No description available.

Syftet med studien är att genom en forskningsanalys identifiera orsaker bakom och konsekvenser av den snabba befolkningstillväxten i Latinamerikanska storstäders socioekonomiska periferi. Arbetet utgör en geografisk studie och fokus i analysen ligger därför på rumsliga aspekter. Studien tar avstamp i en orsaksanalys för att förklara den kraftiga urbanisering som tog fart i Latinamerika under 1900-talets andra hälft. Sedan analyseras de socioekonomiska och rumsliga konsekvenserna av denna urbanisering. I studien identifieras fyra huvudsakliga orsaker och sex huvudsaliga konsekvenser. Orsakerna som identifieras och analyseras är; Internationella makroekonomiska strukturers påverkan på landsbygdsbefolkningen i Latinamerika. Forskningen visar att strukturanpassningsprogrammen utarmat bönder i Latinamerika, varpå de tvingats flytta in till städerna, där de hamnat i slummen. Flykten från våld och förtryck på den Latinamerikanska landsbygden. Forskningen visar att inslag av våld och förtryck av Latinamerikanska bönder under 1900-talets andra hälft lett till kraftig inflyttning till storstäderna. Drömmen om ett liv i storstaden. Forskningen visar att modernisering av Latinamerikanska städer och ekonomisk tillväxt har lockat många människor från landsbygden, som inte lyckats sysselsättas och därför fastnat i slummen. Avskärmning och utrensning. Forskningen visar att segregationen i flera Latinamerikanska storstäder upprätthålls av lokala politiker för att upprätthålla en vacker fasad och därmed stadens anseende. Konsekvenserna som identifieras och analyseras är följande; Slumgeologiska konsekvenser. Forskningen visar att risken för exempelvis jordskred ökar när informella bosättningar hamnar på geologiska riskområden och att kåkstäder är extra känsliga för naturkatastrofer. Hygieniska konsekvenser. Forskningen visar att slumområden i Latinamerika ofta finns vid öppna avlopp och dräneringar och att detta får förödande konsekvenser för sluminvånarnas personliga hygien och hälsa. Industriers påverkan på närliggande områden. Forskningen visar att slumområden i Latinamerika ofta växer fram kring industrier som genererar giftiga utsläpp, som i sin tur påverkar hälsan hos nära boende. Vattenbrist. Forskningen visar att det generellt sett råder svår vattenbrist i Latinamerikanska städers socioekonomiska periferi och att detta kan få förödande konsekvenser för invånarnas hälsa. Trångboddhet och överbefolkning. Forskningen visar att detta är vanligt i den socioekonomiska periferin i Latinamerikanska storstäder och att detta ger upphov till bl.a. rapid bakteriespridning. Ett ökat bilanvändande i slumområden och ökad trafikolycksrisk. Forskningen visar att många Latinamerikanska storstäders infrastruktur inte är anpassad till den kraftiga befolkningstillväxten i den socioekonomiska periferin, vilket leder till många trafikolyckor.

<p>Inkomstklyftor hindrar en ekonomis utveckling på flera sätt. Senare studier fokuserar på</p><p>inflation och demokratins påverkan på inkomstklyftor. Resultaten är dock inte självklara och</p><p>skiljer sig beroende på studien som genomförts. Denna uppsats bidrar till forskningen kring</p><p>inflationen och demokratins påverkan på inkomstklyftor genom att fokusera på effekter i</p><p>Latinamerika under åren 1976-1993. Detta eftersom Latinamerika har en historia med höga</p><p>inkomstklyftor och har drabbats länge av hög och i vissa fall hyperinflation samtidigt som</p><p>många av länderna blev demokratiska under perioden. Resultaten ger ytterligare belägg för att</p><p>detta samband in te är självklara. Uppsatsen finner att inflation är en icke linjär funktion samt</p><p>att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att demokrati har en negativ påverkan på</p><p>inkomstklyftor. Hög- samt hyperinflation har en positiv påverkan på inkomstklyftor och</p><p>hyperinflation har större effekt än höginflation. Uppsatsen finner dessutom att</p><p>interaktionstermen mellan demokrati och hög- respektive hyperinflation är signifikant skiljt</p><p>från noll och påverkar inkomstklyftorna positivt.</p>

Inkomstklyftor hindrar en ekonomis utveckling på flera sätt. Senare studier fokuserar på inflation och demokratins påverkan på inkomstklyftor. Resultaten är dock inte självklara och skiljer sig beroende på studien som genomförts. Denna uppsats bidrar till forskningen kring inflationen och demokratins påverkan på inkomstklyftor genom att fokusera på effekter i Latinamerika under åren 1976-1993. Detta eftersom Latinamerika har en historia med höga inkomstklyftor och har drabbats länge av hög och i vissa fall hyperinflation samtidigt som många av länderna blev demokratiska under perioden. Resultaten ger ytterligare belägg för att detta samband in te är självklara. Uppsatsen finner att inflation är en icke linjär funktion samt att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att demokrati har en negativ påverkan på inkomstklyftor. Hög- samt hyperinflation har en positiv påverkan på inkomstklyftor och hyperinflation har större effekt än höginflation. Uppsatsen finner dessutom att interaktionstermen mellan demokrati och hög- respektive hyperinflation är signifikant skiljt från noll och påverkar inkomstklyftorna positivt.

In this magister's thesis, the aim is to highlight the circumstances that caused four Latin American autodidactical musicians to leave their countries and migrate in order to settle down in the Swedish capital of Stockholm. The propose is to give a greater understanding of how the musicians learned music and how they perceived their dreams and their motivation in relation to reality. The method for collecting the data was obtained from interviews and the study es based on an ethnographic approach. The interviews provided interesting statements that provided the raw material for the study. The statements were about the informants' childhoods, when they became musicians, their relation to the music and how they found their way to Sweden. The results of the study indicate that the motivation that was the driving force for the informants to satisfy their dreams also was the same force that caused the dream to vanish when it was fulfilled.

<p>Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida MERCOSUR är en aktör på den internationella arenan och om dess tilltagande utveckling kommer kunna bidra till ett ökat interregionalt samarbete. Uppsatsen ska uppnå syftet genom att svara på två frågeställningar: 1) Kan MERCOSUR definieras som en aktör på den internationella arenan? 2) Kan MERCOSUR ses som ett nytt regionalt block och därmed ingå i interregionala samarbeten?</p><p>Uppsatsen går igenom nya regionala blockens uppkomst och vad som skiljer dem åt från andra frihandels avtal. Uppsatsen är en komparativ analys som använder sig av två modeller för att svara på frågeställningarna. Den ena är Björn Hettnes dynamiska modell som beskriver en förändringsprocess. Den andra modellen består av fem kriterier, vilka definierats av Bretherton och Vogler och definierar ett aktörsbeteende. Denna typ av modell är, till skillnad från Hettnes, en statisk modell som används för att definiera grundläggande egenskaper. I samband med Bretherton och Voglers kriterier undersöks fundamentala begrepp, så som actorness och regioness, för att på underlätta analysen om huruvida MERCOSUR agerar som en aktör. För att kunna förstå uppkomsten och utvecklingen av regionala block undersöks hur EU skapades och uppkomsten av Europeiska värderingar samt en introduktion till regionala sammanslutningar i Latinamerika. EU är det äldsta regionala blocket vars gemensamma politik innefattar både ekonomiska och politiska mål. EU stödjer hela den regionala utvecklingen i Latin Amerika och dess interregionala politik bygger på dialog och samförstånd vilket gynnar sammanslutningarna i kontinenten. Speciellt har utvecklingen i MERCOSUR varit av intresse. MERCOSUR har blivit sedd som ett alternativ till det USA drivna projektet FTAA.</p>

Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida MERCOSUR är en aktör på den internationella arenan och om dess tilltagande utveckling kommer kunna bidra till ett ökat interregionalt samarbete. Uppsatsen ska uppnå syftet genom att svara på två frågeställningar: 1) Kan MERCOSUR definieras som en aktör på den internationella arenan? 2) Kan MERCOSUR ses som ett nytt regionalt block och därmed ingå i interregionala samarbeten? Uppsatsen går igenom nya regionala blockens uppkomst och vad som skiljer dem åt från andra frihandels avtal. Uppsatsen är en komparativ analys som använder sig av två modeller för att svara på frågeställningarna. Den ena är Björn Hettnes dynamiska modell som beskriver en förändringsprocess. Den andra modellen består av fem kriterier, vilka definierats av Bretherton och Vogler och definierar ett aktörsbeteende. Denna typ av modell är, till skillnad från Hettnes, en statisk modell som används för att definiera grundläggande egenskaper. I samband med Bretherton och Voglers kriterier undersöks fundamentala begrepp, så som actorness och regioness, för att på underlätta analysen om huruvida MERCOSUR agerar som en aktör. För att kunna förstå uppkomsten och utvecklingen av regionala block undersöks hur EU skapades och uppkomsten av Europeiska värderingar samt en introduktion till regionala sammanslutningar i Latinamerika. EU är det äldsta regionala blocket vars gemensamma politik innefattar både ekonomiska och politiska mål. EU stödjer hela den regionala utvecklingen i Latin Amerika och dess interregionala politik bygger på dialog och samförstånd vilket gynnar sammanslutningarna i kontinenten. Speciellt har utvecklingen i MERCOSUR varit av intresse. MERCOSUR har blivit sedd som ett alternativ till det USA drivna projektet FTAA.

Denna C-uppsats i ämnet Sociologi studerar hur kvinnor med latinamerikanska rötter upplever fenomenet Colorism inom den latinamerikanska diasporan och dess möjliga effekter. Effekter som berör både deras egna självbild men också hur de ser och uppfattar andra. Tidigare forskning visar att hudfärg har ett starkt symboliskt värde i samhället inom de latinamerikanska länderna. Den visar också hur historiska skeenden som kolonialismen har skapat sociala hierarkier som efterföljs än idag och påverkar relationen mellan människor. Detta exemplifieras genom att en ljus hudton generellt anses som mer önskvärd och intar en hegemonisk ställning gentemot en mörk hudton. Syftet med denna studie är att undersöka kvinnor med latinamerikansk bakgrund egna subjektiva upplevelse av fenomenet och eventuella erfarenheter av detta. Studien utgår från en kvalitativ ansats där intervjuer är den metod som använts för insamlingen av det empiriska materialet. Sex stycken kvinnor mellan åldrarna 25–45 har genom semi strukturerade intervjuer utifrån teman intervjuats om deras upplevelser. Dessa teman har berört kvinnornas eventuella erfarenheter av hur hudfärg givits betydelse då det kommer till familjelivet, deras självbild, val av partner och syn på andra. Resultatet visar att alla kvinnor på ett eller annat sätt upplevt att hudfärg haft en betydelse i deras liv. Detta visar sig som starkast inom familjelivet där en ljus hudton uttryckts som vackert och önskvärt medans en mörk hudton anses som något som bör undvikas. Det visar sig också genom ofta förekommande skämt och uttalanden om människor med mörk hud. Resultatet visade också att alla kvinnor upplevde sig själva som exotifierade av andra inom det svenska samhället.

<p>Bakgrund: En rad små och medelstora svenska företag inom IT- och telekombranschen är nu i färd att göra gör nu sitt intåg på den latinamerikanska marknaden. För att förklara företags internationaliseringsprocesser finns det ett antal teorier enligt vilka det görs på olika sätt. Dessa teorier är främst baserade på andra typer av företag än på sådana som nu står inför att etablera sig i Latinamerika. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av valda internaliseringsteorier analysera internationaliseringsprocessen för små och medelstora svenska IT- och telekomföretag i Latinamerika. </p><p>Genomförande: Intervjuer genomfördes med tre svenska små och medelstora IT- och telekomföretag. </p><p>Resultat: Motiven till företagens etablering i Latinamerika har varit att de haft kontakter där eller att det funnits särskilda fördelar för dem på denna marknad. Internationaliseringsprocesserna i Latinamerika kan bland annat ses som stegvisa i den bemärkelsen att de har inletts i ett land, för att senare stegvis sprida sig till fler länder i Latinamerika. Främst har företagen använt sig av representanter i Latinamerika. Nätverksmodellen har varit den mest passande teorin för att beskriva fallföretagens internationaliseringsprocess i Latinamerika.</p>

Bakgrund: En rad små och medelstora svenska företag inom IT- och telekombranschen är nu i färd att göra gör nu sitt intåg på den latinamerikanska marknaden. För att förklara företags internationaliseringsprocesser finns det ett antal teorier enligt vilka det görs på olika sätt. Dessa teorier är främst baserade på andra typer av företag än på sådana som nu står inför att etablera sig i Latinamerika. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av valda internaliseringsteorier analysera internationaliseringsprocessen för små och medelstora svenska IT- och telekomföretag i Latinamerika. Genomförande: Intervjuer genomfördes med tre svenska små och medelstora IT- och telekomföretag. Resultat: Motiven till företagens etablering i Latinamerika har varit att de haft kontakter där eller att det funnits särskilda fördelar för dem på denna marknad. Internationaliseringsprocesserna i Latinamerika kan bland annat ses som stegvisa i den bemärkelsen att de har inletts i ett land, för att senare stegvis sprida sig till fler länder i Latinamerika. Främst har företagen använt sig av representanter i Latinamerika. Nätverksmodellen har varit den mest passande teorin för att beskriva fallföretagens internationaliseringsprocess i Latinamerika.