Titel: Barns upplevelser av vad som främjar hälsa och välmående när de bor på barnhem.   Bakgrund: Över 153 miljoner barn beräknas vara föräldralös utifrån en rad olika orsaker så som missbruk, krig och sjukdom. Många av dessa barn drabbas av ohälsa, både psykiskt, fysiskt och emotionellt då deras grundläggande behov blivit åsidosatta. Detta kan leda till negativa konsekvenser i vuxenlivet dock finns det även stärkande och skyddande aspekter av att komma till barnhem för dessa barn.   Syfte: Syftet med studien är att belysa barns upplevelser av vad som kan främja hälsa och välmående i situationen att bo på barnhem.   Metod: I denna studie har åtta artiklar med kvalitativ ansats valt ut. Dessa har barnens perspektiv i fokus. Artiklarna har kvalitétsgranskats, analyserats och slutligen sammanställts.   Resultat: När barnen kom till barnhemmet beskriver det att de fick sina grundläggande behov tillgodosedda, såsom husrum, mat, utbildningen och sjukvård. Emotionella behov blev även tillgodosedda genom stabila relationer med personal och vänner. I majoriteten av studierna uttrycker barnen vikten av att bli älskad och respekterad; att känna sig önskad och accepterad; känna att någon bryr sig och att känna en samhörighet.   Konklusion: Att få de grundläggande behov tillgodosedda var viktigt för att öka tryggheten. Andra betydelsefulla aspekter var att ha stabila relationer till vuxna och vänner samt tillgång till utbildning.

Syftet med denna retrospektiva kvalitativa studie är att öka kunskapen om tre systrars upplevelse av sina relationers utveckling före och efter båda föräldrarnas död. Som forskningsdesign valdes en kvalitativ metod. Två syskongrupper om tre systrar i medelåldern 49-62 år intervjuades. Datamaterialet analyserades med empirisk tematisk analys. I resultatet framträdde en struktur med fyra olika tidsintervall med femton teman. Resultaten visar att trots de oerhört starka anknytningarna av dysfunktionell natur i ursprungsfamiljerna får systrarna syn på varandra när föräldrarna dör. Syskonrelationerna har kommit i skymundan av föräldrarnas närvaro och deras problem. Det har påverkat syskonrelationerna. Relationerna mellan systrarna och rollerna förändrades i processen före och efter föräldrarnas död och mognar till något annat. Detta går som en röd tråd genom hela materialet; att existera i tillvaron, syskonrelationer omprövas och detta leder till närhet, autonomi och differentiering, en acceptans att alla är olika i triaden som vägleder dem till att värna om varandra än mer i medelåldern. / The aim of this retrospective qualitative study is to increase knowledge about three sisters' experience of the development of their relationships before and after both parents death. A qualitative research method was chosen. Two sibling groups of three sisters in middle age 49-62 years were interviewed. The data were analyzed with empirical thematic analysis. The result showed a structure with four different time intervals with fifteen themes. Despite the extremely strong dysfunctional nature of the relations in their origin families the sisters caught sight of each other when the parents died. The sibling relationships have been overshadowed by the parents' presence and their problems. Relationships and roles changed in the process before and after parental death between the sisters and matured into something else. This runs as a thread throughout the material; to exist in life, sibling relationships are reviewed, and it leads to intimacy, autonomy and differentiation, an acceptance that everyone is different in the triad that guides them to protect each other even more in middle age.