Människor lever alltför mycket utifrån normer och allt de gör inplaceras i fack och värderas efter klasstillhörighet. Det kan tyckas självklart att man kan tycka om vitt skilda saker inom kulturen: konst, musik, dans och litteratur – ändå finns det en vag känsla hos många människor att det inte passar sig att samtidigt uppskatta t ex klassisk musik och dansbandsmusik. Vad är det som håller dem tillbaka – vad är det som styr dem? Den här uppsatsen har som syfte att undersöka gränsöverskridande kulturmöten mellan populärkulturella och finkulturella konstnärer, med huvudfrågeställningen om dessa skilda konstformer kan mötas och sammansmältas på ett likställt sätt. Uppsatsen tar därför sin teoretiska utgångspunkt i Herbert Marcuses uttryck om repressiv tolerans, som talar om ett ojämlikt förhållande mellan etablissemanget finkulturen – och dess oliktänkare populärkulturen, där motståndet trycks ner, genom att tigas ihjäl eller göras ofarligt. Marcuse ingick i den kritiska teorin, med tydliga emanciperande drag. Även denna uppsats har ett undersyfte att se om gränsöverskridande möten kan befria människor – utveckla dem i sin nya erfarenhet. För att besvara huvudfrågeställningen skildras tre exempel på skapande möten mellan populärkultur och finkultur, bl a föreställningen The Demons of the Opera på Norrlandsoperan, där metallbandet 6th Awakening genomförde en konsert tillsammans med symfoniorkestern och ger en bild hur operahuset vill skapa samarbeten med andra aktörer än normalt och finna ny publik Huvudparten av materialet i vart och ett av de beskrivna konstmötena är baserat på intervjuer med deltagare. För att ge svar på underfrågan om det gränsöverskridande mötets befriande potential följer ytterligare tre exempel, bl a om den filharmoniska biinstrumentorkestern vars musiker träder in i en amatörroll genom att de inte behärskar sitt andrainstrument – och därigenom hittar tillbaka till glädjen med att spela. Gestaltningen är också en del av dessa exempel: en film där vanliga människor korsar gränsen till ett av finkulturens allra finaste rum, i en balett för alla. Undersökningen har till syfte att se vad som händer då människor intar rum de normalt inte rör sig i – prövar på balett – och om det utvecklar dem och visar dem dolda behov de inte visste att de hade. Resultaten i uppsatsen visar att skilda konstformer verkligen kan mötas, men det krävs en egen legitimitet – den ömsesidiga respekten kommer inte automatiskt i ett oberoende konstmöte, men det finns nyfikenhet. Synen på finkulturens konstnärer som hantverkare leder också till intressanta iakttagelser: populärkulturen lånar manér från finkulturen för legitimitet, samtidigt som finkulturen längtar till populärkulturens spontanitet. Mötena sker också med respektive kulturs publik i det gemensamma rummet, som interagerar med konstnärerna – och öppnar upp rum som varit dolda/bortvalda.

This thesis is an ethnological study of young Sami living in Sweden. The aim is to describe and analyse different ways of being Sami today and discuss the historical terms of creating identities Reindeer grazing legislation have influenced the informants’ rights within the Sami people and their identity is based on their social and material terms. Membership in a reindeer herding district is important to the informants and they use different ethnic strategies to reach their memberships. Some informants use the political arena while other informants tries to obtain their membership by being invited by all ready existing members. Some informants are influenced by their alienation through the different legislative acts and their families have created a Sami culture based on other values and norms, different from the other informants in this study. They are acutely aware of their own history and use that history in all conversations. The symbolic side of ethnicity becomes more obvious within the reindeer herding communities. The informants of this group acquire the cultural competence which is necessary through their upbringing. The children of the reindeer herders participate and are included in the daily labour of reindeer husbandry and thus are incorporated in the group and learn which norms and values are important within their community. Difficulties occur when traditional terms collide with the modern society. What sometimes seems irrational within this group is explained by using Højrups Lifeform theory. Gender is also an important factor since the informants are expected to act differently and to choose different paths in their lives based upon gender. In a modern society increasingly more fragmented and where identity becomes a personal project can the ethnic togetherness with its clearly defined boundaries be tempting for searching individuals. But questions of who is Sami are brought to a head. An ethnocentrism becomes obvious where different Sami individuals are differently valued. The informants different Sami heritage have resulted in their sometimes being so apart from each other that it may be concluded that they are different kinds of Sami.

El propósito de la tesina presente es analizar la manera de expresar las dificultades de una identidad híbrida en dos poemas contemporáneos de dos escritoras de origen latinoamericano, Gloria Anzaldúa y Julia Alvarez. Se han analizado los dos poemas elegidos teniendo en cuenta la perspectiva de una identidad híbrida y los problemas que ello conlleva en una sociedad llena de normas y fronteras entre grupos étnicos, culturales y sexuales. Después del análisis de los poemas sigue una comparación entre los resultados de la investigación y finalmente presentamos nuestras conclusiones. El estudio muestra que a pesar de que los poemas parezcan muy diferentes se han encontrado puntos de relación, como por ejemplo la similitud de los mensajes principales de los poemas; que necesitamos aceptar las mezclas de culturas, etnias y sexos. / The purpose of this study is to analyse the expression of the difficulties with a hybrid identity in two contemporary poems written by two authors from Latin America, Gloria Anzaldúa and Julia Alvarez. The analysis of the two poems take into account the perspective of a hybrid identity and the problems that this entails in a society filled with rules, standards and boundaries between different ethnic, cultural and sexual groups.  The analysis of the two poems is followed by a comparison of the results of the investigation and ultimately is presented the conclusions. The study shows that the poems share several respects, despite that they at first seems very different. An example is the similarities of the main messages that the poems convey, that we need to accept the mix of cultures, ethnics and sexualities.