Detta examensarbete diskuterar frågan hur lärare i engelska praktiskt arbetar med att bedöma elevers textproduktioner. Tio lärare intervjuades (24 frågor) och deras svar jämförs med internationella forskningsrapporter i ämnet på grund av att det var svårt att hitta forskning om bedömningsmetoder eller modeller gällande engelska elevtexter i Sverige. Frågor som behandlas i arbetet tar upp begrepp såsom formativ eller summativ bedömning och hur de intervjuade lärarna använder sig av bedömningsmodeller för text. Dessutom diskuteras hur dessa lärare uppfattar den tillgängliga arbetstid de har för att utföra bedömningar. Intervjusvar visade på att lärare i engelska i Sverige idag arbetar formativt med syfte att få elever/studenter att lära sig om och förstå förbättringar/modifieringar av sina texter snarare än att enbart få reda på ett visst betyg/bedömning. Svar visade även att lärare inte använder standardiserade bedömningsmetoder för skrift utan oftast har utarbetat sin egen metod, vanligen baserad på "erfarenhet" av uppsatsrättning och på bedömningsanvisningar från Skolverkets nationella prov. Dessutom gav intervjusvaren svar på frågan om "arbetstid" att alla lärare upplever tidsbrist då det gäller att likvärdigt kunna hinna med att bedöma sina elevers engelska textproduktioner. De svenska intervjuresultaten jämförs med internationella rapporter gällande textbedömning av studenters texter på engelska från Taiwan, Iran och Kina och resultaten visar på relativt stora skillnader i bedömningsmetoder gentemot svenska förhållanden. Däremot visar resultaten på att formativa bedömningsmetoder är på frammarsch globalt.

Denna översikt syftar till att ge en bild av vilka orsaker som ligger bakom bristerna i likvärdig bedömning i skolans svenskämne. I översikten har jag valt att fokusera på textbedömning då skrivning är en komplex handling som ställer höga krav på den bedömande läraren. För att ta reda på vilka orsaker som ligger bakom bristerna i den likvärdiga bedömningen har jag analyserat vad svensk forskning har skrivit om ämnet. Forskningen som denna översikt baseras på riktas mot vilka svårigheter svensklärare kan stöta på i arbetet med textbedömning, vad normer har för betydelse i bedömningsarbetet samt hur samstämmigheten mellan lärare påverkar likvärdigheten. I översikten har jag kunnat konstatera att många lärare upplever olika typer av svårigheter i arbetet med textbedömningar, att den bedömande lärarens normer, samt den kontext som texten skrivs i har stor betydelse för bedömningen av elevtexter samt att samstämmighet i lärarkåren inte nödvändigtvis innebär att elevers texter bedöms likvärdigt.

This thesis examines conceptions of gender revealed by people when assessing texts. The research questions are: What associations can be discerned between gender conceptions and ideas about the quality of texts? What features of content and style are perceived as female or male? The study seeks to develop a method for comparing different people’s assessments of the same text. The material was collected by means of questionnaires in which 114 informants were asked to assess three anonymous student texts and then guess the sex of the writer. The material has been analysed quantitatively by correlating the assessments of the texts with the guesses about the sex of the author, and qualitatively, as the informants’ freely worded assessments of the texts were analysed for content and form with the support of assumptions about how assessments are expressed in text. The result shows that the assessments do not significantly correlate with assumptions about the sex of the writer, although there is a tendency to regard textual flow as feminine. Informants rarely bring up gender spontaneously when assessing texts. The properties of a writer that are mentioned are instead intellectual capacity, ambitions, social background and self-confidence. But when informants are asked to guess the sex of the author and state reasons for their answers, dichotomous stereotypes appear, such as that men’s texts are characterized by individualism, a focus on facts, self-confidence, simplicity, and slovenly and terse language, whereas women are assumed to write altruistically, focusing on experiences, with care and complexity, and in a polished and narrative style. This thesis argues that writing is increasingly perceived as a female domain, and discusses the results of text assessment on the basis of Nicky Le Feuvre’s (2009) theories of the effect of feminization processes on the gender order.