Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de abrahamitiska religionerna framställs i fyra läromedel i religionskunskap för gymnasiet, analysera likheter och skillnader mellan äldre och nyare läromedel samt analysera hur eurocentriska/orientalistiska och kristocentriska perspektiv tar sig uttryck i texterna.  Mitt material bestod av fyra läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Som metod använde jag mig av diskursanalys, vilken även fungerade som en teoretisk utgångspunkt. Övriga teoretiska begrepp som jag använde som analysverktyg är orientalism, eurocentrism och kristocentrism. Analysen av läromedlen visade att framställningarna av såväl judendomen som islam uppvisade ett orientalistiskt/eurocentriskt och kristocentriskt synsätt. Samma förhållande rådde i framställningarna av kristendomen. I läromedlen betraktades kristendomen som norm, vilket ledde till att kristendomen beskrevs ur ett inifrånperspektiv medan judendomen och islam i stor utsträckning beskrevs ur ett utifrånperspektiv. Samtidigt förknippades kristendomen genomgående och ensidigt med västvärlden medan judendomen och islam huvudsakligen representerade Mellanöstern, trots att samtliga dessa religioner idag är spridda över stora delar av världen. Den tydliga uppdelningen i väst och öst resulterade i ett ”vi och de”-perspektiv där ”vi” utgjordes av västerländska kristna och ”de” av judar och muslimer i andra, främmande, exotiska delar av världen. ”De” är allt som ”vi” inte är. Detta motsatsförhållande i kombination med generaliseringar och ordval i texterna fick judendomen och islam att framstå som främmande och annorlunda, även i de fall då i synnerhet islam beskrevs ur en svensk kontext. De fyra läromedlen uppvisade fler likheter än skillnader, vilket innebär att kristendomen haft en framskjuten plats i läromedel redan innan skolreformen 2011. De nyare läromedlen uppvisade dock en större medvetenhet kring kristocentriska perspektiv och försökte i högre grad beskriva judendomen och islam ur ett inifrånperspektiv, genom att i större utsträckning använda begrepp som anhängare av dessa religioner själva använder istället för kristna begrepp.

Denna uppsats är en analys av Narnias berättelse och dess underliggande budskap. I dennaundersökning har det undersökts hur Bibeln och kristen tro framkommer i Narnias berättelse.Detta arbete handlar också om den kritik Lewis fått för hur han framställer landet Carlormen,islam, kvinnor och hur den kritiken kan bemötas. Denna undersökning är en litteraturstudieoch för att få svar på frågeställningarna har en hermeneutisk metod använts. Genom attstudera och tolka Narnias berättelser och texter så kan vi se att kristen tro framkommer tydligtom vi är inställda på att leta efter dessa kopplingar. Slutsatsen är att det finns många argumentsom grund för den kritik som Lewis har fått för att skriva både islamofobiskt ochkvinnoförnedrande, men att det samtidigt också finns mycket som talar emot dessa argument.

This essay examines how articles in the Swedish spiritualistic journal Efteråt? – which por- trayed the afterlife – were affected by imperialistic discourse and its associated power structures. The source material for the investigation is articles that were published between 1891- 1919 as channelized messages through mediums, and which depict what throughout the essay is referred to as ’the other side’: realms beyond death.Any inherent magical aspect of the channelling phenomenon has been removed and the essay treats the mediums as authors and the written messages as their textual productions. These have been assessed with a postcolonial perspective focused on eurocentrism, christocentrism, evolutionary theory, otherness and the idea of Western progress. Using Norman Fairclough’s critical discourse analysis, the texts’ actual use of language, its discursive influences and its reflecting of imperialistic ideologies have also been assessed.The result shows that the imperialistic discourse that dominated the Western knowledge productions in the Victorian age, is directly mirrored in the way the articles in Efteråt? portrayed ’the other side’ and its inhabitants. Westernized conceptions are being treated as universal which shows in how ’the other side’ is structured around evolutionary principles that glorifies progress and development. ’Ethnic others’ are held as less developed, barbaric, stupid and in the need of help from Western experts. The texts also reflects the christocentric essence that places Western theology as the ultimate developed spirituality. And they portray hierarchical power structures and imperial dominance in a normalizing and moralizing way.Even if the Spiritualistic movement often is contextualized as a radical, progressive new spirituality and seen as the dawn of ’New Age’, this essay shows that the construction of ’the other side’, as it is narrated in the analyzed articles of Efteråt?, is merely a discursive cultural expression of the imperialistic ideologies that dominated the Western society at the time the articles where written and published.Key words: Spiritualism, Imperialism, Ideology, Postcolonial, Eurocentrism, Evolution, ChannelingNyckelord: Spiritualism, Imperialism, Ideologi, Postkolonialism, Eurocentrism, Evolution, Kanalisering