Global ETD Search

1	Penningpolitiska förväntningar : en empirisk studie av enkätundersökningar och FRA-kontrakt Bigloo, Arash, Björn, Lars January 2007 (has links) <p>I denna uppsats jämför vi reporäntan mot marknadens förväntningar på den framtida reporäntan med hjälp av enkätundersökningar och handlade terminskontrakt, FRA-kontrakt.</p><p>Vi baserar våra modeller på ekonomiska teorier, förväntningshypotesen, och antaganden som vi applicerar på vår statistiska analys. Med regressionsanalys försöker vi utröna vilken av metoderna som förklarar reporäntan på 3-, 12- och 24 månaders sikt. Vi jämför också modellernas prognosförmåga för de olika tidshorisonterna. Det vi slutligen kommer fram till är att båda metoderna förklarar reporäntan bra på tre månaders sikt. På längre sikt tenderar marknaden att överskatta sina förväntningar om reporäntan och investerare kommer att kräva en riskpremie. Resultaten blir ibland svårtolkade, oväntade chocker i världen som påverkar ekonomin och aktörer med irrationella förväntningar är några av anledningarna som vi finner.</p> enkätundersökningar FRA-kontrakt förväntningshypotesen prognosförmåga Economics Nationalekonomi
2	Penningpolitiska förväntningar : en empirisk studie av enkätundersökningar och FRA-kontrakt Bigloo, Arash, Björn, Lars January 2007 (has links) I denna uppsats jämför vi reporäntan mot marknadens förväntningar på den framtida reporäntan med hjälp av enkätundersökningar och handlade terminskontrakt, FRA-kontrakt. Vi baserar våra modeller på ekonomiska teorier, förväntningshypotesen, och antaganden som vi applicerar på vår statistiska analys. Med regressionsanalys försöker vi utröna vilken av metoderna som förklarar reporäntan på 3-, 12- och 24 månaders sikt. Vi jämför också modellernas prognosförmåga för de olika tidshorisonterna. Det vi slutligen kommer fram till är att båda metoderna förklarar reporäntan bra på tre månaders sikt. På längre sikt tenderar marknaden att överskatta sina förväntningar om reporäntan och investerare kommer att kräva en riskpremie. Resultaten blir ibland svårtolkade, oväntade chocker i världen som påverkar ekonomin och aktörer med irrationella förväntningar är några av anledningarna som vi finner. enkätundersökningar FRA-kontrakt förväntningshypotesen prognosförmåga Economics Nationalekonomi
3	”Men jeg er jo ikke leder, jeg er bibliotekar” : En spørreundersøkelse om ledermotivasjon blant bibliotekutdannede i norske folkebibliotek / “But I’m not a leader, I’m a librarian” : A survey on motivation to lead among library and information science educated employees in Norwegian public libraries Balstad, Marit January 2020 (has links) There is a notion that library and information science (LIS) educated professionals are unwilling to take on leadership responsibilities. However, this has not been systematically documented. Therefore, this study’s aim is to provide empirical knowledge about LIS educated professionals’ willingness to become leaders, and what motivates them to become and stay leaders – or not. Based on research on what leaders do, what motivates people to lead, and former library leadership studies, a survey was conducted among employees in Norwegian public libraries. 210 respondents completed the survey. Most of the respondents were leaders (63,8 %), and 9 % wanted to become leaders. The study provides no evidence that LIS educated professionals are unwilling to take on leadership responsibilities. Further, we find that 70 % of all respondents agree that library leaders are satisfied in their job. The study gives important insight into what motivates LIS professionals to lead or not. Reasons to become a leader are first and foremost a drive to develop and change libraries. Leadership tasks are considered exciting and stimulating. The study also suggests a relatively lower need for affiliation among those who become leaders. Reasons not to become a leader are fear of losing LIS tasks (e.g. fear of losing affiliation to the profession), to avoid budgeting and human resources tasks, lack of competence, to avoid responsibility, stress, and/or a heavy workload, lack of resources in public libraries, not holding “the traits of leaders”, and that the salary doesn’t make up for the disadvantages. biblioteksledning motivation folkbibliotek enkätundersökningar Norge Information Studies Biblioteks- och informationsvetenskap
4	Damm i skolmiljö : förekomst, värdering och effekter av intervention / Dust in school environments : occurrence, estimate and effects of intervention Andersson, Lennart January 2005 (has links) Klagomål på damm och smuts i skolmiljöer är vanligt förekommande. Detta arbete syftar till attundersöka hur mycket deponerat damm som finns på olika ytor i skolsalar, hur en professionell städkonsulent bedömer städningen i relation till tekniska mätningar av deponerat damm, hur snabbten yta återsmutsas efter storstädning samt eventuella hälsoeffekter. Vid denna undersökning har vianvänt inomhusenkäten MM060 NA Sp1 för att fånga upp elevernas rapporterade symtom ochupplevelsen av städningen samtmätt deponerat dammmed gelfiltertjep (BM-Dustdetector). Mängden deponerat damm varierar kraftigt mellan olika skolor, sannolikt beroende på varierandepersonbelastning, lokalernas utformning samt städrutiner. Undersökningen ger visst stödför att mängden deponerat dammrelateras till upplevelsen av städkvaliteten men förhållandet bestäms ävenav många andra faktorer. Generellt uppmäts högre halter av deponerat damm på ytor som inte underhållsstädas. Storstädningen reducerar halten av deponerat damm påtagligt men återsmutsningsker snabbare där belastningen och nedsmutsningen är större. Det finns vissa samband mellan hur enprofessionell städkonsulent värderar städningen, främst golvstädningen, och uppmätta halter avdeponerat damm men sambanden är inte särskilt starka. Elever som besväras av ”damm och smuts” samt”instängd (dålig) luft” rapporterar signifikant fler symtom relaterat de icke besvärade. Exponeringför enbart besvärande damm och smuts medför en signifikant ökad frekvens av allmänsymtom, slemhinnesymtom, främst ögonbesvär, samt hudsymtom.Resultatet från denna studie pekar på att man trots alla påverkande faktorer ser en viss hälsoeffekt relativt till förekomst avdamm och smuts. Då cirka var fjärde skolelev bedöms ha någon typ av allergi är det väsentligt attskolmiljön är så ren som möjligt. Förhållandena kan sannolikt förbättras genom en ökad ochförbättrad städning / Complaints about dust in school environments are frequent. This work aims to investigate the amount of dust deposit on different horizontal surfaces in class rooms, how a professional cleaning consultant assesses cleaning in relation to measurements of dust deposit and how quickly a surfacebecomes filthy again after thorough cleaning and health effects. In this investigation we used the questionnaire MM060 NA Sp1 to estimate the students’ symptoms and experience of cleaning andmeasures deposit dust with BM-Dustdetector. The amount of dust deposit varies vastlybetweenschools probablydue to varying number of persons, the geometry of the rooms and cleaningroutines. The investigation supports the idea that the amount of dust deposit relates to the experience of the quality of cleaning but the relation is also dependent of manyother factors. Larger amounts of dust deposit are generally found on surfaces not normally cleaned. Thorough cleaning reduces considerably the dust deposit but it regrows quicklywith high loading of persons. There exist some relations between the association of the cleaning by a professional cleaning consultant, especiallycleaning of the floor, and measured amount of dust deposit but the relations are not very strong.Students complaining of “dust and dirt” and “stuffy, bad air” report significantly more symptoms than the reference group. Exposure to only “dust and dirt” gives more, general symptoms and more mucous membrane and skin symptoms. The results from this study indicate a health effect from “dust and dirt”. One out of four Swedish students have some form of allergies. It is thereforenecessary to have a clean school environment. Presumably good cleaning routines will improve the situation. / <p>ISBN 91-7997-112-1</p> Indoor Environment Cleaning Questionnaire Survey Dustmeasurement Intervention inomhusklimat städning enkätundersökningar dammätningar intervention Public health science Folkhälsovetenskap
5	Towards sustainable consumption patterns : A market feasibility study for a peer-to-peer sharing platform at KTH / Mot hållbara konsumtionsmönster : En marknadsundersökningsstudie för en peer-to-peer-delningsplattform på KTH Barrios, Fernando January 2019 (has links) Peer-to-peer sharing platforms appear as a valid option to stop excessive consumerism. The success of a peer-to-peer sharing platform at Kungliga Tekniska Högskolan university mostly depends on the capability to comprehend the potential users’ motives for engagement. To investigate the relative significance of consumer motives for and against this platform, a theoretical model based on a comprehensive set of potential consumer motives was developed. The model was validated by employing a survey of325 participants. Findings suggest ecological sustainability, sense of belonging, trust in other users, and familiarity as the four most important drivers and prerequisites of platform attitude and process risk concerns as the main barrier. Moreover, attitude shows the most significant effect on behavioral intention and is slightly influenced by reasons of age, gender, type of participant, and school to which the participant belongs. Services in general and study materials appear as the items with the highest number of potential consumers and suppliers; while the free system proves to be the preferred system. Based on the findings, recommendations for future research and implementation of the peer-to-peer platform are suggested. / Peer-to-peer-delningsplattformar visas som ett giltigt alternativ för att stoppa överdriven konsumtion. Framgången hos en peer-to-peer- delningsplattform vid Kungliga Tekniska Högskolan beror oftast på förmågan att förstå de potentiella användarnas motiv för engagemang. För att undersöka den relativa betydelsen av konsumentmotiv för och mot denna plattform, utvecklades en teoretisk modell baserad på en omfattande uppsättning potentiella konsumentmotiv. Modellen validerades genom att använda en undersökning av 325 deltagare. Resultat tyder på ekologisk hållbarhet, känsla av tillhörighet, förtroende för andra användare och förtrogenhet som de fyra viktigaste drivkrafterna och förutsättningarna för plattformshållning och processriskhänsyn som huvudbarriären. Vidare visar attityden den mest signifikanta effekten på beteendets avsikt och påverkas något av ålder, kön, typ av deltagare och skolan som deltagaren tillhör. Tjänster i allmänhet och läromedel förekommer som föremål med högsta möjliga potentiella konsumenter och leverantörer, medan det fria systemet visar sig vara det föredragna systemet. Baserat på resultaten, rekommenderas rekommendationer för framtida forskning och genomförande av peer-to-peer-plattformen. Engineering and Technology Teknik och teknologier
6	Integrationspolitikens utmaningar på kommunal nivå : En studie om immigranter i Sjöbo och Åstorp Holm, Klas January 2018 (has links) Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren och i samband med flyktingkrisen 2015 steg antalet nyanlända dramatiskt. Denna utveckling har orsakat debatt om immigranters rättigheter och krav för integration som staten bör ställa för att utveckla integrationen av immigranter i det svenska samhället. Studier av hur integration fungerar på kommunal nivå har endast gjorts i begränsad omfattning. I och med det faktum att det finns en stark politisk självständighet på kommunal nivå i Sverige, samt att det råder en polarisering mellan politiker är det intressant att studera skillnader i målsättningar och förutsättningar för integration mellan kommuner. Uppsatsen behandlar därför frågan om vilka förutsättningarna är för integration av immigranter. Detta görs genom att studera de två skånska kommunerna Åstorp och Sjöbo som har liknande storlek och geografiskt läge men olika politiska styren. Intervjuer görs med politiker från dessa kommuner och uppsatsen redogör för skillnaderna i integrationspolitiska målsättningar. En kvantitativ analys görs även med hjälp av en enkät som besvarats av immigranter i de två kommunerna. Analysen visar att kommuntillhörighet spelar en viss roll för hur immigranterna upplever mottagandet av deras kultur samt social integration med svenskar. Därutöver visar resultaten att immigranters ursprung, kön, tid i Sverige, uppfattning om religionens betydelse samt upplevda krav på anpassning, förknippas på olika sätt med tillfredställande av deras anspråk för integration, såsom hur de upplever kulturellt mottagande, autonomi, inkludering i olika avseenden samt religiösa rättigheter. En slutsats är att förutsättningarna för integration är starkt förknippade med dessa egenskaper, men att de är relaterade till immigranternas anspråk om rättigheter på olika sätt. Integrationspolitiska åtgärder bör lämpligen ta hänsyn till hur de olika egenskaperna hos immigranterna är relaterade till tillfredställandet av deras anspråk för att därigenom stärka integrationsprocessen. integration integrationspolitik statsvetenskap statskunskap politik Åstorp Sjöbo Skåne Sverige Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna S M SD invandring invandrare invandra immigranter immigrant migration emigrering emigrera flykting flyktingar flyktingkrisen 2015 Syrien Afghanistan Irak Iran Turkiet Polen Europa Kina Colombia Asien mellanöstern EU svenska svenska för invandrare SFI Sydamerika Afrika Eritrea Holland Nederländerna intervju intervjuer enkät enkäter enkätundersökning enkätundersökningar kvalitativ kvantitativ statistik partier parti utvandring utvandra segregation integrera segregera integrering segregering kommun kommuner ålder kön islam muslim religion religiös muslimer tid anpassning assimilering assimilera regression analys graf analyser regressioner grafer Will Kymlicka Will Kymlicka politisk teori teori filosofi dynamik dynamisk effektiv anspråk anspråken mångkultur vädjan inkludering inkludera medborgarskap medborgare utbildning arbete symboler autonomi minoritet minoriteter stat politiker ursprung kultur kulturell kulturellt Political Science Statsvetenskap

1

Page generated in 0.0975 seconds