slutligen kan de påvisbara skillnadernabidra till en inte så gynnsam framtida hälsa för barnen.

<p>Syftet med artikeln var att undersöka huruvida några maskrosbarn uppvuxna på statliga barnhem i Rumänien upplever att nära relationer haft betydelse för deras liv. De frågeställningar som behandlats i artikeln har varit gällande huruvida det förekommit viktiga personer under deras uppväxt och huruvida dessa relationer tillgodosett viktiga grundläggande behov.</p><p>I studien användes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fyra olika maskrosbarn. Studien har utgått från ett interaktionistiskt perspektiv gällande tolkning och Turners (2002) transaktionella behov har utgjort tolkningsramen.</p><p>Resultatet visade att det förekommit nära relationer under respondenternas uppväxt som i stor utsträckning tillgodosett viktiga behov gällande bekräftelse, tillit, vinst, grupptillhörighet samt verklighets-förankring.</p> / <p>The purpose with the study was to examine whether some resilient youths who grew up in state institutions in Romania, feels that close relationships had a meaning for their lives. The questions asked in the study have been whether there have been important persons during their childhood and whether these relations have fulfilled important basic needs.</p><p>In the study a qualitative method were used, based on interviews with four different resilient youths. The study has taken an interactionistic perspective according to the theoretical approach and Turner’s (2002) transactional needs have been used as the theoretical framework.</p><p>The results of the study show that all of the respondents have had close relations during their childhood. These relations have to a great extent fulfilled important needs such as verifying self, trust, regards, group inclusion and a sense of facticity.</p>

Syftet med artikeln var att undersöka huruvida några maskrosbarn uppvuxna på statliga barnhem i Rumänien upplever att nära relationer haft betydelse för deras liv. De frågeställningar som behandlats i artikeln har varit gällande huruvida det förekommit viktiga personer under deras uppväxt och huruvida dessa relationer tillgodosett viktiga grundläggande behov. I studien användes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fyra olika maskrosbarn. Studien har utgått från ett interaktionistiskt perspektiv gällande tolkning och Turners (2002) transaktionella behov har utgjort tolkningsramen. Resultatet visade att det förekommit nära relationer under respondenternas uppväxt som i stor utsträckning tillgodosett viktiga behov gällande bekräftelse, tillit, vinst, grupptillhörighet samt verklighets-förankring. / The purpose with the study was to examine whether some resilient youths who grew up in state institutions in Romania, feels that close relationships had a meaning for their lives. The questions asked in the study have been whether there have been important persons during their childhood and whether these relations have fulfilled important basic needs. In the study a qualitative method were used, based on interviews with four different resilient youths. The study has taken an interactionistic perspective according to the theoretical approach and Turner’s (2002) transactional needs have been used as the theoretical framework. The results of the study show that all of the respondents have had close relations during their childhood. These relations have to a great extent fulfilled important needs such as verifying self, trust, regards, group inclusion and a sense of facticity.