Syftet med examensarbetet var att undersöka hur synen på och tilltron till ämnet bild ser ut och undersöka bildämnets status. Problemformuleringen utgörs av dessa frågor: Hur ser rektorers syn på och förståelse av ämnet bild ut? Hur ser inställningen ut till den ökade digitaliseringen i ämnet bild? Hur ser rektorerna på bildämnets status? Detta undersökte jag genom en halvstrukturerad intervjumetod med sex stycken rektorer, samtliga verksamma i en och samma kommun med samma ansvarsområde. För att skapa en förståelse för hur traditionen för bild har sett ut så tecknade jag en historisk bakgrundsbild. Det resultat jag fick fram var att det finns en positiv inställning till ämnet bild men att det förekommer en ålderdomlig syn på ämnet och dess syfte i skolan. När det kommer till bild som språk i relation till det skrivna och talade så ses ofta bilder som ett hjälpmedel snarare än ett likvärdigt uttrycksmedel. Detta tas ofta upp som ett hjälpmedel eller verktyg när det kommer till barn och elever med olika svårigheter. När det kommer till frågor om bild och ämnesintegration så är flertalet rektorer positivt inställda. De ser dock problematik med planering, de flesta nämner bilden som en möjlighet att illustrera och visualisera de andra ämnena i ett sådant projekt, snarare som utsmyckning till en presentation än något annat, rent estetiskt. Jag har valt att fokusera på digitalisering, det är enbart ett redskap men när det kommer till en skollednings perspektiv blir det intressant för de är direkt delaktiga i hur bildläraren tillgodoses digital utrustning. De ser positivt på det och många nämner vikten av att följa samhällsutvecklingen. Däremot nämner de flesta av rektorerna ekonomin som en svårighet även den bristande kompetens som förutsätts. Jag anser mig få en tydlig bild av att ingen av bildlärarna tar till sig eller använder sig av digitala verktyg. Det finns en önskan och tro bland rektorerna att bildämnet har och kommer få bättre status. Vad som omedelbart tas upp av hälften av rektorerna är att ”De praktisk estetiska” ämnena aldrig kommer få samma status som kärnämnena där de nationella proven förekommer i. Här anser jag görs det en tydlig skillnad för vad man betraktar som teoretiska - och praktiska ämnen.

Denna undersökning undersöker bildlärares syn på bildämnet på svenska utlandsskolor och svenska skolor i Sverige. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och använder sig av en narrativ analysmetod och tematisk analys. Undersökningen utgörs av en kvalitativ intervjumetod med fem informanter på svenska utlandsskolor och två informanter på svenska skolor i Sverige som vi valt att kalla för huvudpersoner. Studien visar på en berättelse som inte innehåller så många skillnader mellan våra urvalsgrupper i relation till våra frågeställningar som lyder: (1) Vilka uppfattningar om ämnet bild formulerar bildlärare i svenska skolor utomlands och i Sverige utifrån tre teman: berättande om bildämnets status, berättande om verksamhet och kampen om resurser och berättande om att undervisa i bild? (2) Vilka skillnader och likheter går att identifiera mellan dessa bildlärares uppfattningar? (3) Hur kan man med narrativ teori förstå lärares uppfattningar om bildämnet utifrån status och förutsättningar? Studien kartlägger däremot hur uppfattningar om bildämnets status och förutsättningar ser ut på utlandsskolor i Sverige ur ett berättande-perspektiv och vissa eventuella kopplingar går att göra mellan resurstillgång, undervisningspraktik och uppfattning om ämnets status.