Gymnasieelevers val till det Estetiska programmet och dess inriktningar.

Dagens samhälle växer och blir nyanserat med människor som innehar olika kulturella, religiösa och etniska bakgrunder. Detsamma gäller den svenska skolan som innehar elever med olika kulturella bakgrunder, såväl svenska som det utländska. Tillsammans utgör de skolan till en gemensam institution. Därför har skolan ett ansvar, gentemot den värdegrund som den vilar på, att främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.  Arbetets syfte har varit att intervjua tre elever med muslimsk bakgrund och hur de ser på religionsundervisningen som främst berör deras religion islam. De frågeställningarna som jag har utgått ifrån är följande; På vilket sätt, anser eleverna, att islam framställs med hjälp av religionsundervisningens resurser så som läraren och läroboken? Fyller lektionsuppgifterna någon positiv eller negativ funktion enligt de tre muslimska gymnasieelevernas tolkningar? I sådana fall på vilket sätt och vad kan det bidra med? Hur framställs det i läroplanen att religionskunskap ska ta sin utgångspunkt i religionsundervisningen i jämförelse med vad som framgår i intervjuerna? Som slutsats för denna studie, kan det konstateras att muslimska elevers syn på hur deras religionsundervisning är upplagt, är positivt inställda. De är positivt inställda till lärarens framförhållning, men har skilda åsikter, både på gott och ont, vad gäller diskussionsuppgiften som har förekommit på undervisningen.

Studien syftar undersöka vad individer, från län där statistik visar färre som väljer studier på högre nivå än övriga län, anser vara meningsfullt för deras val att studera läkare vid Uppsala Universitet samt eventuella gemensamma nämnare. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio läkarstudenter vid Uppsala Universitet. Detta har analyserats med Pierre Bourdieus teori och begrepp. Fenomenologi och hermeneutik har använts för att förstå det meningsfulla för respondenterna. Motivation, engagemang och uppmuntran från omgivningen har varit viktigt för att respondenterna studerar till läkare. Omgivningen har hjälpt med studier, fört intellektuella diskussioner och uppmuntrat till läkaryrket. Vilka personer detta har varit, har varierat. Skolgången var viktig och val gjordes för att öka det kulturella kapitalet. Många hade god tro på sig själv angående studier men detta var inte homogent. Respondenterna omgav sig med likasinnade individer, detta var betydande för utveckling och studieval. En segregation har funnits på orten mellan de som studerar och inte gör det, vilket har skapat ett motstånd för fortsatta studier. Lön och status har varit meningsfullt för valet av studier till läkare för att det ger vinster även inom andra fält. Alla såg inte läkaryrket som självklart men förmånerna blev avgörande. Få respondenterna ansåg att vilket universitet de studerade vid var betydelsefullt, utan endast att de fick studera till läkare.

Syftet med den här studien är att få en inblick i vilket förhållande ungdomar i en mångkulturell skola har till tro, religiositet och Gud samt se ifall man kan urskilja likheter och skillnader och om så, är det möjligt att anta att dessa beror på religiös eller kulturell skillnad. För att kunna besvara frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta ungdomar som alla går i årskurs 8 och har olika kulturell bakgrund. Studien har gjorts på en skola i en medelstor stad i Mellansverige. Resultatet av min studie visar att många av ungdomarna har en religiös tro på Gud och att religionen på vissa områden är viktig för dem. Det finns både likheter och skillnader mellan ungdomarna vad gäller kulturell och religiös bakgrund. Intervjuresultatet i sig kan inte ge något entydigt svar eftersom många likheter och skillnader även finns inom den egna kulturella/religiösa gruppen men studien visar t.ex. att likheten är att ungdomarna har ett förhållande till tro och religiositet och att det verkar finnas ett intresse för dessa frågor. Den främsta framträdande skillnaden är att de muslimska ungdomarna uttrycker en mer traditionell uppfattning om sin religiositet i jämförelse med de ungdomar i studien som anser sig vara troende men inte muslimer. Det finns en sannolikhet för att skillnaderna beror på kulturell och religiös bakgrund.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsättningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnå uppsatta kunskapsmål inom olika ämnen. I idrott och hälsa kan elever från en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svårigheter i vissa moment och under vissa tider av året.   Syftet med studien är att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hälsa handskas med i strävan mot att ge alla elever en likvärdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer används för att få ett resultat. För att genomföra studien har fem lärare i idrott och hälsa och tre elever i årskurs nio intervjuats på sammanlagt fyra skolor.   Under intervjuerna framkom att lärare upplever att få elever var frånvarande under ordinarie undervisning på grund av religiös eller kulturell bakgrund. Lärarna har lagt upp undervisningen på ett sätt som gör att elever med svårigheter att delta i ordinarie undervisning, på grund av religion eller kultur, inte behöver avstår undervisning. Lärarna har arrangerat undervisning på ett sätt som möjliggör att dessa elever kan utvecklas efter sina egna förutsättningar. Ofta handlar det om könsuppdelad undervisning eller undervisning individuellt eller i mindre grupper. Det moment som utmärks i behov av alternativ undervisning är undervisning i simning.   Under ramadan skiljer agerandet mellan de intervjuade lärarna. Vid en skola har eleverna rätt att välja att inte delta i ordinarie undervisning i idrott och hälsa. Andra lärare väljer att anpassa undervisningen på ett sätt där den fysiska ansträngingsgraden blir lägre och två skolor väljer att inte anpassa undervisningen efter ramadan.   Gemensamt för de intervjuade lärarna är att de är tillmötesgående för att genomföra undervisning utöver den ordinarie undervisningen för att alla elever ska ha chansen att klara ett godkänt betyg i en likvärdig utbildning.

Syftet med uppsatsen är att kvalitativt analysera flickors gymnasieval i förhållande till deras studieframgångar, socioekonomiska bakgrund och framtidsutsikter. Syftet konkretiseras genom fyra frågeställningar som behandlar flickornas val av utbildning i förhållande till vårdnadshavares yrke och utbildningsnivå, hur deras egna studieframgångar och sociala nätverk påverkar valet samt vilken betydelse gymnasieval och kommande prestation under gymnasiet har för deras framtidsutsikter. Material samlades in från en grundskola i Uppsala med ett stort upptagningsområde och elever med varierande bakgrund. Åtta flickor i nionde klass från aktuell grundskola valdes ut, där fyra kom från ett mer mångkulturellt bostadsområde och fyra från ett mer homogent område. Analysen av det insamlade materialet utgick därefter från sociologen Pierre Bourdieus teoretiska begrepp kapital/tillgång och strategi för att se om det framträdde skillnader och likheter mellan flickorna.      Resultatet visar på en tydlig skillnad i flickornas utbildningsstrategier beroende på deras vårdnadshavares yrke och utbildningsnivå vilket också återspeglar var och hur de bor. I studiens analyser framträder en bild av två grupper med vitt skilda utbildningsstrategier vilket är tydligt kopplat till deras kapitalvolym. Strategierna hos flickorna med stora samlade tillgångar i form av höga betyg, föräldrar med längre högskoleutbildning och höga yrkespositioner sökte sig till det naturvetenskapliga programmet på Uppsalas mest högrekryterande gymnasieskola. Vilket kan ses som ett utryck för deras familjs utbildningsstrategier att stärka sin sociala position i samhället i stort. Det indikerar även på att flickorna siktar på att förvärva ett eget utbildningskapital som i framtiden kan resultera i ett eget betydande ekonomiskt och kulturellt kapital. Denna grupp framhåller att varken vårdnadshavares eller kamraters uppfattningar om utbildning påverkar dem direkt i valet samtidigt som deras utbildningsstrategier går i linje med vårdnadshavarens utbildningsbakgrund. Dessa flickor framhåller att gymnasievalet och deras prestation har stor betydelse i förhållande till deras framtidsutsikter och ser det som en grogrund för kommande universitetsutbildning. De andra flickor, som karaktäriseras av att besitta små samlade tillgångar, uppvisar intresse av att förvärva eget kapital som är högre än aktuell vårdnadshavare, något som ses som en självklarhet såväl för dem själva som för deras vårdnadshavare. Däremot väljer dessa elever gymnasieutbildning som inte ger dem samma förutsättningar som de andra flickorna. Dessa flickor väljer utbildningarna utefter skola och har alla gjort gymnasieval på mindre högrekryterande, fristående skolor. Inom denna grupp finns en större variation kring valda utbildningar, där såväl samhälls- som naturvetenskapliga utbildningar gör sig gällande tillsammans med estetisk utbildning. Dessa elever framhåller att det främst är studiemeriterna under gymnasietiden som spelar in för framtida studier och att studiemeriterna under grundskolan endast gör dem behöriga till aktuell gymnasieutbildning. Inom denna grupp är det främst kraven från vårdnadshavare som spelar in i att de vill prestera, även om valet främst sker i samråd med äldre kamrater.

Kriminella med utländsk bakgrund porträtteras ofta på samma sätt som kriminella med svensk bakgrund. En brottsling ses alltid som en ”främling” i samhällets ögon, något som dock förstärks om personen har utländsk bakgrund. I vår undersökning granskar vi vad kvällspressen i Sverige tar upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund inom kriminaljournalistiken. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns upprepade budskap inom kriminaljournalistiken i kvällspressen när det gäller personer med utländsk bakgrund och hur dessa budskap i sådana fall tar sig uttryck. Tidningarna vi har valt som undersökningsmaterial är Aftonbladet och Expressen. För att besvara våra frågeställningar Vad tar svensk kvällspress upp i artiklar som handlar om personer med utländsk bakgrund i samband med brott? och Hur har detta sett ut under åren 1950, 1970, 1990 och 2010? har vi med hjälp av en kvantitativ undersökning granskat 56 tidningar; 28 nummer av Aftonbladet och 28 nummer av Expressen. Vi fann 66 artiklar från åren 1950, 1970, 1990 och 2010 som handlade om personer med utländsk bakgrund i samband med brott. Vår undersökning utgår ifrån George Gerbners kultiveringsteori som förklarar att ett upprepat budskap eller meddelande blir människors uppfattning om verkligheten. Resultatet visar att personer med utländsk bakgrund i samband med brott tenderar att porträtteras som förövare med ett aggressivt och våldsamt beteende. I vårt undersökningsmaterial skriver journalister ofta om fall där personer inte var fällda för ett brott och de nämner nästan alltid vilket land personen ursprungligen kommer ifrån. Under den undersökta veckan år 2010 var det vanligt att artiklar innehöll bilder på förövare, även sådana som var misstänkta. Vi kan i vårt material se tendenser på att kvällstidningarna inte tog upp varför ett brott hade begåtts, något som i sin tur kan påverka samhällets syn på personer med utländsk bakgrund.

Länge har det inom den svenska integrationsforskningen funnits en efterfrågan på kun­skap om kvinnor med utländsk bakgrund på den svenska arbetsmarknaden. Följande upp­sats avser att besvara denna efterfrågan genom att undersöka kvinnor med utländsk bakgrund, deras arbets­status år 1991 samt karriärsmobilitet mellan åren 1991 och 2000. Studien riktar huvudsakligen fokus mot humankapital i form av utbildningsår och dess samband med arbetsstatus för kvinnor med utländsk bakgrund. Med anledning av famil­j­­en som betydelsefullt socialt kapital riktas även ett särskilt fokus mot föräldrars human­kapital och dess potentiella samband med arbetsstatus.  Utifrån levnadsnivåundersökningen (LNU) har studien utgått en urvalsstorlek på 5430 individer för undersökningsåret 1991 samt 4395 individer för undersökningsåret 2000. Genom multi­nomiala logi­s­tiska regressioner redogör uppsatsen för de relativa risk­kvot­er­na mellan arbets­status och sociodemografiska faktorer hos kvinnor med utländsk bak­grund respektive svensk bakgrund samt män med utländsk bakgrund. Resultaten visade att humankapital tycktes vara av mindre betydelse för kvinnor med utländsk bakgrund och deras arbetsstatus år 1991 samt att kvinnor av utländsk bakgrund i högre utsträckning än andra befann sig utanför arbetsmarknaden år 1991. Uppsatsen analys­erar vad resultaten kan bero på, och föreslår att kvinnornas arbetsstatus år 1991 kan ha motarbetat deras möjligheter till investering i informell kompetens och därav orsakat en högre arbetslöshet. Vidare visar resultaten att föräldrars humankapital hade en svagt samband med arbetsstatus för kvinnor med utländsk bakgrund år 1991. Uppsatsen av­slut­as med en kortare diskussion kring de resultat som visar att kvinnor med utländsk mobilitet hade en starkare karriärsrörelse mot företagande och ger därefter förlag på framtida forskning inom fältet.

Detta arbete är en fallstudie med syftet att undersöka kulturell gräns mellan vardagslivets subkultur hos elever och skolans subkultur. Arbetet har utförts genom att undersöka elevernas miljöuppfattning och natursyn samt hur eleverna upplevt skolans miljöundervisning i en skola som har många elever med utländsk bakgrund. Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och textanalys. Sju elever med olika kulturell bakgrund i år nio intervjuades och sex olika ämnens läromaterial analyserades. Resultatet visade att de sju elevernas uppfattningar av relationerna mellan människor, natur och miljö varierar. Det kan bero på att dessa elever har ett annat ursprungsland än Sverige. Enligt eleverna är miljöundervisningen i skolan mest faktabaserad, vilket sannolikt resulterat i elevernas samstämmiga kunskapsnivå. Läromedlen, förutom biologins, som används i skolan hanterar naturen med antropocentrisk attityd. Elevernas olika natursyn kan betraktas som deras vardagliga subkultur och miljöundervisningens antropocentriska och vetenskapliga natursyn kan betraktas som skolans subkultur. Det kan uppstå en gräns mellan de två subkulturerna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka betygsskillnader mellan flickor och pojkar och vilka faktorer som kan påverka utgången för betyg. Resultatet i denna litteraturstudie är baserat på nationella och internationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Det återfinns olika förklaringar och synsätt gällande vilka faktorer som påverkar betygsutgången; social bakgrund, kön, hjärnans funktion, elevens beteende och lärarens roll. Dessa faktorer har delats in i tre olika teman. Tre olika angreppssätt presenteras i teorikapitlet, dessa används sedan som analytiska verktyg. Denna uppsats är skriven för befintliga och blivande lärare, dels för att få en insikt i de olika synsätten som finns men också för att skapa en diskussion kring det faktum att det finns betygsskillnader och hur vi som lärare kan arbeta för att motverka dem.