<p>I denna uppsats jämför vi reporäntan mot marknadens förväntningar på den framtida reporäntan med hjälp av enkätundersökningar och handlade terminskontrakt, FRA-kontrakt.</p><p>Vi baserar våra modeller på ekonomiska teorier, förväntningshypotesen, och antaganden som vi applicerar på vår statistiska analys. Med regressionsanalys försöker vi utröna vilken av metoderna som förklarar reporäntan på 3-, 12- och 24 månaders sikt. Vi jämför också modellernas prognosförmåga för de olika tidshorisonterna. Det vi slutligen kommer fram till är att båda metoderna förklarar reporäntan bra på tre månaders sikt. På längre sikt tenderar marknaden att överskatta sina förväntningar om reporäntan och investerare kommer att kräva en riskpremie. Resultaten blir ibland svårtolkade, oväntade chocker i världen som påverkar ekonomin och aktörer med irrationella förväntningar är några av anledningarna som vi finner.</p>

I denna uppsats jämför vi reporäntan mot marknadens förväntningar på den framtida reporäntan med hjälp av enkätundersökningar och handlade terminskontrakt, FRA-kontrakt. Vi baserar våra modeller på ekonomiska teorier, förväntningshypotesen, och antaganden som vi applicerar på vår statistiska analys. Med regressionsanalys försöker vi utröna vilken av metoderna som förklarar reporäntan på 3-, 12- och 24 månaders sikt. Vi jämför också modellernas prognosförmåga för de olika tidshorisonterna. Det vi slutligen kommer fram till är att båda metoderna förklarar reporäntan bra på tre månaders sikt. På längre sikt tenderar marknaden att överskatta sina förväntningar om reporäntan och investerare kommer att kräva en riskpremie. Resultaten blir ibland svårtolkade, oväntade chocker i världen som påverkar ekonomin och aktörer med irrationella förväntningar är några av anledningarna som vi finner.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka två monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronan. Detta är den första studie som utvärderar prognoser på den svenska kronan under rörlig växelkurs. Modellerna som används är ”flexible price monetary model” samt ”sticky price monetary model”. Modellerna jämförs dels med en random walk-modell, men även mot varandra för att kunna påvisa eventuella skillnader modellerna emellan. För att utreda om det finns olika förklaringsvärde i modellerna beroende på referensvalutan har jag använt mig av två olika växelkurspar, nämligen SEK/EUR och SEK/GBP. Resultaten tyder på att en trögrörlig monetär modell för växelkursparet SEK/EUR lyckas slå en random walk på lite längre sikt, även om resultatet bör tolkas med viss försiktighet. Det verkar även som att det har stor betydelse vilken referensvaluta man använder sig av då resultaten växelkursparen emellan skiljer sig åt ganska kraftigt.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka två monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronan. Detta är den första studie som utvärderar prognoser på den svenska kronan under rörlig växelkurs. Modellerna som används är ”flexible price monetary model” samt ”sticky price monetary model”. Modellerna jämförs dels med en random walk-modell, men även mot varandra för att kunna påvisa eventuella skillnader modellerna emellan. För att utreda om det finns olika förklaringsvärde i modellerna beroende på referensvalutan har jag använt mig av två olika växelkurspar, nämligen SEK/EUR och SEK/GBP. Resultaten tyder på att en trögrörlig monetär modell för växelkursparet SEK/EUR lyckas slå en random walk på lite längre sikt, även om resultatet bör tolkas med viss försiktighet. Det verkar även som att det har stor betydelse vilken referensvaluta man använder sig av då resultaten växelkursparen emellan skiljer sig åt ganska kraftigt.

Immateriella tillgångar har under de senaste decennierna ökat i relevans och är idag essentiella för att företag ska kunna skapa konkurrensfördelar. En stor andel av dessa värden utelämnas emellertid från företags balansräkningar, vilket riskerar att resultera i ökad informationsasymmetri mellan bolag och dess intressenter. Studien syftar till att undersöka hur immateriella tillgångar påverkar aktieanalytikers resultatprognoser för bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Det slutgiltiga urvalet bestod av observationer mellan år 2018 och 2022, där totalt 673 bolagsår inkluderades. Med en multipel linjär regressionsmodell erhölls ett resultat som bekräftar immateriella tillgångars positiva samband med aktieanalytikers prognosfel. Ett negativt samband mellan prognosfel och kapitalisering av immateriella tillgångar framkom även i studien. Resultatet är i linje med tidigare studier och bekräftar immateriella tillgångars komplexitet. Studien bidrar med relevanta resultat till den aktuella diskussionen om redovisningens relevans i nuvarande utformning.