Syftet i föreliggande studie har varit att utvärdera en mall för fysisk aktivitet för pedagoger och barn i förskolan. Vi har även valt att lyfta hur pedagogerna resonerar om sin inställning till fysisk aktivitet i relation till barns behov och miljöns uppbyggnad. Mallen för fysisk aktivitet testades på en förskola och följdes upp med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som deltog i projektet. I studien användes ett fenomenografiskt perspektiv för att tolka och bearbeta materialet och det analyserades med hjälp av Dahlberg och Fallsbergs tolkningsmetod. Det fenomenografiska perspektivet syftar mot att beskriva att en förståelse för något har sitt ursprung i tidigare erfarenheter. För att utveckla kunskapsnivån behövs en kritisk reflektion av tidigare kunskaper i relation till nya erfarenheter. Vi kunde utifrån materialet dra slutsatsen att behovet av en mall för att stimulera till fysisk aktivitet i förskolan fanns. Till viss del kunde den föreliggande mallen stimulera till mer fysisk aktivitet, då det utgjorde en bra inspirationskälla, men det kunde inte ersätta andra viktiga faktorer för att stimulera. Nyckeln i det hela handlade om att ha engagerade pedagoger för att uppmuntra till fysisk aktivitet. / The aim of this study was to evaluate a template for physical activity for pedagogues and children in preschool. We have also chosen to highlight how teachers reason about their approach to physical activity in relation to children's needs and the planning of the environment. The template for physical activity was tested in a preschool and was evaluated through semistructured interviews with four pedagogues who participated in the project. The empirical data was explained with the help of the phenomenographic perspective and analyzed through Dahlberg and Fallsbergs interpretation method. The phenomenographic perspective aims to describe that an understanding for something comes from previous experiences. To expand your knowledge you need to critically reflect upon your previous knowledge in relation to your new experiences. Based on the material we came to the conclusion that there is a need for a template for physical activity in preschool. The template could to some extent encourage to more physical activity, and was a good inspirational source, but could not replace other important factors to stimulate. The key is about having enthusiastic pedagogues to encourage to physical activity.

Syftet med studien är att få en närmare uppfattning av vad barn i åldrarna tio till tolv år anser är meningsfullt på fritidshemmet. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie som tar sin utgångspunkt ur ett barns perspektiv. Vår studie utgår från ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att vi söker variationer av uppfattningar. Detta gör att vår studie visar på mer variationsrika uppfattningar än andra studier i samma syfte. Resultatet visar på återkommande mönster i barnens berättelser om deras uppfattningar av meningsfullheten på fritidshemmen. Dessa mönster ligger till grund för de olika kategorier som presenteras i resultat- och analyskapitlet. Kategorier som relationer, möjlighet till rekreation och progression, visar vad barnen i vår studie uppfattar som viktigast för att ha en meningsfull fritid.Sammanfattningsvis visar resultatet på variationer av uppfattningar av vad som utgör en meningsfull fritid ur ett barns perspektiv.

Syftet med denna studie är att analysera hur yrkesverksamma pedagoger beskriver sitt arbete med matematiken i förskolan. Den kvalitativa metod vi har valt att använda i studien består av intervju med utbildade och erfarna pedagoger. Inom denna metod så har vi valt att se utifrån ett fenomenografiskt perspektiv, som innefattar att man beskriver hur människor ser på fenomen i sin omvärld och människors olika uppfattningar att se på ett och samma fenomen (Dahlgren & Johansson i Fejes & Thornberg 2009). Resultaten inom studien visar på att tidig inlärning av matematik och pedagogernas olika arbetssätt att kunna utveckla barnens fortsatta utforskande går hand i hand. Slutsatsen av studien blev att informanterna tycker att matematiken är ett svårt och krångligt ämne men om de lägger sina egna personliga erfarenheter och åsikter åt sidan och ser till vad barnen verkligen är intresserad av och vad de utforskar kring så utvecklas barnens fortsatta utforskande på en högre nivå.

Syftet med denna studie är att kunna bidra med nya kunskaper om varför utomhusförskolor behövs i dagens samhälle. Detta ses utifrån verksamma pedagoger och föräldrar på en Ur och Skur förskola. Detta undersöks med bakgrunden att barn blir mer inaktiva i dagens samhälle (Karsten, 2005), vilket leder till att studien ska belysa förskollärares och föräldrars tankar kring varför de har valt utomhusförskola och att detta kan bidra till andra som inte uppmärksammat utomhusförskolors effekter. Studien har genomförts på en förskola i södra Sverige och har genomförts utifrån en kvalitativ metod, med intervjuer och enkätfrågor. Transkribering av intervjuer och enkäter har sedan kategoriserats och utifrån det har vi sett vad det är som förskollärare och föräldrar på just denna förskola tar upp som relevant. Studien utgår från fenomenografin och framförallt det andra perspektivet inom grenen, för att få in och bearbeta vårt material. Sedan används det första perspektivet när vi tolkar utsagorna. Resultatet av studien är att vi har sett att föräldrarna och förskollärarna lägger vikten på ungefär samma saker när det gäller utomhuspedagogiken på denna utomhusförskola, trots att de utgår från två olika perspektiv, en föräldrasyn respektive en förskollärarsyn. Detta har lett till följande slutsats, att informanterna uppfattar utomhusförskolan som gynnsam för barnens hälsa, lärande och vikten av att de får en närhet till naturen.

The purpose of this thesis was to investigate on what perspective or perspectives university teachers and librarians at a medium-sized university in Sweden base their view on information literacy. More specifically, how do the respondents view their own information literacy and what opinions they have of their students’ information literacy as professionals. Three perspectives are used to interpret the results, the sociocultural perspective, the phenomenographical perspective and the behavioristic perspective.The method used is semi structured interviews with three university teachers and three librarians.Both librarians and teachers emphasize the importance of information literacy, for themselves as well as for students. The information literacy of the librarians involves being well acquainted with the subjects of the students. The teachers mention their ability to guide students in their search for sources and literature.Librarians consider the information literacy of students pretty poor or very poor, and one respondent says that more experienced students often have greater knowledge. The teachers agree that there are differences between more and less experienced students, but both positive and negative exceptions occur. Both librarians and teachers consider information literacy among students as important, because it is important to find relevant information to essays and papers. The three perspectives are connected or not connected to answers that the three librarians and the three teachers reply in interviews. This is important for how they do re-search, talk about and teach information literacy. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this study is to find out if preschool teachers have any ideas about teaching children in an outdoor environment and what these ideas are. We were also interested to see if the preschool teachers felt that there were any obstacles to teaching in the outdoors.   Through a phenomenological perspective, we have conducted qualitative interviews with six preschool teachers in the Stockholm area. The interviews have since been analyzed and thematized and after that presented in our study.   In our study, we have found that preschool teachers do have ideas about how children learn in an outdoor environment. These ideas we have divided into two themes, a theme in which the preschool teachers have found difficulties within the outdoor space as a learning environment and a theme through which we can see through their unreflected thoughts that they posses practical knowledge of the importance of learning in an outdoor environment.

I tidigare forskning om elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena har flertalet forskare belyst en problematik kring det minskande intresset för naturvetenskap. Mitt mål med denna undersökning är att belysa problemområden och synliggöra vad läraren kan göra för att fånga elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Skälen är bland annat att flertalet forskare (Se exempelvis Adolfsson, 2011; Anderhag, 2014; Lindahl, 2003) menar att intresse för ett ämne är avgörande för elevernas prestation i ämnet. De naturvetenskapliga ämnena finns omkring oss i vår vardag ofta utan att vi lägger märke till dem. Det är många yrken som grundar sig på naturvetenskaplig kunskap, yrken som är nödvändiga för människans överlevnad. Att intresset sjunker kan således ha förödande konsekvenser då eleverna och deras kunskaper är av stor vikt för nästkommande generationer. Frågeställningarna för arbetet är följande: Hur beskriver elever intresset för de naturvetenskapliga ämnena? samt Vad anser eleverna påverkar intresset för de naturvetenskapliga ämnena i skolan? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning då mitt fokus låg på årskurs sex elevers uppfattningar och tolkningar. Den fenomenografiska ansatsen användes i framtagandet av analysen som en metod för att kategorisera elevernas olika åsikter ur ett kvalitativt perspektiv. De fyra kategorierna som uttrycker intresse är: intresse för skolan, minskat intresse och ökat intresse samt arbetssätt. Det pragmatiska synsättet användes för att tolka resultatet och sätta in det i ett sammanhang ur ett längre perspektiv. Tidigare studier rörande framgångsfaktorer inom naturvetenskaplig undervisning visar att lärarens utbildningsnivå samt val av arbetssätt är det som har störst påverkan på eleverna och därmed också för att skapa ett intresse för ämnet. Forskningen visar också att intresset för naturvetenskap sjunker i de högre årskurserna (Oscarsson, 2011). Den slutsats som jag kommit fram till är att det inte är de naturvetenskapliga ämnena i sig som har störst påverkan på elevernas intresse, utan hur läraren väljer att utforma undervisningen. Dessutom spelar det stor roll hur mycket eleverna får vara delaktiga i undervisningens innehåll och utformning.

The aim of the study is to investigate preschool educators' perceptions of children's need for sleep and rest in preschool as well as their experiences of cooperating with the home regarding the child's sleeping times, based on the child's needs. Our goal is to investigate how a claim from guardians regarding children's sleep in preschool is met by educators. To do this we search the answers of the following three questions: How do educators view children's need for sleep and rest in preschool and how do they respond to guardians demands for children's sleep? How do educators reason about good communication with guardians? What consequences do the educators think the dialogue with the guardian can have for the child's sleep and rest in preschool? To get the answers of these questions we have done ten qualitative interviews with female preschool educators. The study is based on a phenomenographic perspective, where we want to create an understanding of how educators perceive the phenomenon of sleep and rest in preschool. As children's need for sleep is something that is communicated about in the interpersonal meeting between educators and guardians, the importance of the relationship and the treatment will also be emphasized from an educator's perspective. To analyze the relationship and communication as concepts we use the social constructivist theory. The results we got through this study shows that all educators agree that the preschool should offer an environment where children get the opportunity to rest and sleep for a day full of activity, this to manage a whole day in preschool. Rest and sleep seem to be a routine that is adapted to needs, both after the childrens and guardian needs. Therefore we ask ourselves, whose needs are the most important, the childrens, guardians or both? The results also show that the preschool educators have different opinions about which competencies that are important when it comes to having good communication about sleep with guardians. Every pedagogue says that a certain competens is needed just because the communication is of such importance for a good cooperation between home and preschool.