Denna studie handlar om svenska lärare som på ett eller annat sätt tagit sig utomlands och som arbetar på svenska skolor utomlands. Valet av ämne utgår ifrån dels ett intresse för ämnet och nyfikenhet till motiven att flytta, dels ett egenintresse för arbete på svenska skolor utomlands där det är intressant att veta hur lärare gick tillväga. För att få svar på dessa forskningsfrågor användes det fenomenografiska perspektivet med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer. Fyra gymnasielärare kom att intervjuas och materialet har sedan transkriberades och analyserats utifrån det fenomenografiska perspektivet. Med utgångspunkt i den resulterande empirin skapades således kategorier utifrån de uppfattade fenomen och motiv som låg bakom flytten från Sverige. Resultatet visade att de främsta motiven till varför lärare befinner sig utomlands är att de antingen är medföljande eller att de söker sig till ett äventyr som sedan också kan ge dem en högre status i karriär. Vad gäller upplevelsen av arbete på den svenska skolan utomlands, upplever de allra flesta lärare att arbetsuppgifterna är mycket mer varierande där de får hoppa in som vikarie gång på gång. Tidigare forskning kring ämnet är mycket begränsad och därför är också diskussionen tämligen begränsad.

Denna undersökning undersöker bildlärares syn på bildämnet på svenska utlandsskolor och svenska skolor i Sverige. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och använder sig av en narrativ analysmetod och tematisk analys. Undersökningen utgörs av en kvalitativ intervjumetod med fem informanter på svenska utlandsskolor och två informanter på svenska skolor i Sverige som vi valt att kalla för huvudpersoner. Studien visar på en berättelse som inte innehåller så många skillnader mellan våra urvalsgrupper i relation till våra frågeställningar som lyder: (1) Vilka uppfattningar om ämnet bild formulerar bildlärare i svenska skolor utomlands och i Sverige utifrån tre teman: berättande om bildämnets status, berättande om verksamhet och kampen om resurser och berättande om att undervisa i bild? (2) Vilka skillnader och likheter går att identifiera mellan dessa bildlärares uppfattningar? (3) Hur kan man med narrativ teori förstå lärares uppfattningar om bildämnet utifrån status och förutsättningar? Studien kartlägger däremot hur uppfattningar om bildämnets status och förutsättningar ser ut på utlandsskolor i Sverige ur ett berättande-perspektiv och vissa eventuella kopplingar går att göra mellan resurstillgång, undervisningspraktik och uppfattning om ämnets status.