There are several man-made environmental problems in today’s society. Tourism gives a lot of people serenity, creates jobs and better social circumstances but also has a dark side, a dark side that is harming our environment. Mass tourism creates large amounts of harmful gasses through transportation of tourists, littering ends up in pollution and acidification and the list goes on. Ecotourism has during the latter part of the last decade been marketed as a counter pool to the harmful kind of tourism and offers connectedness to nature. This essay maps knowledge, habits and reasons of ecotourism with consumers above age 18 in Sweden and answers the question if there is a link between people with environmental awareness in their everyday life and ecotourism. Data is collected through a survey. The results show that the knowledge of ecotourism is neither high nor low, the knowledge is at midpoint and higher with ecologists. A lot of people are drawn to the concept itself. There is clear evidence that people who act with environmental awareness are more likely to choose ecotourism than other people. What links these together is ecologism, but also economic anthropocentric reasons as well as wanting to do something different. The most likely person to be an eco-tourist is a female student between the ages of 26-45.

Detta är en ekokritisk studie av Kerstin Ekmans samhällsrealistiska roman Händelser vid vatten (1994). Dramat utspelar sig mellan år 1970 fram till 1990-talet i byn Svartvattnet som ligger i norra delen av Jämtland. Ekman beskriver folkets relation till skogen i bygden, och vad som sker i och med tillämpningen av storskalig skogsavverkning med stora kalytor som följd.

This essay examines the nature of Sara Lidmans novel Bära mistel by drawing on theories of Kate Soper and Greg Garrard. The analysis examines the culture surrounding the characters Linda Ståhl and Björn Ceder in relation to the nature of the north. It considers concepts such as the imminent presence of nature versus a distance to it, the idealization of nature, the connection between nature and God, and the problems that follow society’s way of looking at Norrland as wilderness. Simultaneously I analyze how nature and culture tend to overlap and thus one often becomes a product of the other.

<p>Jakten på El Dorado rasade som värst i Sydamerikas vildmark under1500-talet. Ett fyrtiotal expeditioner i spanska kronans regi sökte efterdet mytomspunna riket. Expeditionsdeltagarna kom från Europas allahörn. Uppsatsen syftar till att visa vad som föranledde jakten på El Dorado.</p><p>Uppsatsen är litteraturbaserad. Jag har endast använt svensk- och engelskspråkigakällor.</p><p>Eurocentriska projiceringar, exploateringsstrategi och stabiliseringspolitiskahänsyn samverkade i ett mångfacetterat skeende. Medeltidsmänniskanhade ingen klar bild av fjärran regioner. Spanien var krigshärjat,isolerat och eftersatt. Statsmakten ville till varje pris stärka landets ekonomi.De mest explosiva ur befolkningen sökte rikedom i den Nya Världen.Efter plundringstågen under erövringsfasen blev de ett samhällsproblem.Detta kunde avhjälpas med en expedition mot El Dorado.Företag i vildmarken hade uppemot hundraprocentig dödlighet.</p><p>Jakten på El Dorado sammanföll med den geografiska upptäckten avSydamerika. Vid 1530-talets början var kontinentens inland en vit fläckpå kartan. Jakten på El Dorado klingade av i takt med att allt mer avnorra Sydamerikas vildmark blev utforskad av européer.</p><p> </p>

Jakten på El Dorado rasade som värst i Sydamerikas vildmark under1500-talet. Ett fyrtiotal expeditioner i spanska kronans regi sökte efterdet mytomspunna riket. Expeditionsdeltagarna kom från Europas allahörn. Uppsatsen syftar till att visa vad som föranledde jakten på El Dorado. Uppsatsen är litteraturbaserad. Jag har endast använt svensk- och engelskspråkigakällor. Eurocentriska projiceringar, exploateringsstrategi och stabiliseringspolitiskahänsyn samverkade i ett mångfacetterat skeende. Medeltidsmänniskanhade ingen klar bild av fjärran regioner. Spanien var krigshärjat,isolerat och eftersatt. Statsmakten ville till varje pris stärka landets ekonomi.De mest explosiva ur befolkningen sökte rikedom i den Nya Världen.Efter plundringstågen under erövringsfasen blev de ett samhällsproblem.Detta kunde avhjälpas med en expedition mot El Dorado.Företag i vildmarken hade uppemot hundraprocentig dödlighet. Jakten på El Dorado sammanföll med den geografiska upptäckten avSydamerika. Vid 1530-talets början var kontinentens inland en vit fläckpå kartan. Jakten på El Dorado klingade av i takt med att allt mer avnorra Sydamerikas vildmark blev utforskad av européer.

In this paper I argue that aesthetic appreciation of nature should be reflective and based on respect for nature. I believe first-hand experience is crucial and that nature can be aesthetically experienced freely in a multi-sensory way. Aesthetic experience will bring attention to features of the environment which the subject needs to reflect on and make sense of. My main argument is how Yuriko Saito’s metaphorical notion of “lending your ears to nature’s own story” and “recognize its reality as apart from your own” can manifest the moral obligation of reflecting on what is given in experience. Some implications of this notion will be looked at. First, the perplexity that nature has its own reality and story apart from us while nature is also what encompasses our own life and grounds the experience of judging it. Contemplation on this issue may bring with it a strong sense of self- and environmental awareness that potentially can result in a sublime response. Second, to lend your ears to a story of a landscape leads to considerations about authenticity and true wilderness. I argue that one can think of wildness and authenticity to acquire a better understanding and one should not see those terms as a basis for value judgments. I will then take a closer look at the links between the moral considerations and the aesthetic experience itself. To preserve the autonomy of taste I separate the perceptive and reflective parts of aesthetic experience, saying that although both levels can inform one another, knowledge or moral considerations don’t necessarily determine aesthetic judgment. Departing from other cognitivists, I don’t think the wild is per definition beautiful, it is even sometimes difficult to aesthetically appreciate at all. In the last chapter I consider the significance of the sublime affect in establishing aesthetic relationships with more diverse environments.

Urbanisering och förtätning av städer utmanar arbetet med att hejda förlusten av biologisk mångfald. En förlust av biologisk mångfald hotar långsiktigt fungerande ekosystem som levererar ekosystemtjänster. Balansen mellan natur och människa är därför viktig att åstadkomma. Städer ses trots sina utmaningar som en alternativ miljö för biologisk mångfald. För att göra en förändring i förlusten av biologisk mångfald blir urban vildmark en viktig komponent i befintliga grönområden. Denna studie syftar till att kartlägga utmaningar och möjligheter för kommunalt strategiarbete med urban vildmark i grönområden. Utmaningarna och möjligheterna ses som ett underlag till kommunernas förgröningsstrategier. En innehållsanalys har utförts av valda stadsförgröningsplaner med olika dokument från kommunen och underlag från Naturvårdsverket. Semistrukturerade intervjuer har även utförts med tjänstemän som arbetar inom miljöyrken i tre kommuner och en representant från Naturvårdsverket. Kompletterande metoder har varit photo-elicitation method och observation av utvalda platser. Denna studie fann en del utmaningar och möjligheter med ett kommunalt strategiarbete med urban vildmark i grönområden för biologisk mångfald. Den mest synliga möjligheten är att arbetet med urban vildmark som en grund i en förgröningsstrategi utgår från ett multifunktionellt perspektiv. Ett arbete utifrån ett sådant perspektiv gör det möjligt att arbeta med urban vildmark i grönområden för biologisk mångfald. Förhoppningen är att denna studie kan ge ett nytt perspektiv på hur urban vildmark kan inkluderas för biologisk mångfald i kommunala förgröningsstrategier. / Urbanization and the densification of cities challenges efforts to halt the loss of biodiversity. A loss of biodiversity threatens long-term functioning ecosystem that provides ecosystem services. Therefore, achieving a balance between nature and humans is crucial. Despite their challenges, cities are seen as an alternative environment for biodiversity. To make a change in the loss of biodiversity, urban wilderness becomes an important component in existing green spaces. This study aims to map the challenges and opportunities for municipal strategic work with urban wilderness in green areas. The challenges and opportunities are viewed as a basis for municipalities' greening strategies. A content analysis has been conducted of selected urban greening plans with various documents from the municipalities and materials from the Swedish Environmental Protection Agency. Semi-structured interviews have also been carried out with officials working in environmental professions in three municipalities and a representative from the Swedish Environmental Protection Agency. Complementary methods have included the photo-elicitation method and observation of selected sites. This study found several challenges and opportunities in municipal strategic work with urban wilderness in green spaces for biodiversity. The most prominent opportunity is that the work with urban wilderness as a foundation in a greening strategy is based on a multifunctional perspective. Working from such a perspective makes it possible to address urban wilderness in green spaces for biodiversity. The hope is that this study can provide a new perspective on how urban wilderness can be included for biodiversity in municipal greening strategies.