Sverige är ett av världens mest individualistiska länder. Befolkningen utgörs till 46 procent av singlar och den största gruppen singlar är kvinnor i åldersgrupperna övre medelålder och äldre (Statistiska centralbyrån, 2012). Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen kring hur svenska heterosexuella kvinnor i gruppen övre medelålder upplever singellivet. Jag använde mig utav välkända teorier och begrepp inom sociologin. De tillämpade teorierna och teoretiska begreppen var individualism, rena relationer, tvåsamhetsnormen och identitetsskapande utifrån teorier som spegeljaget och könsidentitet/könsroller. Undersökningsproblemet bestod i att beskriva kvinnornas upplevda positiva och negativa aspekter utav singellivet, hur deras förutsättningar av att leva som singlar i samhället påverkades av omgivningens attityder samt vilken betydelse det hade för deras identitet. Jag valde en deskriptiv metodansats och genomförde en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Jag genomförde fyra semistrukturerade intervjuer med kvinnor mellan 53 och 64 år som var skilda och hade barn från tidigare äktenskap. Resultatet visade att de positiva aspekterna av singellivet var upplevelsen av självständighet, frihet och kontroll. Till de negativa aspekterna hörde ensamhet, försämrad ekonomi och att det var svårt att hitta en partner i deras ålder. Det visade sig att omgivningens attityder påverkade kvinnornas självbild negativt. Kvinnorna hade fått andra förväntningar på sig sedan de blivit singlar och hade därför varit tvungna att ändra sitt sociala beteende. Resultatet visade även att singelkvinnornas identitet var motsägelsefull då den slets mellan tvåsamhetsnormen och samhällets individualistiska ideal. Jag drar slutsatsen att upplevelsen utav singellivet för kvinnor i övre medelåldern är mångsidig. Deras handlingsutrymme är i och med singellivet både begränsat och utökat – de har större frihet att bestämma över sin vardag men samtidigt är de hämmade vid deltagandet i sociala sammanhang. Omgivningen har en stark inverkan på deras identitetsskapande och därmed ofta en negativ inverkan på deras självbild. Kvinnorna påverkas i hög grad av tvåsamhetsnormen men också utav individualismen vilken är mycket stark i Sverige. Dessa två begrepp står i ett motsatsförhållande till varandra vilket gör kvinnornas identitet ambivalent. För att leva upp till båda idealen framstår särboförhållandet för kvinnorna som det mest ultimata alternativet till singellivet. / Sweden is one of the most individualistic countries. The population consists of 46 percent of singles and the largest group singles are women in the age groups of upper middle age and older (Statistiska centralbyrån, 2012). The aim of this paper is to increase the knowledge of how Swedish heterosexual women in the upper middle age group are experiencing the single life. I used well-known theories and concepts in the field of Sociology. The applied theories and theoretical concepts were individualism, pure relationships, the norm of twosomes and identity formation based on theories like the looking glass self and gender identity/gender roles. The research problem was to describe women's perceived positive and negative aspects of the single life, how their conditions of living as singles in the community were affected by the attitudes and the importance of that for their identity formation. I chose a descriptive research approach and conducted a qualitative study in the form of semi-structured interviews. I conducted four semi-structured interviews with women between 53 and 64 years who were divorced and had children from previous marriages. The results showed that the positive aspects of single life were the experience of independence, freedom and control. The negative aspects consisted of loneliness, deteriorating economy and difficulties to find a partner in their age. It turned out that the attitudes from the surrounding society affect the women's self-image negatively. The women had different expectations about themselves since they became singles and had therefore been forced to change their social behaviour. The results also showed that single women’s identity was inconsistent when it was torn between twosomes norm and society's individualistic ideals. I conclude that the experience of the single life for women in late middle age is versatile. Their room for maneuvers are in the single life both limited and extended - they have more freedom to make decisions in their everyday life, yet participating in social contexts inhibits them. The surrounding society has a strong impact on their identity and thus often a negative impact on their self-image. The women are greatly affected by the standard twosome norm but also out of individuality ideals that are very strong in Sweden. These two concepts are in opposition to each other, which makes women's identity ambivalent. To live up to both ideals living apart relationships appear for the women as the most ultimate alternative to the single life.

The overall aim of the present thesis was to describe the meaning of living with heart failure as a middle-aged person. In particular, the relation between the persons’ life-situations and formal care was explored. An additional aim was to uncover the meaning of support as experienced by people living with heart failure in middle age. The study used a caring science perspective and a reflective lifeworld approach, founded on phenomenological philosophy. Interviews were used for data collection and data were analyzed using essence-seeking analysis. The thesis is based on four empirical studies and the results were synthesized into a general structure, presented in the thesis. The results of study I illuminate influences and changes to the life-situation that people living with heart failure in middle age can experience. The social world, i.e. intersubjective relationships, vocational situations, and formal care emerge as fundamental to the individuals, as well as the individuals’ own experiences of themselves and their body. The life-situation is frail and depicted by insecurity and uncertainty. The results of study II illuminate that people living with heart failure in middle age experience exposure and vulnerability in relation to formal care. While the context of formal care provides alleviation and medical treatments, the results at the same time revealed experiences of dependency and unclear participation. The results from studies III and IV clarify that support means to know that help is available concerning practical matters or flexibility at work. However, it also reveals that support means a sense of security or safety in relation to other people, such as friends, families, employees, and formal carers. Knowledge, and control are central aspects of the phenomenon of support in relation to heart failure. The phenomenon’s general structure illustrate that living with heart failure as a middle-aged person is depicted by ambiguity in relation to other persons, daily life and formal care. The general structure is intertwined with an altered experience of the body, and a life-situation in a borderland between health and illness. The phenomenon is illuminated by the meaning constituents: A borderland between health and illness, and A tension between what is supportive and what is not. The phenomenon’s outer horizon is understood as A changed body and a threat against life, meaning that the phenomenon stands out against a background of the limits which the body sets on the persons. The present study illustrates that support from others give people living with heart failure in middle age inner strength which they need if they are to adjust their life goals. However, the results also revealed that formal care at times is insufficient and the support which the patient’s need is forsaken. When people living with heart failure in middle age are to take on their own responsibilities for their health process they need information, knowledge and to be participating in care. Furthermore, formal carers need to focus more on the patient’s social roles and networks. A lifeworld-led perspective in formal care can unite a biomedical and a caring science perspective, and formal carers will be able to pay more attention to the patients’ changed life-situation rather than focusing the patient’s failing hearts.

In this essay we will be discussing how middle aged women have reflected upon their sexuality in relation to their age, plastic surgeries and the various beauty norms that are prevalent in our society today. We have done this through six different interviews with women within the age group 45-60. Sexuality, in this essay's meaning, is defined as the way a person dresses, talks about, acts upon and presents themselves in an attractive manner. Further we will be analyzing and discussing the interviewees answers with the help of various different theories: liberal- and socialistic feminism, erotic capital, respectability and ageism. What we have found is that although one might think that age and aging might make a woman feel insecure about the way she looks, the women we’ve interviewed have shown quite the opposite. Also, the interviewees have displayed a concern about a kind of ‘youth norm’ that has affected the way society treats and sees them. Age and aging have furthermore brought upon a new form of confidence for most of the interviewees, which differs from other found studies that have been done on middle-aged womens thoughts about aging.

Bakgrund: Varje människa kommer att dö och många kommer att vårdas i den palliativa vården. Då författarna uppmärksammat en kunskapslucka av sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter inom ålderskategorin 18–65 år, är det något de vill uppmärksamma med denna litteraturstudie. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda personer mellan 18 – 65 år i den palliativa vården. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Föreliggande studie grundar sig på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: I resultatet framkom det fyra huvudteman som var “Kommunikation och samarbete”, “Organisatorisk och social arbetsmiljö”, “Känslomässiga utmaningar” och “Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av patienters fysiologiska och psykologiska smärta”. Utifrån dessa huvudteman sammanställdes sex underteman som var “Möten med närstående och anhöriga", “Tidsbrist”, “Att utveckla kunskap genom erfarenhet”, “Resurser i arbetsmiljö”, “Copingstrategier” och "Att möta existentiella och andliga behov”. Slutsats: Att vårda palliativa patienter upplevdes av sjuksköterskorna som en utmaning men också som något väldigt givande. Det framgick brister i deras arbetsmiljö, kommunikation och samarbete. Dessa brister var något sjuksköterskorna ansåg viktigt att arbeta vidare med för att förbättra möjligheten att ge god palliativ vård. Det visade sig att sjuksköterskorna upplevde mycket av en inre resa hos sig själva i mötet med både patient och närstående. Sjuksköterskorna blev medvetna om deras inre resurser och det framgick hur viktigt det var att uppleva stöd från sina kollegor samt chefer för att må bra. / Background: Every person will die and many will be cared for in palliative care. Since the authors have drawn attention to a knowledge gap of nurses' experiences of caring for patients in the age category 18-65 years, it is something they want to draw attention to with this literature study. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for people between 18 to 65 years old in palliative care. Method: A descriptive literature studywith thirteen qualitative articles included. To find the articles have the databasesPubmed and CINAHL been used. Main Result: The results revealed four main themes: "Communication and cooperation", "Organisational and social work environment", "Emotional challenges" and "Nurses' experiences and perceptions of patients' physiological and psychological pain". Based on these main themes, six sub-themes were compiled, which were "Meetings with family members and relatives", "Lack of time", "Developing knowledge through experience", "Resources in the work environment", "Coping strategies" and "Meeting existential and spiritual needs". Conclusion: Caring for palliative patients was experienced by the nurses as a challenge but also as something very rewarding. There were shortcomings in their work environment, communication and co-operation. These shortcomings were something the nurses considered important to work on in order to improve the possibility of providing good palliative care. It turned out that the nurses experienced much of an inner journey in themselves in the meeting with both patients and relatives. The nurses became aware of their inner resources and it appeared how important it was to experience support from their colleagues and managers to feel good.

Bakgrund: Palliativ vård är en internationellt erkänd vårdform, ett kompetensområde och ett förhållningssätt där en människa behandlas fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. I Sverige är medellivslängden 84 år för kvinnor och 81 år för män och de flesta som tar emot palliativ vård tillhör gruppen äldre. Att leva med allvarlig sjukdom i åldrarna 18-65 år skiljer sig från att stå i samma situation som äldre eller som barn och det behövs mer kunskap om hur det är att leva med palliativ vård vid 18-65 års ålder. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka patienters erfarenheter av palliativ vård vid 18-65 års ålder. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts baserad på tolv empiriska studier om patienters erfarenheter av palliativ vård vid 18-65 års ålder. Resultat: Två teman identifierades baserade på återkommande drag mellan studierna: vikten av socialt stöd och nya existentiella behov. Vikten av socialt stöd bestod av fyra subteman: prioritering av relationer med familj och vänner, betydelsen av familjeinkluderad vård, att känna gemenskap med andra i samma situation och att känna sig ensam i sin sjukdom. Nya existentiella behov bestod av tre subteman: att vara för ung för att dö, att finna mening och andliga behov växer. Slutsats: Psykosociala, emotionella och existentiella aspekter av att leva med palliativ vård i åldrarna 18-65 år tenderade att väga tyngre än aspekter som rör den fysiska hälsan. Sociala relationer, gemenskap med andra i samma situation, finna mening och tillgodoseende av andliga behov blev för många viktiga stöd och en källa till hopp och lycka. Resultatet bekräftade vikten av att palliativ vård bör behandla en människa psykiskt, socialt och existentiellt och inte enbart fysiskt. / Background: Palliative care is an internationally recognized form of care and an area of competence where a person is treated physically, psychologically, socially and existentially. In Sweden, the average life expectancy is 84 years for women and 81 years for men. Most people who receive palliative care are aged and more knowledge is needed to illuminate what it is like to receive palliative care at the age of 18-65. Aim: The aim of the literature study was to investigate patients' experiences of palliative care at age 18-65. Method: A literature review with a qualitative approach has been conducted based on twelve empirical studies on patients' experiences of palliative care at the age of 18-65. Results: Two themes were identified based on recurring features between the studies: The importance of social support and New existential needs. The importance of social support consisted of four subthemes: Prioritising relationships with family and friends, The importance of family-inclusive care, Feeling community with others in the same situation and Feeling alone in your illness. New existential needs consisted of three subthemes: Being too young to die, Finding meaning and Growing spiritual needs. Conclusion: Psychosocial, emotional and existential aspects of living with palliative care in the ages 18-65 tend to weigh more heavily than aspects related to physical health. Social relationships, connection with others in the same situation and finding meaning and tending and spiritual needs become important sources of support, hope and happiness. This corroborates the importance that palliative care treats a person psychologically, socially and existentially and not only physically.

Unemployment is a growing concern in todays modern society for both young and middle aged people. Previous studies have discussed the correlation between health and unemployment and multiple factors decide its long term effects. The intention of this study is to compare how young and middle aged people are effected by unemployment. The purpose of the comparative method is to clarify the extent of the different age groups social problems. This literary study is based on literary research that has been analyzed and summarized in a telling, reasonable and valued fashion. I have chosen Durkheims theory of society. I have used the different theories and empiricism to find a correlation and answer the intent of the paper. The result show that both young and middle aged people experience negative effects of unemployment. Young people experience both psychological and somatic effects through reduced wellbeing, increased risk of anxiety, dangerous behavior, substance abuse and premature death. Older people are effected by increased risk of psychological issues and substance abuse that can lead to somatic health problems. Support that strengthen the individual financially and socially seems to generate the best result to reduce negative effects on the individual. When comparing unemployment in young and middle aged people, it seems that socio-economical background and the possibility of social support are the most important factors. Age is a poor indicator to decide how unemployment affect the individual psychologically and somatically. / Arbetslöshet är idag ett växande problem i västvärlden för såväl unga sompersoner i medelåldern. Tidigare studier har diskuterat orsakssambandet mellanhälsa och arbetslöshet och flera faktorer ligger till grund för hur gruppenarbetslösa påverkas av sin situation. Studiens syfte är att jämföra hur ungasrespektive personer i medelålderns hälsa påverkas av arbetslöshet samt förståvilka i dessa ålderskategorier som i större uträckning drabbas av arbetslöshet.Den komparativa metoden har som syfte att analysera, beskriva och tydliggöraomfattningen av det sociala problemet för olika åldersgrupper genomjämförelser. Forskningsöversikten bygger på forskningslitteratur somanalyserats och sammanfattats i en berättande, resonerande och värderande stil.Resultatet har analyserats utifrån Durkheims samhällsteori. Resultaten somframkommit pekar på att såväl unga som personer i medelålder påverkasnegativt av arbetslöshet. Unga personer påverkas både psykiskt och fysisktgenom ökad risk för ångest, minskad känsla av välbefinnande, ökatriskbeteende, ökad risk för missbruk och förtidig död. Äldre personer påverkasgenom ökad risk för psykiska besvär, högt blodtryck och ökad risk förmissbruksproblematik. Resurser som stärker arbetslösa ekonomiskt samtsocialt stödjande insatser verkar ge bäst resultat för at minska negativ påverkanför individen. I jämförelsen av hur unga och personer i medelåldern påverkasav arbetslösheten framkom att det är socioekonomisk bakgrund och möjlighettill socialt stöd som är avgörande. Ålder är en svag indikator för att avgöra hurarbetslöshet påverkar individen psykiskt och fysiskt.

Syftet med denna retrospektiva kvalitativa studie är att öka kunskapen om tre systrars upplevelse av sina relationers utveckling före och efter båda föräldrarnas död. Som forskningsdesign valdes en kvalitativ metod. Två syskongrupper om tre systrar i medelåldern 49-62 år intervjuades. Datamaterialet analyserades med empirisk tematisk analys. I resultatet framträdde en struktur med fyra olika tidsintervall med femton teman. Resultaten visar att trots de oerhört starka anknytningarna av dysfunktionell natur i ursprungsfamiljerna får systrarna syn på varandra när föräldrarna dör. Syskonrelationerna har kommit i skymundan av föräldrarnas närvaro och deras problem. Det har påverkat syskonrelationerna. Relationerna mellan systrarna och rollerna förändrades i processen före och efter föräldrarnas död och mognar till något annat. Detta går som en röd tråd genom hela materialet; att existera i tillvaron, syskonrelationer omprövas och detta leder till närhet, autonomi och differentiering, en acceptans att alla är olika i triaden som vägleder dem till att värna om varandra än mer i medelåldern. / The aim of this retrospective qualitative study is to increase knowledge about three sisters' experience of the development of their relationships before and after both parents death. A qualitative research method was chosen. Two sibling groups of three sisters in middle age 49-62 years were interviewed. The data were analyzed with empirical thematic analysis. The result showed a structure with four different time intervals with fifteen themes. Despite the extremely strong dysfunctional nature of the relations in their origin families the sisters caught sight of each other when the parents died. The sibling relationships have been overshadowed by the parents' presence and their problems. Relationships and roles changed in the process before and after parental death between the sisters and matured into something else. This runs as a thread throughout the material; to exist in life, sibling relationships are reviewed, and it leads to intimacy, autonomy and differentiation, an acceptance that everyone is different in the triad that guides them to protect each other even more in middle age.