Arbetet är en litteraturstudie och är ett försök att ta reda på två underarter av tigers (Panthera tigris) populationsförändring och anledningen till detta på en tidsskala från 1970 till 2010. De valda underarterna för uppsatsen är sumatratigern och amurtigern. I samband med undersökningen av de två underarternas populationsförändring har fokus lagts på Sumatra och Amurområdet för att kunna få en överblick över de områden där tigrarna återfinns och med den överblicken lättare öppna för att diskutera hållbara bevarandemöjligheter i framtiden. Uppsatsen har i huvudsak diskuterats med stöd av tidigare studier, statistikuppgifter och rapporter i ämnet och därefter har det insamlade materialet analyserats och genomarbetats för att försöka nå fram till nya insikter inom tiger- och landskapsforskningen. Jämförande studier med den svenska vargen används som en utgångspunkt för vad som kan ske om tigern fortsätter att minska eller helt försvinner från sina områden. Trots brister i det statistiska underlaget finns tecken på att fragmenteringen och befolkningstillväxten är viktiga faktorer för sumatratigerns nedgång. Amurtigern visade sig vara mer tålig för både fragmentering och den ökande befolkning i Amurområdet tvärtemot vad tidigare forskning visat, men då båda tigrarnas utbredningsområde har analyserats på liknande sätt trots stora skillnader i förhållande, miljö och storlek så kan detta spela en stor roll i mina resultat jämte tidigare forsknings resultat. Klart är dock att människors allmänna attityd mot rovdjur i deras närområde, så kallade human-wildlife conflicts, komplicerar bevarandefrågan för tigern då skador orsakade av rovdjuren inte ses på med blida ögon och kan vara dyrt att kompensera för. / The study is a literature review and seek to find out two subspecies of tiger´s (Panthera tigris) population change and the reasons surrounding this on a time scale from 1970 to 2010. It also includes finding out the landscape and ecological consequences related to this, in order to discuss the sustainable conservation opportunities in the future. The two chosen subspecies for the study is the sumatran tiger and the amurtiger. The method has been mainly supported by previous studies, statistics and reports on the subject, but has allow themselves to be analysed and discussed in search for new fatc that can bring more light over the tigers popoulationchanges and the reserach of the tigerlandscape. Comparative studies with other predators, our Swedish wolf out and foray into the landscape, however, brings us a good picture of what could happen if the tiger continues to decrease or completely disappear from their landscape. Despite declining statistics, there were clear signs that fragmentation and human population growth are important factors to discuss the tiger's decline. The sumatran tiger was shown to be dangerly threatened by deforestation and human population growth in Sumatra, while the amurtiger seemed to be more resistent despite earlier researches has shown. An explanation for this might be the fact that the two subspecies range has been analyzed the same way despite large differences in environment and sieze and this can play a big role in my results that differes from earlier reserach results. It is clear, however, that humans general attitude toward predatos in their local area, so called human-wildlife conflicts, complicates the issue of conservation of the tiger when damage caused by the predators can be fatal and not to easy or affordable to compensate.

Detta är en ekokritisk studie av Kerstin Ekmans samhällsrealistiska roman Händelser vid vatten (1994). Dramat utspelar sig mellan år 1970 fram till 1990-talet i byn Svartvattnet som ligger i norra delen av Jämtland. Ekman beskriver folkets relation till skogen i bygden, och vad som sker i och med tillämpningen av storskalig skogsavverkning med stora kalytor som följd.

Vid avverkning av skog är det tillräckligt att en anmälan görs till Skogsstyrelsen enligt 14 § skogsvårdslagen (1974:429). När skogsbrukaren inte begär tillstånd utan endast lämnar in en anmälan meddelar Skogsstyrelsen vanligen inte ett överklagbart beslut. I uppsatsen utreds frågan om besvärsystemet enligt skogsvårdslagen lever upp till materiell och processuell EU-rätt, med det huvudsakliga syftet att analysera om den svenska skogsvårdslagstiftningen kan genomföra de krav som ställs enligt Århuskonventionen och EU:s naturvårdsdirektiv. Uppsatsen har fokuserat på hur den berörda allmänhetens tillgång till rättslig prövning enligt Århuskonventionen påverkar möjligheten att få en avverkning rättsligt prövad enligt svensk rätt. Slutligen har en komparation med den finska rätten genomförts eftersom det i Finland, liksom i Sverige, saknas möjlighet att få beslut efter avverkningsanmälan enligt skogslagstiftningen rättsligt prövat.

Mercury (Hg) which originates from global emissions to the atmosphere can deposit far away from the source. There is often a weak correlation between Hg deposition and concentrations in runoff, therefore catchment specific parameters might be of importance in controlling the amount of Hg ending up in watercourses and fish. Total mercury (THg) and methylmercury (MeHg) concentrations in watercourses are correlated to organic matter (OM), and in this study total organic carbon (TOC) is used as a proxy for OM. This study covers data from 125 watercourses in Sweden, and investigates the impact of e.g. Topographic Wetness Index (TWI), forest type, soil and bedrock types, deforestation and catchment size on the THg and MeHg concentrations as well as on the residuals from the regression between THg and TOC. Previous studies have found strong correlations between THg and OM as well as MeHg and OM but few previous studies have studied influences of catchment specific factors on THg and MeHg runoff concentrations with data of this large spatial and temporal scale. The catchment characteristics were extracted through ArcMap and projection to latent structures (PLS) models were created to evaluate what characteristics had the strongest influence on the variation in THg and MeHg concentrations as well as on the THg/TOC residuals. A strong correlation was found between THg and TOC, but a weaker one between MeHg and TOC. The MeHg concentrations were found to be dependent on variables which co-vary with TOC, as well as on latitude. The negative impact of latitude on MeHg concentrations could be due to methylation being temperature dependent or reflecting a spatial variation in Hg deposition from north to south of Sweden. Amount of deforestation was found to have an impact on the THg concentrations, indicating that deforestation leads to larger THg fluxes from soil to stream. The fact that variables measuring OM content in the streams were strongly influencing THg and MeHg concentrations, and the fact that few catchment characteristics were of importance, indicate the high importance of OM in explaining THg and MeHg also at this large spatial and temporal scale. / Studien sammanfattar hur halter av kvicksilver, och dess relation till organiskt material, i vattendrag påverkas av olika landskapsvariabler. Få tidigare studier har studerat hur kvicksilverhalten i vattendrag varierar beroende på avrinningsområdets karaktär i så stor skala, vad gäller antal områden och antal mätvärden, som i denna studie. Kvicksilver (Hg) är ett skadligt ämne för människor och natur, eftersom det i sin biotillgängliga form, metylkvicksilver (MeHg), är ett nervgift som kan orsaka stor skada på centrala nervsystemet. I de flesta vattendrag i Sverige är den uppmätta kvicksilverhalten i fisk högre än världshälsoorganisationens rekommenderade gränsvärden för fisk som föda. Kvicksilver härstammar från globala utsläpp till atmosfären som kan falla ned långt ifrån utsläppskällan. Då det ofta inte finns något rakt samband mellan kvicksilvernedfallet och de koncentrationer som återfinns i avrinnande vatten så kan områdesfaktorer och aktiviteter i de lokala avrinningsområdena ha stor betydelse för hur mycket kvicksilver som hamnar i våra ytvatten och sedan i fisken. Ett starkt samband har påvisats mellan mängden organiskt material i vattendrag och koncentrationen av totalkvicksilver (THg). I denna studie testas om sambandet mellan kvicksilver och organiskt material, mätt som total organiskt kol (TOC), kvarstår över lång tid (upp till 17 år) och hög rumslig upplösning (125 avrinningsområden). Eftersom ett relativt starkt samband återfanns fokuserade den här studien på att vidare utreda hur sambandet mellan THg och TOC, samt koncentrationer av MeHg, påverkas av områdesfaktorer i de olika avrinningsområdena. Det undersöktes hur skogstyp, jordarts- och bergartstyper, skogsavverkning, avrinningsområdets storlek samt Topographic Wetness Index (TWI, ett mått på hur topografi och markfuktighet är fördelat inom ett avrinningsområde), påverkar koncentrationer av total- och metylkvicksilver samt relationen mellan totalkvicksilver och organiskt material. Information om avrinningsområdena togs fram i GIS och statistiska modeller för hur områdesfaktorer påverkar kvicksilverkoncentrationer skapades genom PLS analyser (Projection to Latent Structures). Latitud visade sig ha en negativ påverkan på MeHg koncentrationerna; desto högre latitud desto mindre MeHg, vilket kan bero på att metylering är temperaturdriven process och/eller att reflektera en variation i Hg deposition från norra till södra Sverige. Studien kan sammanfattningsvis säga att inget samband hittades mellan de övriga landskaps-variablerna som undersökts i studien och kvicksilver koncentrationer.

The aim of this thesis was to test and evaluate whether parameter regionalization of a hydrological model can be used to model the impact of forest clearcutting on streamflow in Sweden. This is an important task to be able to perform water management and impact assessments adequately. The HBV conceptual rainfall-runoff model was applied for 218 Swedish catchments of different sizes that were spread across the country and covered a wide range of different forest cover percentages. The modelling approach included calibration of the model for each catchment using a genetic algorithm and then associating the resulting optimal parameter values with the percentage of forest cover. The obtained relationship between different model parameters and forest cover was validated with help of a paired catchment study site in northern Sweden where a clear cut was done in 2006: calibrated optimal parameter sets of pre- and post-clearcutting conditions were compared to parameter sets obtained from the Sweden-wide analysis. Correlations were found for about half of the fifteen hydrological model parameters, but the validation with the paired catchment study site could only partially confirm these obtained relationships. The results suggest that the adopted parameter regionalization approach is too basic. However, some of the results seem promising and emphasize the need for further research and development of the approach to provide a more reasonable method to model the impact of forest clearcutting on streamflow. / Det huvudsakliga målet med detta examensarbete var att testa och utvärdera om parameterregionalisering av en hydrologisk modell kan vara en lämplig metod för att modellera och kvantifiera påverkan från skogsavverkning på vattenbalansen i Sverige. Detta är en viktig uppgift för att kunna hantera våra vattenresurser och utföra konsekvensanalyser på ett tillfredsställande sätt. En konceptuell hydrologisk modell tillämpades på 218 avrinningsområden av olika storlekar och som var geografiskt utspridda i hela Sverige där även andelen skog i avrinningsområdena hade ett brett spektrum. Den använda modelleringsmetoden innefattade kalibrering av varje avrinningsområde genom att använda en genetisk algoritm, varefter de optimala parametervärdeana korrelerades mot andelen skog i avrinningsområdet. Idén med denna metod är att använda dessa potentiella samband för att justera modellparametrarna och därmed simulera en skogsavverkning. De erhållna sambanden mellan modellparametrarna och skogstäcket validerades med hjälp av data från en försöksstudie i norra Sverige där en skogsavverkning gjordes under 2006. Skillnaden mellan de bäst fungerande parametervärdena före och efter skogsavverkningen jämfördes med de tidigare sambanden från andra avrinningsområden i Sverige. Signifikant korrelation hittades för ungefär hälften av de 15 hydrologiska modellparametrarna, men valideringen mot den riktiga skogsavverkningen kunde bara delvis bekräfta de erhållna sambanden. Resultaten visar att detta sätt att använda parameterregionalisering antagligen är för grundläggande. Vissa resultat är ändå lovande och fortsatt forskning och utvidgning av metoden är nödvändig för att kunna tillhandahålla en rimlig metod för att kvantifiera en skogsavverknings effekter på vattenbalansen.