Kognitiva intervjumetoden (KI) ger vittnesmål med hög frekvens och korrekthet av detaljrapporteringar, även från stressade vittnen. Då KI kräver utbildning i metoden och att den är tidskrävande är ett problem inom polisväsendet. Studien avsåg att undersöka om det initiala momentet inom KI, fri återgivning, är en effektiv intervjumetod för att erhålla vittnesmål med hög frekvens av korrekta detaljrapporteringar även när vittnesintervjun genomförs med stressade vittnen. Deltagarna (N =32) randomiserades till kontroll- respektive experimentgrupp och de tittade på ett inspelat butiksrån. Experimentgruppen utsattes därefter för stressmanipulation, varefter samtliga genomgick vittnesintervjuer. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna i frekvens och korrekthet av detaljrapporteringen. Resultatet tyder på att fri återgivning är en adekvat metod för vittnesintervjuer i initiala skedet av brottsutredningar. En könseffekt observerades i experimentgruppen för andelen felaktigt rapporterade minnesdetaljer, vilket tyder på en benägenhet för gissningar.

The aim of the present study was to investigate the effect of sensory modality on short-term memory recall. An exploratory, cross-sectional study was performed. A total of 119 individuals participated. There were 70 female and 49 male subjects, aged 4 to 80 years (M=34,3). The participants were presented with 12 different objects in auditory, visual or auditory/visual mode over a period of 24 seconds. The participants were then asked to recall as many of the 12 objects as possible in any order. The study took place at a day nursery, junior high schools, meetings with elderly and adults with house calls. Non-probability samples were used. The conclusion was that visual short-term memory generated the highest recollection and that adults had the highest mean on the different stimuli. A visual element is recommended at recollection.

Den här studien grundar sig på skillnader mellan återgivning av ord, sorterade efter semantiska kategorier, i förhållanden med rent tal och maskerat tal. 32 personer deltog i studien där de först blev visuellt presenterade för en lista med 15 semantiska ord som skulle memoreras och sedan återges i fri ordning i två olika betingelser av bakgrundsljud, tal och maskerat tal. Utifrån tidigare studier utformades studiens hypoteser; vid återgivningen ökar antalet visuellt presenterade ord när bakgrundstalet maskeras av ett brus jämfört med när bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Antalet auditivt presenterade ord som återges minskar när bakgrundstalet maskeras av ett brus jämfört med när bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Resultaten gav stöd åt hypotesen att försökspersonerna återgav fler visuellt presenterade ord när bakgrundstalet maskerades av ett brus. Resultatet gav stöd åt hypotesen att försökspersonen återgav färre auditivt presenterade ord när bakgrundstalet maskerades av ett brus. / This study examined free recall performance in two acoustic conditions, speech and masked speech. Thirty-two students participated in the study. They were visually presented to word lists that were constructed by semantic similarity. After presentation the participants were instructed to recall as many words as possible in free order. The recall session occurred in the two different speech conditions. Based on earlier studies two hypotheses were stated; when the background speech were mixed with masking noise, recall performance of correct words would increase compared to the speech condition. It was also assumed that the masking noise would decrease the number of intrusions from the speech, compare with the number of intrusions made in the unmasked speech condition. The result gave support to the hypothesis that number of correct words increases in masked speech and the number of intrusions decreases in masked speech.