• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 74
  • 29
  • 21
  • 3
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 137
  • 29
  • 29
  • 23
  • 22
  • 21
  • 20
  • 19
  • 16
  • 15
  • 14
  • 13
  • 12
  • 12
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Afrikas befolkning i läromedelsböcker : En kvalitativ bildanalys

Jassem, Andam, Daud, Taufik January 2020 (has links)
No description available.
2

Väst och ”de Andra” : En kritisk diskursanalys av ett antal svenskspråkiga artiklars medierapportering om terroristen och islam / Väst och ”de Andra” : En kritisk diskursanalys av ett antal svenskspråkiga artiklars medierapportering om terroristen och islam

Lindström, Ingrid January 2010 (has links)
No description available.
3

Väst och ”de Andra” : En kritisk diskursanalys av ett antal svenskspråkiga artiklars medierapportering om terroristen och islam / Väst och ”de Andra” : En kritisk diskursanalys av ett antal svenskspråkiga artiklars medierapportering om terroristen och islam

Lindström, Ingrid January 2010 (has links)
No description available.
4

Västerlandet i historieläroböcker : En studie av hur historieläroböcker på gymnasiet skildrar Västerlandet jämfört med den övriga världen.

Johnsson, Mats January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur historieläroböcker på gymnasiet skildrar Västerlandet jämfört med övriga världen. Läroböckerna är en viktig kunskapsförmedlare i skolan, särskilt i ämnet historia. En kritisk lingvistisk metod har använts för att studera relationen mellan Västerlandet och den övriga världen i historieläroböcker och upptäcka perspektiv och ideologiska budskap som inte är uppenbara från början. Resultatet visar att de icke västerländska samhällena får väldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att många centrala världshistoriska skeenden inte berättas och boken blir då delvis eurocentrisk genom att de centrala världshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs Västerlandet. Eurocentrisismen upprätthåller Västerlandets hegemoni genom att förfalska en historia som påpekar västs skiljaktigheter mot Österlandet. De undersökta historieläroböckerna kan sägas upprätthålla Västerlandets hegemoni genom att undvika att skildra historia om Österlandet. Läroböckerna tillskriver även felaktigt världshistoriska ögonblick till Västerlandet vilket forskare menar är typiskt för en eurocentrisk historieberättelse. Exempelvis den industriella revolutionen i Storbritannien, jordbruksrevolutionen i Europa under medeltiden och upptäckten av och resandet runt Afrika är något som enbart hänförs till Västerlandet istället för att även Österlandets betydelse påpekas. De undersökta läroböckerna förmedlar inte en mångsidig historia vilket försvårar skolans arbete med olikheter och mångfald. Historieundervisningen behöver något eller någon som kan problematisera och komplettera innehållet i böckerna för att ge en mer korrekt och mångsidig bild av historien.   Vid en jämförelse av resultaten av analysen av de undersökta läroböckerna med tidigare forskning ger denna studie ändå stöd åt tesen att historieläroböckerna i mindre utsträckning än tidigare är eurocentriska och att läroböckerna långsamt anpassas till modern forskning, åtminstone när det gäller eurocentrism.
5

Att skildra oss och dem : Hur de abrahamitiska religionerna framställs i svenska läromedel

Morghult, Emilia January 2013 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de abrahamitiska religionerna framställs i fyra läromedel i religionskunskap för gymnasiet, analysera likheter och skillnader mellan äldre och nyare läromedel samt analysera hur eurocentriska/orientalistiska och kristocentriska perspektiv tar sig uttryck i texterna.  Mitt material bestod av fyra läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Som metod använde jag mig av diskursanalys, vilken även fungerade som en teoretisk utgångspunkt. Övriga teoretiska begrepp som jag använde som analysverktyg är orientalism, eurocentrism och kristocentrism. Analysen av läromedlen visade att framställningarna av såväl judendomen som islam uppvisade ett orientalistiskt/eurocentriskt och kristocentriskt synsätt. Samma förhållande rådde i framställningarna av kristendomen. I läromedlen betraktades kristendomen som norm, vilket ledde till att kristendomen beskrevs ur ett inifrånperspektiv medan judendomen och islam i stor utsträckning beskrevs ur ett utifrånperspektiv. Samtidigt förknippades kristendomen genomgående och ensidigt med västvärlden medan judendomen och islam huvudsakligen representerade Mellanöstern, trots att samtliga dessa religioner idag är spridda över stora delar av världen. Den tydliga uppdelningen i väst och öst resulterade i ett ”vi och de”-perspektiv där ”vi” utgjordes av västerländska kristna och ”de” av judar och muslimer i andra, främmande, exotiska delar av världen. ”De” är allt som ”vi” inte är. Detta motsatsförhållande i kombination med generaliseringar och ordval i texterna fick judendomen och islam att framstå som främmande och annorlunda, även i de fall då i synnerhet islam beskrevs ur en svensk kontext. De fyra läromedlen uppvisade fler likheter än skillnader, vilket innebär att kristendomen haft en framskjuten plats i läromedel redan innan skolreformen 2011. De nyare läromedlen uppvisade dock en större medvetenhet kring kristocentriska perspektiv och försökte i högre grad beskriva judendomen och islam ur ett inifrånperspektiv, genom att i större utsträckning använda begrepp som anhängare av dessa religioner själva använder istället för kristna begrepp.
6

Icke-västerländsk historia i det gymnasiala klassrummet. : Lärares syn på den icke-västerländska historians plats i undervisningen och vad som påverkar den platsen.

Lind, Johan January 2013 (has links)
Syftet med denna studie var att analysera lärares hur lärare förhåller sig till den icke-västerländska historians plats i det gymnasiala klassrummet. Frågeställningen delades upp i fyra frågor. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade samtalsintervjuer av tre historielärare. Detta gjordes med en fenomenografisk ansats för att undersöka lärarens syn på icke-västerländsk historia. Bearbetningen av texten gjordes genom en interaktiv process och analysen som amvändes i studien var en meningskoncentrerad analys, med självförståelse som tolkningskontext. I diskussionen diskuteras resultatet och analysen genom den eurocentriska dikotomin. I resultatet beskrivs den icke-västerländska historian som inte lika viktig som den västerländska. Det råder dock oenighet mellan lärarna om den faktiska plats som denna nyss nämnda historia är tillräcklig eller inte. I frågan om vilka händelser som prioriteras finns det en enighet om att den icke-västerländska historia behandlas oftast då Västerlandet är i kontakt med den. Den icke-västerländska historian undervisas också genom andra upplägg såsom tematiseringar, Pm, diskussioner eller korta redovisningar av läraren. I frågan som berör faktorer som påverkar undervisningsinnehållet blir ämnesplanen, elevsammansättning och den faktiska kunskapen och intresset hos läraren de faktorerna som lärarna anser påverkat dem. Två lärare tolkar ämnesplanen som en motståndsfaktor till icke-västerländsk historia, samtidigt som alla menar att ämnesplanen inte uppmuntrar till mer icke-västerländsk historia. Elevsammansättning var en stor faktor då fler elever med utomeuropeiska rötter desto mer icke-västerländsk historia i undervisningen. Kunskapen hos i sin tur hade en negativ effekt på mängden icke-västerländsk historia om lärare själv ansågs att hen hade liten kunskap om just den historian. Konklusionen var att den ickevästerländska historians plats anses vara för liten. Avgörande faktorer som påverkar synen är kunskap och intresse men även av ämnet. Den västerländska historian ansågs ha en större plats för att den ligger oss närmare kulturellt och geografiskt.
7

Andrafiering i läromedel : Kartläggning av läromedel ur en postkolonial teori

Björnberg, Martin January 2015 (has links)
Skolverket och styrdokumentens värdegrund formulerar vikten av att problematisera exkluderande faktorer mellan olika kulturer och etniciteter i skolan. Hur bemöter läromedel det uttalade målet? Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan Vi och De i läromedel och därmed hur framställandet konstrueras och bidrar till en andrafierande diskurs. Innehållsanalysen utgår från en kritisk textanalys i form av postkolonial teori där språkliga mönster, variationer och dolda budskap analyseras. För att bemöta studiens syfte formas kartläggningen kring att belysa hur icke-europeiska kulturer i läromedel i historia framställs. Vidare delas de icke-europeiska kulturerna upp i Afrika och Asien. Resultatet visar att båda läromedlen, i olika grad, förmedlar en eurocentrisk utformning som skapar och befäster redan existerande fördomar om den Andre.
8

Sveriges och Europeiska Unionens biståndspolitik : En jämförande idéanalys ur ett postkolonialt perspektiv

Stjärnqvist, Christian January 2014 (has links)
The main aim of this study is to examine the development policies of Sweden and the European Union from a postcolonial perspective. Sweden and the European Union are increasingly coming to be viewed as normative powers rather than military powers. So how does the colonial past of the western societies affect the policies of today? Are there any signs of the power structures of the past, and if so, how are these power structures manifested in the development policies of today? Since both Sweden and the European Union have come to be viewed as normative powers they are compared with each other to highlight their similarities and differences. The results of the study shows that both Sweden and the European Union can be seen as carriers of western values and interests. These values and interests are manifested in their development policies. The analysis also shows that a lot of the colonial power structures exist today though often in other shapes or forms. A postcolonial take on development policy enables us to critically examine the underlying intentions of both actors. Further more it enables us to identify and examine power structures in effect in the international politics.
9

Eurocentric influences on news coverage of Native American repatriation issues : a discourse analysis /

Killion, Cindy L., January 2004 (has links)
Thesis (Ph. D.)--University of Oregon, 2004. / Typescript. Includes vita and abstract. Includes bibliographical references (leaves 362-381). Also available for download via the World Wide Web; free to University of Oregon users.
10

Eurocentric influences on news coverage of Native American repatriation issues : a discourse analysis /

Killion, Cindy L., January 2004 (has links)
Thesis (Ph. D.)--University of Oregon, 2004. / "June 2004." Typescript. Includes vita and abstract. Includes bibliographical references (p. 362-381). Also available for download via the World Wide Web; free to University of Oregon users.

Page generated in 0.0626 seconds