No description available.

No description available.

<p>Abstract</p><p>Equality between donor and receiver, a study about equality in the Swedish aid politics 1960 – 2000.</p><p>Essay in political science, C-level, at Karlstads University, by Britt-Louise Orrmalm Karlsson. Spring 2006. Tutor: Hans Lödén.</p><p>Sweden has a history as an official aid donor since 1950. The development cooperation has changed through the years in accordance to the Swedish policy and the politics. Today the aid politics are called “development cooperation” and should be more like a partnership than a relation with a donor and a receiver. According to an article in the magazine Omvärlden, describes foreign aid project is dealing with a communication problem. The author of the article writes that this is a problem in attitude, that we in the west as a donor giver, still see us as those with knowledge and skills. The purpose with this essay is to examine in which extension the Swedish development cooperation has change to be a more equal relation between aid donor and aid receiver. This is conducted by help from John Lockes theory of equality as non-domination, as it is understood by R J Arneson. I have composed three components in order to apply equality in this study, this are dialogue, reciprocity and respect.</p><p>My study has focused on equality in Swedish aid politics between 1960 and 2000. The empirical material is examined and analysed according to these variables. In three aid projects where Sweden is a donor, initiated in 1977, 1995 and 2000, I have studied equality in the components dialogue, reciprocity and respect in order to see if there have been any changes.</p><p>The result in my study indicates that equality in the development cooperation has change between 1960 and 2000. All three variables, dialogue, reciprocity and respect have increased according to my findings. But my study is not enough to say something about equality in the communication and attitude in the actual meeting between people from the donor country and the country receiving aid. An essay with this intention needs a different approach with interviews with people from both countries.</p>

<p>Den här uppsatsen studerar sambanden mellan de tre variablerna demokrati, inkomstfördelning och skatter. Utifrån olika tidigare teorier och forskning skapas två hypoteser vars motsättning ligger i det kausala sambandet mellan demokrati och skatter. Eftersom båda hypoteserna utgår från ett samband mellan demokratigrad och skattekvot å ena sida och inkomstfördelning å andra sidan undersöks detta först. Sedan testas det kausala sambandet mellan demokrati och skatter genom ett test inspirerat av Grangers kausalitetstest. Hypoteserna testas genom statistiska undersökningar på paneldata ifrån 52 olika länder. Vi kommer i uppsatsen fram till att en ökad grad av demokrati orsakar högre inkomstskatter, och inte tvärtom.</p>

Den här uppsatsen studerar sambanden mellan de tre variablerna demokrati, inkomstfördelning och skatter. Utifrån olika tidigare teorier och forskning skapas två hypoteser vars motsättning ligger i det kausala sambandet mellan demokrati och skatter. Eftersom båda hypoteserna utgår från ett samband mellan demokratigrad och skattekvot å ena sida och inkomstfördelning å andra sidan undersöks detta först. Sedan testas det kausala sambandet mellan demokrati och skatter genom ett test inspirerat av Grangers kausalitetstest. Hypoteserna testas genom statistiska undersökningar på paneldata ifrån 52 olika länder. Vi kommer i uppsatsen fram till att en ökad grad av demokrati orsakar högre inkomstskatter, och inte tvärtom.

The main aim of this study is to examine the development policies of Sweden and the European Union from a postcolonial perspective. Sweden and the European Union are increasingly coming to be viewed as normative powers rather than military powers. So how does the colonial past of the western societies affect the policies of today? Are there any signs of the power structures of the past, and if so, how are these power structures manifested in the development policies of today? Since both Sweden and the European Union have come to be viewed as normative powers they are compared with each other to highlight their similarities and differences. The results of the study shows that both Sweden and the European Union can be seen as carriers of western values and interests. These values and interests are manifested in their development policies. The analysis also shows that a lot of the colonial power structures exist today though often in other shapes or forms. A postcolonial take on development policy enables us to critically examine the underlying intentions of both actors. Further more it enables us to identify and examine power structures in effect in the international politics.

Uppsatsen behandlar biståndsfrågan i propositionerna från åren 1964 och 2004.1962 lade regeringen fram propositionen 1962:100 där ett av områdena som behandlades varbiståndsfrågan. Den innehöll principer för det svenska utvecklingsbiståndets motiv, mål,medel. 2003/04 lade regeringen fram en ny proposition inom utgiftsområde 7 (Internationelltbistånd). Hur ser de båda förslagen ut och vad regeringen valt att inrikta sig på förbiståndsområden. Har biståndet utvecklats över tid och i så fall om utgiftsområdena harutvidgats till att följa samhällsutvecklingen.Har biståndspolitiken förändrats över tid eller är målet/målen desamma över decennier ärfrågan vi ställer oss. Även om biståndets fördelning/kategorier likadant ut eller har det skettnågra förändringar.Det material vi kommer att använda oss av är regeringens proposition från 1962 (1962:100)och propositionen från 2003/04 (2003/04:1 utgiftsområde 7) samt hänvisa till annan litteraturinom området.Vi kommer även att använda oss av en matris som beskriver likheter/skillnader i den svenskabiståndspolitiken 1964 jmf 2003/04. Matrisen är utformad i kolumner där vi tittar på är, böroch gör samt där åren 1664 och 2004 är inskrivna så att det blir en överskådlig jämförelse.Sedan redovisas en kortfattad sammanställning av det material som vi kommit fram till ipropositionerna 1964 samt 2003/04.Begreppet fattigdom kommer att belysas då det är viktigt att visa att det finns olika sortersfattigdom och hur dessa påverkar människor.

Den aktuella biståndsdebatten ska enligt regeringen ta en ny riktning och komma att formasefter vad som beskrivs som en ny era. I denna nya tid av bistånd är ett av fokusområdenakorruption. Biståndet ska bekämpa korruption, men samtidigt inte försvinna i eller riskera attbidra till ökad korruption. Ett anti-korruptionsideal syns således tydligt i biståndspolitiken,och dess samverkan är komplex. Denna kvantitativa studie undersöker sambandet mellanbistånd och korruption globalt, där andel mottaget bistånd av BNI utgör den oberoendevariabeln och korruptionsindex den beroende variabeln. Analysen kontrollerar för faktorer avmänsklig utveckling, HDI, och jämställdhet inom styret, andel kvinnor i parlamentet. I linjemed internationell tidigare forskning visar resultaten att sambandet är ytterstkontextberoende. I analysen återfinns ingen signifikant korrelation i det enkla sambandetmellan bistånd och korruption. Analysen visar att det är betydelsefullt att kontrollera förmänsklig utveckling, HDI, när sambandet undersöks. HDI påverkar effekten av sambandetmellan bistånd och korruption. Att kontrollera för andel kvinnor i parlamentet är av resultatenatt döma inte av samma betydelse. Resultaten av analysen diskuteras med utgångspunkt ibland annat moderniseringsteorin samt Webers byråkrati, och relateras till Sverigesbiståndspolitk.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka källor de två tidningarna Dagens Nyheter och New York Times använt sig av i bevakningen av Kambodja. Två dramatiska händelser är i fokus. Den första händelsen inträffade den 17 april då gerillarörelsen, Röda Khmererna, tågade in i Kambodjas huvudstad Phnom Penh och tog över makten. Kontakten med omvärlden bröts inom loppet av några timmar. Förvirringen kring vad som verkligen skett blev påtaglig i medierna. Ingen visste säkert vad som hänt. Den andra händelsen jag valt att studera är Vietnams invasion av Kambodja den 7 januari 1979 och störtandet av den då styrande kommunistregimen med Pol Pot som diktatorisk premiärminister. Inte heller under denna händelse fanns information att tillgå. Åren mellan dessa två händelser var Kambodja så gott som stängt för västerländska journalister och de få västerländska diplomater som blev inbjudna att besöka Kambodja, vittnade om en lyckad revolution och förnekade att det pågick folkmord under Pol Pots styre. Vilka källor använde sig den svenska tidningen Dagens Nyheter och den amerikanska tidningen New York Times av då de rapporterade om ett land där kontakten med västvärlden brutits? Undersökningen, en kvalitativ innehållsanalys av text och bild, har utförts samma datum som dessa händelser inträffat samt fem dagar efter. Studiens resultat visar att tidningarna valde alternativa källor till sitt publicerade material såsom rykten, spekulationer och analyser och att varken Dagens Nyheter eller New York Times valde att intervjua de tusentals kambodjanska flyktingar som flytt över gränsen till Thailand, där då båda tidningarna hade korrespondenter på plats. Under 1970-talet fanns en utbredd oro för att det kalla kriget skulle bryta ut och konflikterna Kambodja påverkade denna maktbalans, då stormakterna på ett eller annat sätt hade intressen att försvara. Denna studie visar även att denna oro främst visade sig vara påtaglig i New York Times till skillnad från Dagens Nyheter, där den svenska biståndspolitiken var i fokus. Biståndspolitiken i Sverige var kanske också en anledning till att svenska diplomater och andra auktoritativa talesmän inte förmedlade en sanningsenlig bild av Kambodja. Vietnamkriget pågick i april 1975 och får mycket utrymme i båda tidningar, men av olika skäl. I USA för dess inblandning i Vietnamkriget och i Sverige för den starka vietnamvänliga och USA fientliga opinionen. Med mitt val av teori som främst består av Judith Butlers bok Krigets ramar. När blir livet sörjbart? (2009) söker jag visa att det journalistiska material som publicerades i Dagens Nyheter och New York Times om Kambodja under denna studies undersökningsperiod inte gjordes i syfte att öka läsarens närhet till nyheten, utan snarare att materialet ökade avståndet genom att tidningarna publicerade material som läsarna inte kunde känna närhet till, det vill säga identifiera sig med.

Idag pågår ett stort arbete för ökad jämställdhet i världen. I januari 2016 tog de Globala målen vid som en fortsättning på de tidigare Millenniemålen. Jämställhet har fått ett eget mål här och ska även genomsyra alla de andra målen. Dock har jämställdhetsarbete mottagit kritik från olika håll för att inte lyckas och inte synliggöra problematik som finns. Alla länder ska arbeta mot att nå de Globala målen men länderna får själva ta fram verktyg för hur det arbetet ska se ut. Därmed blir syftet i denna uppsats att undersöka vilken konstruktion av kvinnor som finns i den svenska biståndspolitiken, där arbetet mot de Globala målen är central. För att göra detta har en undersökning av regeringens Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd tillsammans med Utrikesförvaltningens handlingsplan för feministiska utrikespolitik 2015-2018 med fokus på 2017. Det teoretiska ramverket består av den postkoloniala feministiska teorin och en kritisk diskursanalys. Den kritiska diskursanalysen används även som metod där analysen görs efter Faircloughs tredimensionella modell. Slutsatserna presenterar en beskrivning av kvinnor som är mottagare av bistånd som utsatta samt viktiga. Studien visar på en homogenisering av gruppen kvinnor i materialet som studerats.