No description available.

Sverige har gått från ett monokulturellt samhälle till ett mångkulturellt samhälle. En allt större del av Sveriges befolkning består av människor med olika kulturella och etniska bakgrunder. Det senaste decenniet har kombinationen av en åldrande befolkning med varierad etnisk och kulturell bakgrund ställt nytt krav på svensk hälso- och sjukvård. Detta innebär att sjuksköterskor kommer att träffa människor från olika kulturer och med olika vård behov. Med detta i beaktande är det betydelsefullt att belysa vikten av kulturell omvårdnad och kulturkompetens i mötet med patienten. Bakgrund: Patienter med annan etnisk bakgrund kan vara sårbara på grund av de problemen som inträffar när de flyttar till ett nytt land. Kulturella skillnader och språk svårigheter kan vara ett hinder för patienten att söka eller få adekvat vård. Syfte: Att belysa kulturens betydelse i omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie utförs för att kunna besvara syftet. Tio vetenskapliga artiklar har valts ut. Nio av de valda artiklarna har en kvalitativ ansats och en är en blandning av kvantitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Sju kategorier identifierades i studien; Språk och kommunikation, Samarbeta med anhöriga, Sjuksköterskan attityder och uppfattningar, Betydelse av utbildning, Vikten av kulturell kompetens inom omvårdnad, Sjuksköterskans yrkesroll samt Patient perspektiv. Slutsats: Resultatet påvisar de berörda kategorier i studierna som har betydelse i vårdande av patienter från annan kultur. Studien fokuserade på att belysa betydelsen av kulturen i omvårdnadsarbetet. De flesta studierna här huvudsakligen berört sjuksköterskorna men i resultat delen lyfts bland annat patientens perspektiv fram vilket uppsatsens författare tycker att det kan bidra till att skapa medvetenhet hos alla hälso-sjukvård personal inom olika områden. / Sweden has changed from a monoculture society to a multicultural society. A big part of the Swedish population today consists of people with different cultural backgrounds. These past decades the combination of the ageing population with different cultural backgrounds has put new demands on the Swedish health sector. This means that nurses today and in the future will meet patients from different cultures and with various health needs. Putting this in consideration it is significant to highlight the importance of cultural care and cultural competence in nursing encounter. Background: Patients with different ethnicity can be vulnerable because of problems they face when they move in the new country. Cultural differences and language barriers can be one of the obstacles for a patient to receive sufficient health care. Aim: The purpose of this study is to illustrate the importance of cultural care and cultural competence and the effects it has in nursing. Method: A literature study is designed to answer the aim of the study. Nine qualitative scientific articles and one article composed of both quantitate and qualitative are selected for the study. Results: seven categories were identified in the study: Communication and language barriers, education, cooperation with relatives, nurse’s attitudes, cultural competence, patient perspectives and nursing profession role. Conclusion: The result demonstrates categories in the studies that are important in caring for patients from other cultures. The study focused on highlighting the importance of culture in nursing. Most studies where about nurses but in the results section highlights include the patient's perspective, which essay writers feel that it can also help create awareness among all health care professionals in various fields.

Bakgrund Många människor har på senare år tvingats fly från sina hemländer. Detta har resulterat i att vårdpersonalen vårdar allt fler människor med olika kulturella bakgrunder. Vårdpersonal möter allt oftare flyktingar och asylsökande som bär på traumatiska upplevelser och skiftande hälsotillstånd. Att vårda människor från andra kulturer kan vara utmanande för vårdpersonalen då de ska kunna ge en god kvalitativ vård på lika villkor till alla människor. Syfte Att belysa vårdpersonalens erfarenheter av att vårda vuxna flyktingar och asylsökande. Metod Utformad som en litteraturstudie. Sammanlagt valdes 8 kvalitativa artiklar ut från databaserna Cinahl och PsycINFO till kvalitetsgranskning. Resultatet diskuterades i förhållande till den valda teorin. Resultat Delas in i 2 kategorier och 7 subkategorier. Första kategorin är Vårdpersonalens erfarenheter av att kommunicera där språkbarriärer och tolk som hjälpmedel blev subkategorier. Den andra kategorin Vårdpersonalens erfarenheter av att vårda innefattar ohälsa kopplat till flyktingar, kulturella skillnader, grundläggande aspekter i vårdandet, utmaningar för vårdpersonal samt betydelsefullt och utvecklande arbete som subkategorier. Vårdpersonal upplevde att det var svårt att kommunicera. Att använda tolk var problematiskt. Krig, våld, olyckor och ohälsosamma levnadsförhållanden bidrog till en mängd olika hälsobesvär. Kulturella skillnader försvårade omvårdnaden. Familjefokuserad omvårdnad, en stödjande vårdrelation med förtroende och möjlighet till samtal var viktiga aspekter i omvårdnaden. Resultatet diskuterades utifrån Madeleine Leiningers teori om vård av kulturell mångfald och universalitet. Slutsats Det behövs en större kulturell medvetenhet bland vårdpersonal för att kunna bemöta och ge en god kvalitativ vård till flyktingar och asylsökande.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården. Metod: Studien gjordes som en litteratursammanställning av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet kunde delas in i två teman med tre respektive två tillhörande kategorier. Det första temat; Den kulturellt särskilde patienten förde med sig kategorierna; Kulturellt specifika beteenden, anhörigas medverkan och kommunikation. Det andra temat; Kulturspecifikt bemötande i vården skildrades genom kategorierna; Kulturell medvetenhet och hantering av kulturella möten. Slutsats: De hinder och komplikationer som präglade den transkulturella vården var ofta kopplade till vårdpersonalens upplevda okunskap. De uttryckte ett stort behov av riktlinjer, stöd från arbetsledare och framför allt kunskap inom området. Detta skulle även göra det möjligt att bedriva en god transkulturell omvårdnad i linje med Leiningers transkulturella omvårdnadsteori. / Background: Multicultural communities have become more common because of the increasing immigration. The diverse cultures bring different values, cultural practices and ways of living than the ones that are common for the majority population. The immigration also leads to a new disease panorama with demands on health care that have not before existed. According to the Swedish Health care law, all care shall be given on the same conditions for all individuals. Leininger´s cultural care theory claims that a professional, culturally appropriate care can be guaranteed if it is based on an individual centered approach and given with a cultural knowledge. Aim: The purpose of this study was to describe the cultural knowledge with healthcare staff and how it influences the health care. Method: The study was made as a literature review of ten scientific articles with a qualitative approach. Result: The result was divided in two themes with three respectively two belonging categories. The first theme; The culturally particular patient, was divided in the categories; Culturally specific behaviors, the presence of relatives and communication. The second theme; Culturally specific treatment in health care was divided in the categories; Cultural knowledge and management of cultural meetings. Conclusion: The obstacles and complications that occurred in the transcultural health care wereoften related to the lack of knowledge that the health care staff experienced. They agreed that aneed for guidelines, support from supervisors and particularly knowledge within the areaexisted. This would also make it possible to accomplish a good transcultural care in the spirit ofLeininger´s care theory.

Bakgrund: I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att tillgodose patienters olika behov, däribland de kulturella behoven. Detta ställer höga krav på att sjuksköterskor ska besitta kulturell kompetens för att behärska att arbeta i den mångkulturella vården. God kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grundläggande för en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som påverkar ett kulturmöte mellan en sjuksköterska och patient. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning genomfördes. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier och sju underkategorier: kommunikation med underkategorierna språkbarriärer och bristen på tolk, kulturskillnader med underkategorierna olika sätt att hantera traumatiska händelser, skilda matvanor, fördelar och nackdelar med anhörigas medverkan i omvårdnaden och sjuksköterskors upplevelser i vårdarroller med underkategorierna värdet av kulturell kompetens och kulturell medvetenhet hos sjuksköterskor och etnocentrism – ett hinder för individanpassad vård. Slutsats: De faktorer som präglade den mångkulturella vården var ofta kopplat till sjuksköterskors brist på kulturell kompetens. Denna studies resultat påvisar att språkbarriärer är det största hindret i kulturmöten, vilket bekräftas av tidigare studier. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor möter dagligen patienter med annan kulturell bakgrund än sin egen. Detta ställer ökade krav på sjuksköterskor att de besitter kulturell kompetens för att kunna utföra en professionell omvårdnad oavsett patientens kulturella bakgrund. / Background: Included in the description of competence for registered nurses is catering to the different needs of patients including their cultural needs. This puts high demands on nurses to possess cultural competence in order to master working in multicultural health care. Good communication between nurse and patient is essential in order to provide good care. Aim: To describe the nurse’s experiences of factors affect encounters between a nurse and a patient from different cultures. Method: A literature review with a basis in qualitative analyses was conducted. Results: The results are presented in three main themes and seven sub themes: communication with sub themes language barriers and nurses' experiences of difficulties with interpreters, cultural differences with sub themes various ways of coping with traumatic events, cultural eating habits, the families participation in the care and nurses' experiences of being in the role of carer with sub themes the value of cultural competence and cultural awareness for nurses and ethnocentrism – an obstacle for individualized care. Conclusion: The factors that characterized the multicultural care were often related to nurses’ lack of cultural competence. This study shows that language barriers are the biggest obstacles in encounters with patients from different cultures, which is verified by previous studies. Clinical significance: On a daily basis nurses encounter patients with a different cultural background than their own. This puts increased demands on nurses to possess cultural competence in order to practice professional care regardless of the cultural background of the patient.

Bakgrund: Sjuksköterskor arbetar i ett mångkulturellt samhälle och ställs införutmaningar i strävan efter ett fullvärdigt omvårdnadsarbete och en närhet irelationen med patienter. Kulturen präglar människor som varelser liksomrelationen mellan patient och sjuksköterska. En bristande kunskap om kulturensbetydelse och innebörd riskerar att ha inverkan på den omvårdnad som ges. Syfte:Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bedriva omvårdnadsarbete i detmångkulturella samhället. Metod: En litteraturstudie där tolv vetenskapligaartiklar med kvalitativ ansats valdes från databaserna CINAHL och PubMed.Studierna har granskats, analyserats och sammanställts med innehållsanalys.Resultat: Analys av studierna frambringade tre teman med tillhörande kategorier.Temat Attityder och egenskaper som bidrar till en kulturellt kompetentomvårdnad omfattar kategorierna Empati och ett respektfullt bemötande,Flexibilitet och Kulturell medvetenhet. Temat Behov av kunskap hossjuksköterskan i ett mångkulturellt samhälle rymmer kategorierna Identifiering avkunskapsbrist och Att tillgodogöra sig kunskap. Det tredje temat var Attöverkomma språkliga barriärer med kategorierna Kommunikationsstrategier ochAtt tolka. Konklusion: Enligt sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienterfrån minoritetskulturer framkom ett antal strategier de tillämpade i strävan efteratt ge fullgod omvårdnad. Ofta saknades gemensamma och övergripandestrategier samt kunskap om hur en kulturellt kompetent vård för bästa resultat börbedrivas. Sjuksköterskorna upplevde en kunskapsbrist och önskade en ökadmedvetenhet och kunskap inom kulturell kompetens genom utbildning i såvälgrundutbildningen som vidareutbildning via arbetsplatser.Nyckelord: Erfarenheter, Jämlik vård, Kulturell kompetens, Kulturellmedvetenhet, Omvårdnad, Sjuksköterskor, Utmaningar. / Background: Nurses working in a multicultural society are faced with challengesin the quest for satisfactory nursing care and closeness in the relation withpatients. Culture influences human beings as well as the relation between patientand nurse. An inadequate knowledge regarding the importance and meaning ofculture adventures the quality of the nursing care given. Aim: To illustrate nurses´experiences of caregiving in the multicultural society. Method: A literaturereview of articles with a qualitative design was conducted. Twelve studies,collected from PubMed and CINAHL, were scrutinized, analyzed andsummarized through content analysis. Results: Three themes with subcategoriesemerged through the analysis. The theme Attitudes and attributes that contributeto culturally competent care cover the subcategories Empathy and a respectfultreatment, Flexibility, and Cultural awareness. The theme Nurse’s requirementfor knowledge in the multicultural society cover the subcategories Identifying thelack of knowledge and Acquire knowledge. The third theme was To overcomelanguage barriers with the sub categories Communication strategies and Tointerpret/translate. Conclusion: According to nurses’ experiences of nursingcultural minorities, several strategies was used in the quest to for adequate care.There was often a gap in the mutual and general strategies as well as in theknowledge regarding how care should be given to achieve the best result. Nursesexpressed a lack of knowledge and desired increased awareness and insight in theconcept of cultural competence throughout education, both at university and in theworking place.Keywords: Challenges, Cultural Competence, Cultural awareness, Experiences,Nurses, Nursing.

There is a great tendency in using literature as a medium of language teaching because literature plays an essential role in developing the students’ language skills. It also helps them in acquiring cultural experiences and to attain a better understanding of the literary texts. The Swedish National Agency for Education supports the inclusion of literature in English language classes in each of primary, secondary and even upper secondary schools. This research aims to examine the underlying reasons behind incorporating literature in teaching English, specifically in Swedish secondary schools grades 7-9, and it sheds light on how teachers manage to employ literature effectively in the classroom. Moreover, it explains the criteria behind selecting appropriate literary texts that suit students’ needs. The study also states some problems that may encounter teachers in adopting literature as a way of teaching. All these issues are discussed through conducting qualitative interviews with three English teachers. This study points out that literature has been used as a paramount tool for teaching English. By reading literary books, students’ knowledge about social and cultural issues is developed and their language skills also become better. Furthermore, teachers mention that there are several central criteria to note when using literature during the process of teaching literature, such as selecting literary materials with topics that students can find interesting to work with. Different kinds of tasks have been assigned to students to get the opportunity to describe, analyse and reflect upon what they worked with.  Some of the challenges identified by the teachers are lack of time and the students’ different skill levels. More studies are required regarding the efficacy of using literature as a helping educational tool in English language learning from students’ views, in particular considering individual and linguistic improvement.