No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Sverige är idag ett mångkulturellt land vars mångfald förutspås utökas ännu mer i framtiden. Människor med annan kulturell tillhörighet än den nordiska kommer också att drabbas av kritisk sjukdom och då vara i behov av intensivvård. Idag finns ingen svensk forskning i ämnet transkulturell vård inom intensivvård. Frågan är därför hur vårdpersonal inom intensivvård upplever och erfar vårdandet av patienter med annan kulturell tillhörighet. I detta examensarbete var syftet att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell tillhörighet inom intensivvård. En kvalitativ ansats valdes. Fyra fokusgruppsintervjuer utfördes på två olika sjukhus, med totalt 15 informanter. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes sedan av den insamlade datan vilket genererade i fyra kategorier och 11 underkategorier. Resultatet presenterades i kategorierna; närstående som tar plats, kommunikation som utmaning, krisreaktioner som skapar dramatik samt olik vård som blir  lika.  Trots  att  syftet  var  att  fokusera  på  vårdpersonalens  upplevelser  och erfarenheter av att vårda patienter kom resultatet främst att beröra vårdpersonals upplevelser och erfarenheter av att möta närstående. Att tillgodose närståendes behov sågs som en utmaning framförallt på grund av språkliga och kulturella hinder. För att överbrygga dessa hinder behövs alternativa kommunikationsstrategier samt en utökad användning av tolk. Även utbildning i ämnet transkulturell vård är viktigt för utvecklingen av kulturell kompetens hos vårdpersonal.

Bakgrund: Begreppet transkulturell omvårdnad är flerdimensionellt samt komplext och innefattar flera begrepp. Kultur är något som är individuellt och då under ständig förändring. Därmed bör sjuksköterskan vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet i mötet mellan sjuksköterska och patient är att skapa en vårdrelation som bidrar till en tillvaro där patienten kan känna trygghet och tillit till hälso- och sjukvården. Att kommunicera innebär att inta information samt att ge information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal ger kommunikationen möjlighet till att utöva personcentrerad vård och på så sätt tillfredsställa enskilda individers behov. Att uppnå personcentrerad och säker vård innebär en större utmaning i de fall där ett gemensamt talande språk saknas. Madeleine Leininger används som teoretisk referensram då teorin fokuserar på transkulturell omvårdnad och hur sjuksköterskor bör bemöta patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av det transkulturella vårdmötet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen gjordes utifrån inspiration av Granheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys. Resultat: Följande kategorier framkom i resultatet erfarenheter relaterade till skillnader på kulturella beteenden, erfarenheter relaterade till kommunikation samt hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av bärande kunskap i transkulturella vårdmöten. Den utmaning i det transkulturella vårdmötet som beskrevs till största del var språkbarriärer. Detta mötte sjuksköterskorna med hjälp av olika strategier som tolk och verbal- och ickeverbal kommunikation. Vidare utmaningar var de oväntade beteenden som sjuksköterskorna uppfattade patienterna att ha. De oväntade beteendena grundar sig i kulturella skillnader. En kulturell kompetens underlättar för sjuksköterskan vid mötet av oväntade beteenden hos patienter med annan kulturell bakgrund. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde språkbarriärer som det största hindret i transkulturella vårdmöten. Utmaningar för sjuksköterskorna att förstå situationer beskrevs även där patienter uppvisade oväntade beteenden, vilket grundas i kulturella skillnader. Vidare utveckling och utbildning i kulturell kompetens kan innebära en större möjlighet till att möta dessa beskrivna oväntade beteenden. Vilket innebär en bättre personcentrerad omvårdnad för denna patientgrupp.

Background: In a growing multicultural society, demands are placed on health care that includes understanding of cultural differences. Each individual care meeting contains new experiences and challenges in which nurses' core competence is tested when a basic care relationship is to be established. The view of equal care and people's equal value takes on different expressions and the need for cultural competence and knowledge of global health becomes more evident in health care. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experience of multicultural nursing in health care. Method: A literature study with a qualitative approach based on 10 scientific articles. The result is summarized from nine qualitative articles and one article with a mixed method where only the qualitative part was included in the result. Result: The nurses' experiences describe a lack of knowledge about cultural differences in care. It causes uncertainty that affects communication and sometimes leads to prejudicial treatment towards patients of another culture. Nurses' self-reflection on their own approach, compassion and creativity in the cultural meeting is considered to influence the care relationship. Conclusion: Increased competence development for nurses within the operations and clarification of the curriculum during nurses' basic education is considered a contributing factor in increasing the cultural competence in a multicultural care context. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2020</p>

<p>Studiens syfte är att se hur gymnasielärare på en skola i Västsverige ser på kulturell mångfald och hur de arbetar med det. Vi försöker även klargöra för begreppet intersektionalitet och användningen av det synsättet. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas på en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielärare intervjuades med spridda ämnesförankringar och verksamhets år. Resultatet av hur lärarna tolkar kulturell mångfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna. Det framkom även att definitionen av begreppet kulturell mångfald var diffust och en anledning kan vara den framställning som finns i läroplanen för den frivilliga skolformen 1994.</p>

No description available.