Människor lever alltför mycket utifrån normer och allt de gör inplaceras i fack och värderas efter klasstillhörighet. Det kan tyckas självklart att man kan tycka om vitt skilda saker inom kulturen: konst, musik, dans och litteratur – ändå finns det en vag känsla hos många människor att det inte passar sig att samtidigt uppskatta t ex klassisk musik och dansbandsmusik. Vad är det som håller dem tillbaka – vad är det som styr dem? Den här uppsatsen har som syfte att undersöka gränsöverskridande kulturmöten mellan populärkulturella och finkulturella konstnärer, med huvudfrågeställningen om dessa skilda konstformer kan mötas och sammansmältas på ett likställt sätt. Uppsatsen tar därför sin teoretiska utgångspunkt i Herbert Marcuses uttryck om repressiv tolerans, som talar om ett ojämlikt förhållande mellan etablissemanget finkulturen – och dess oliktänkare populärkulturen, där motståndet trycks ner, genom att tigas ihjäl eller göras ofarligt. Marcuse ingick i den kritiska teorin, med tydliga emanciperande drag. Även denna uppsats har ett undersyfte att se om gränsöverskridande möten kan befria människor – utveckla dem i sin nya erfarenhet. För att besvara huvudfrågeställningen skildras tre exempel på skapande möten mellan populärkultur och finkultur, bl a föreställningen The Demons of the Opera på Norrlandsoperan, där metallbandet 6th Awakening genomförde en konsert tillsammans med symfoniorkestern och ger en bild hur operahuset vill skapa samarbeten med andra aktörer än normalt och finna ny publik Huvudparten av materialet i vart och ett av de beskrivna konstmötena är baserat på intervjuer med deltagare. För att ge svar på underfrågan om det gränsöverskridande mötets befriande potential följer ytterligare tre exempel, bl a om den filharmoniska biinstrumentorkestern vars musiker träder in i en amatörroll genom att de inte behärskar sitt andrainstrument – och därigenom hittar tillbaka till glädjen med att spela. Gestaltningen är också en del av dessa exempel: en film där vanliga människor korsar gränsen till ett av finkulturens allra finaste rum, i en balett för alla. Undersökningen har till syfte att se vad som händer då människor intar rum de normalt inte rör sig i – prövar på balett – och om det utvecklar dem och visar dem dolda behov de inte visste att de hade. Resultaten i uppsatsen visar att skilda konstformer verkligen kan mötas, men det krävs en egen legitimitet – den ömsesidiga respekten kommer inte automatiskt i ett oberoende konstmöte, men det finns nyfikenhet. Synen på finkulturens konstnärer som hantverkare leder också till intressanta iakttagelser: populärkulturen lånar manér från finkulturen för legitimitet, samtidigt som finkulturen längtar till populärkulturens spontanitet. Mötena sker också med respektive kulturs publik i det gemensamma rummet, som interagerar med konstnärerna – och öppnar upp rum som varit dolda/bortvalda.

<p>Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle och detta märks inte minst i dagens skola där</p><p>ungdomar med olika kuiturella bakgrunder möts utifrån olika förutsättningar. Alla elever i</p><p>dagens svenska skola lever i en vardag fylld med massor av påverkan ifrån olika kulturer och</p><p>ifrån olika människor. Skolan är också en del utav det mångkuiturella samhället där elever</p><p>dagligen med olika kulturella bakgrunder möts och samspelar med varandra. Alla elever i</p><p>skolan matas hela tiden med intryck av olika slag och påverkan från olika håll i omgivningen,</p><p>till exempel från lärare, kamrater och föräldrar. Med denna studie vill vi belysa hur elever</p><p>med invandrarbakgrund i den svenska skolan ser på sin skolsituation och sitt lärande. Som</p><p>blivande lärare är det viktigt att kunna tillgodose alla elever utifrån den enskilda individen och</p><p>det är av stor väsentlighet att bidra med ett lärande. Ett lärande som är givande för alla elever</p><p>då även elever med invandrarbakgrund är en stor del av den svenska skolan. Att kunna</p><p>tillgodose alla elever på bästa möjliga sätt är för oss den stora utmaningen i läraryrket. Viktigt</p><p>är att kunna vara flexibel och uppmärksam, detta är för läraren en del utav läraryrkets</p><p>profession. Bakgrunden och valet av inriktning, där vi sätter eleven med invandrarbakgrund i</p><p>fokus är på grund av att vi som blivande lärare har stött på och uppmärksammat problem ute i</p><p>den svenska skolan genom exempelvis våra VFU perioder men även erfarenheter från vår</p><p>egen skolgång. Vi kälmer att problemen som vi stött på ute i skolorna måste lyftas fram för att</p><p>kunna få en verklig bild av hur det egentligen ser ut, det vill säga om den svenska skolan har</p><p>problem med att kunna tillgodose alla elever utifrån bästa möjliga förmåga oavsett kuiturell</p><p>bakgrund. I denna studie vill vi söka svar om hur elever med invandrarbakgrund i den svenska</p><p>skolan ser på den egna skolsituationen. Vi utgår från elevemas egna upplevelser och tankar</p><p>för att finna svar om det är en verklig bild som vi har stött på, vill säga om vårt antagande går</p><p>att generalisera över lag i den svenska skolan. De didaktiska implikationer vi har utgått ifrån i</p><p>vår studie är att vi anser det vara av stor pedagogisk relevans att uppmärksamma de problem</p><p>som vi stött på för att underlätta för alla elever i den mångkuiturella skolan. Vi anser att skolan är en plats där alla elever ska känna sig trygga och kunna utvecklas efter egna förutsättningar, den ska inte hämma och hindra den personliga utvecklingen hos eleverna vilken den idag utifrån vår synvinkel till viss del tyvärr gör. Vårt intresse ligger då här att</p><p>undersöka om det är den kulturella bakgrunden som på något sätt kan ligga till bakgrund för</p><p>de eventuella svårigheterna. I studien har vi valt att utgå utifrån två olika nivåer där den första</p><p>nivån belyser teorier om elevernas allmänna skolsituation där vi anser att begrepp som kultur,</p><p>och identitet är kopplade till hur eleven ser sig själv vara en del av skolan. Den andra nivån</p><p>behandlar elevens lärande och hur/om dessa ovannämnda begrepp kan vara påverkbara i</p><p>själva lärandet.</p>

<p>Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut på marknaden är ingen nyhet, det har</p><p>pågått under flera år, trots detta är det fortfarande ett högaktuellt ämne att forska kring då flera</p><p>frågetecken fortfarande kvarstår.</p><p>Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda länderna,</p><p>England, Spanien och Sverige. Men påvisar även att Spanien skiljer sig ytterligare från både</p><p>England och Sverige som då har mer gemensamt.</p><p>Uppsatsen undersöker teorins respektive våra intervjuobjekts syn på detta. Studien bygger på</p><p>en kvalitativ ansats med hjälp av intervjuobjekt från tre olika företag; Lear Corporation i</p><p>Sverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in från</p><p>dessa företag jämfördes med teorin vi läst på och dessa jämförs i en analys och som följs av</p><p>ett slutsatsavsnitt.</p><p>Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att påverka ledarskap och att</p><p>dessa faktorer påverkar ledarna beroende på vilken kultur de kommer från. Vidare fann vi att</p><p>det svenska och engelska ledarskapet är mer likasinnade, i förhållande till det spanska som</p><p>skiljer sig en aning från de två övriga. I det stora hela stämmer vår empiri överens med teorin,</p><p>men avvikelser av olika slag förekommer.</p>

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle och detta märks inte minst i dagens skola där ungdomar med olika kuiturella bakgrunder möts utifrån olika förutsättningar. Alla elever i dagens svenska skola lever i en vardag fylld med massor av påverkan ifrån olika kulturer och ifrån olika människor. Skolan är också en del utav det mångkuiturella samhället där elever dagligen med olika kulturella bakgrunder möts och samspelar med varandra. Alla elever i skolan matas hela tiden med intryck av olika slag och påverkan från olika håll i omgivningen, till exempel från lärare, kamrater och föräldrar. Med denna studie vill vi belysa hur elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan ser på sin skolsituation och sitt lärande. Som blivande lärare är det viktigt att kunna tillgodose alla elever utifrån den enskilda individen och det är av stor väsentlighet att bidra med ett lärande. Ett lärande som är givande för alla elever då även elever med invandrarbakgrund är en stor del av den svenska skolan. Att kunna tillgodose alla elever på bästa möjliga sätt är för oss den stora utmaningen i läraryrket. Viktigt är att kunna vara flexibel och uppmärksam, detta är för läraren en del utav läraryrkets profession. Bakgrunden och valet av inriktning, där vi sätter eleven med invandrarbakgrund i fokus är på grund av att vi som blivande lärare har stött på och uppmärksammat problem ute i den svenska skolan genom exempelvis våra VFU perioder men även erfarenheter från vår egen skolgång. Vi kälmer att problemen som vi stött på ute i skolorna måste lyftas fram för att kunna få en verklig bild av hur det egentligen ser ut, det vill säga om den svenska skolan har problem med att kunna tillgodose alla elever utifrån bästa möjliga förmåga oavsett kuiturell bakgrund. I denna studie vill vi söka svar om hur elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan ser på den egna skolsituationen. Vi utgår från elevemas egna upplevelser och tankar för att finna svar om det är en verklig bild som vi har stött på, vill säga om vårt antagande går att generalisera över lag i den svenska skolan. De didaktiska implikationer vi har utgått ifrån i vår studie är att vi anser det vara av stor pedagogisk relevans att uppmärksamma de problem som vi stött på för att underlätta för alla elever i den mångkuiturella skolan. Vi anser att skolan är en plats där alla elever ska känna sig trygga och kunna utvecklas efter egna förutsättningar, den ska inte hämma och hindra den personliga utvecklingen hos eleverna vilken den idag utifrån vår synvinkel till viss del tyvärr gör. Vårt intresse ligger då här att undersöka om det är den kulturella bakgrunden som på något sätt kan ligga till bakgrund för de eventuella svårigheterna. I studien har vi valt att utgå utifrån två olika nivåer där den första nivån belyser teorier om elevernas allmänna skolsituation där vi anser att begrepp som kultur, och identitet är kopplade till hur eleven ser sig själv vara en del av skolan. Den andra nivån behandlar elevens lärande och hur/om dessa ovannämnda begrepp kan vara påverkbara i själva lärandet.

Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut på marknaden är ingen nyhet, det har pågått under flera år, trots detta är det fortfarande ett högaktuellt ämne att forska kring då flera frågetecken fortfarande kvarstår. Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda länderna, England, Spanien och Sverige. Men påvisar även att Spanien skiljer sig ytterligare från både England och Sverige som då har mer gemensamt. Uppsatsen undersöker teorins respektive våra intervjuobjekts syn på detta. Studien bygger på en kvalitativ ansats med hjälp av intervjuobjekt från tre olika företag; Lear Corporation i Sverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in från dessa företag jämfördes med teorin vi läst på och dessa jämförs i en analys och som följs av ett slutsatsavsnitt. Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att påverka ledarskap och att dessa faktorer påverkar ledarna beroende på vilken kultur de kommer från. Vidare fann vi att det svenska och engelska ledarskapet är mer likasinnade, i förhållande till det spanska som skiljer sig en aning från de två övriga. I det stora hela stämmer vår empiri överens med teorin, men avvikelser av olika slag förekommer.

Globalization is a phenomenon that is largely affecting the world we live in today, thus making constant meetings and communications between different cultures possible and necessary in order to exchange valuable information. But different cultures have different values and mindsets, which are manifested through the members of each culture. My study focuses on how various members from different cultures adapt in a foreign cultural environment and how the meetings with members of a foreign culture have for role when it comes to affecting their way of communication. In my study I have conducted an interview based study on international students that have a temporarily stay in Sweden for studies and results show that individuals that experiences cultural differences change and adapt their way of communicating, and the more cultural differences they experience the heavier the impact on their own adaptation and change.

Bakgrund: Skandinavien blir allt mer mångkulturellt och även sjukvården kommer i kontakt med andra kulturer. Sjuksköterskans ansvar utgår från de mänskliga rättigheterna och bygger på respekt för individen. Syfte: att belysa vårdpersonals erfarenheter och uppfattningar av mötet med patienter med invandrarbakgrund och deras anhöriga i vården. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Nio artiklar inkluderades varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Diskussionen utgick från teori om interkulturell omvårdnad Resultat: Under analysen framkom fyra teman. Kommunikation och kulturella skillnader inom omvårdnad var de två mest framträdande. Studien visade att en känsla av otillräcklighet hos vårdpersonalen förekom i mötet med patienter med invandrarbakgrund. Erfarenheter av kommunikationsproblem visade sig. Det fanns även idéer om hur vårdpersonalen kan underlätta det vårdande mötet med patienter med invandrarbakgrund. Slutsats: För att kunna ge god omvårdnad till patienter med invandrarbakgrund bör vårdpersonalen se individen och inte bara kulturen.

Denna studie undersöker ett antal unga elitfotbollsspelare i Uppsala och deras bakomliggande faktorer som kan styra deras fotbollsutövande och kulturella aktiviteter, enligt ungdomarna själva.   För att förstår detta fenomen har vi vald att använda oss av Bourdieus sociologiska begrepp kapital. Kapital begreppet används för att belysa det som ger anseende, prestige och social status i olika grupper.   I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ gruppintervju där samtliga respondenter var 19 år. Det empiriska materialet utgår från sex elitidrottande ungdomar som är verksamma i Uppsala.   Resultaten från studien tyder på att elitfotbollsspelare som är uppväxta i likartade sociala omgivningar och går i samma utbildningssystem genererar en homogen syn till fotboll och andra kulturella aktiviteter. Fotboll som aktivitet är starkt kopplat till hemmiljön där elitungdomarna är en del av. Val av livsstil visade sig vara kopplat till ungdomars sociala och kulturella tillgångar som hemmiljö, vänner etc. För att kunna förstå ungdomars kulturella livsstilar, som att vara med kompisar, lyssna på musik, idrotta behöver vi ta hänsyn till de omständigheter som individerna befinner sig i och är en del av. Ungdomarna idag har ett större utbud av aktiviteter och kan påverkas av den sociala strukturen som råder i deras livsvärld och därmed påverkar deras val.

Länge har kvinnan ansetts vara svagare både psykiskt och fysiskt därmed har mannen varit överordnad kvinnan under historiens gång. Idag lever vi i ett land som är känt för sitt jämställda samhälle men om vi blickar tillbaka i historien så kan vi se hur kvinnoidealen har förändrats genom tiderna. Idag lever vi ett multikulturellt Sverige där vi glömmer att vi delar vår kultur med omgivningen. Många tjejer lever idag i ett svenskt samhälle med en annan kultur, men frågan är hur det är att leva med en dubbelkultur. Denna studie undersöker om en uppväxt med dubbla kulturer bidrar till extra press på unga kvinnor, på grund av det kvinnliga idealet inom enskilda kulturer. Resultatet visade att tjejerna med en dubbelkultur kände sig pressade eftersom de försökte tillfredsställa sina föräldrars önskningar om hur en kvinna bör vara, samtidigt som de unga kvinnorna försökte platsa in och bli accepterade i samhället.

<p>I en allt mer globaliserad värld ökar gränsöverskridande handel och kunskap om främmande</p><p>kulturer blir allt mer betydelsefullt. Sättet att göra affärer skiljer sig världen över och dessa</p><p>skillnader orsakar missförstånd och konflikter. Förståelse för andra kulturers värderingar och</p><p>beteenden i affärssituationer underlättar för skapandet och underhållandet av en affärsrelation.</p><p>Valet av ämne har sin grund i författarnas nyfikenhet och intresse för vad som krävs för att bli</p><p>en framgångsrik internationell affärsman, och i jakten på svaret kom ganska omgående</p><p>insikten om att det inte räcker med kunskap och förståelse för motpartens kultur. Minst lika</p><p>viktigt är vetskapen om den egna kulturen vilket ledde till frågan: Vad präglar svensk kultur</p><p>och vilken inverkan har den på svenskens sätt att göra affärer med utländska affärsmän?</p><p>Författarna har under studiens tid befunnit sig i Singapore och undersökningen har därför sin</p><p>grund i relationer mellan svenskar och singaporianer. Fyra öppna, individuella intervjuer med</p><p>svenskar som har erfarenhet och kunskap om affärsrelationer med utländsk motpart har gjorts</p><p>och presenterar arbetets empiriska del. Till detta används teori, dels information om</p><p>respektive nationalkultur, dels material gällande nationalkulturens olika dimensioner ur redan</p><p>gjorda undersökningar.</p><p>Målet med studien är att förklara hur den svenska nationalkulturen kan hjälpa respektive vara</p><p>ett hinder i relationer med utländska affärsmän och undersökningen visar en rad egenskaper</p><p>som beroende på situation och motkultur har positiv alternativt negativ effekt. Den poängterar</p><p>också vikten av att vara medveten om sin egen kultur och kunna anpassa dess särdrag efter</p><p>motparten och dennes kultur.</p>