<p>Avsikten med denna uppsats var att undersöka och ta reda på vad hållbar turismutveckling innebär för Gotland och hur turism mer specifikt påverkar Gotlands arbete med att ernå en långsiktig och hållbar utveckling. Mina frågeställningar blev därför:</p><p>1. Finns det en gemensam definition för hållbar turismutveckling på Gotland, och hur ser den då ut?</p><p>2. Hur ser arbetet med att skapa en hållbar turismutveckling på destination ut mer specifikt?</p><p>3. Är/utgör turismen och Stockholmsveckan ett potentiellt hot mot hållbar utveckling för destinationen i allmänhet?</p><p>4. Om så, är detta något som destinationens aktörer och intressenter har tagit i beaktning och vilka åtgärder finns/görs för att motverka detta?</p><p>För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ fallstudie innehållande intervjuer och granskning av diverse litteratur inom ämnet. Informationen har sedan analyserats utifrån mina valda teoretiska utgångspunkter vilka bland annat behandlar hållbar turismutveckling med utgångspunkt ur ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet, såväl allmänt som specifikt för Gotland. Jag har bland annat kommit fram till att Gotland idag har en relativt god syn på vad det innebär att arbeta mot en hållbar turismutveckling, vilken även kan ses i deras utvecklingsprogram, arbeten och satsningar inom regionen. Dock är det viktigt att poängtera att Gotlands arbete mot en hållbar turismutveckling befinner sig i ett tidigt stadium varför vissa brister förekommer. Exempelvis ter sig somliga handlingar i praktiken inte lika självklara, eller på ett sådant sätt, som teorin förespråkar.</p>

Avsikten med denna uppsats var att undersöka och ta reda på vad hållbar turismutveckling innebär för Gotland och hur turism mer specifikt påverkar Gotlands arbete med att ernå en långsiktig och hållbar utveckling. Mina frågeställningar blev därför: 1. Finns det en gemensam definition för hållbar turismutveckling på Gotland, och hur ser den då ut? 2. Hur ser arbetet med att skapa en hållbar turismutveckling på destination ut mer specifikt? 3. Är/utgör turismen och Stockholmsveckan ett potentiellt hot mot hållbar utveckling för destinationen i allmänhet? 4. Om så, är detta något som destinationens aktörer och intressenter har tagit i beaktning och vilka åtgärder finns/görs för att motverka detta? För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ fallstudie innehållande intervjuer och granskning av diverse litteratur inom ämnet. Informationen har sedan analyserats utifrån mina valda teoretiska utgångspunkter vilka bland annat behandlar hållbar turismutveckling med utgångspunkt ur ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet, såväl allmänt som specifikt för Gotland. Jag har bland annat kommit fram till att Gotland idag har en relativt god syn på vad det innebär att arbeta mot en hållbar turismutveckling, vilken även kan ses i deras utvecklingsprogram, arbeten och satsningar inom regionen. Dock är det viktigt att poängtera att Gotlands arbete mot en hållbar turismutveckling befinner sig i ett tidigt stadium varför vissa brister förekommer. Exempelvis ter sig somliga handlingar i praktiken inte lika självklara, eller på ett sådant sätt, som teorin förespråkar.

Today, the tourism sector is the fastest growing industry in the world and also includes one of the foremost for instance in the number of work and added tax. The sector entails a lot of positive factors but also negative consequences, such as overexploitation and wear on natural areas. However, even the visitor industry contributes to smaller localities boost by creating new jobs where depopulation occurs. This study focuses on the town Kisa in Kinda Municipality. The purpose of the study is to highlight the importance of tourism for migration to a town and to show the importance of developing sustainable destinations. In the results of this study it emerges that more job opportunities are requested by respondents for increasing Kisas attractiveness. Given that employment is increasing the most in the tourism sector today, the town should focus even more on tourism. Kisas profile should be clarified. Today there is a negative image of the destination, from the bank robbery and police murders in 1999. This image should be replaced and reinforce positive. Many respondents associate the town with the ski resort Tolvmannabacken and this could be the local brand. However, I believe that they need to diversify and offer year-round activities, rather than at present only winter activities if they are to become Kisas symbol outward. With a strong brand and a distinctive profile, Kisa will be able to attract more visitors and potential migrants in the long term. To become more sustainable as a destination, Kisa should invest more on ecotourism, reduce seasonality through better marketing of off-season and by working harder to achieve sustainability certifications. / I dag är turismsektorn den mest snabbväxande industrin i hela världen och hör även till en av de främsta inom bland annat antal arbeten och skatteintäkter. Sektorn för med sig mycket positivt men även negativa konsekvenser, såsom överexploatering och slitage på naturområden. Dock kan även besöksnäringen bidra till mindre orters uppsving genom att skapa nya arbetstillfällen där avfolkning sker. Denna studie fokuserar på orten Kisa i Kinda kommun. Syftet med förliggande studie är att belysa betydelsen av turism vid inflyttning till en ort, samt visa på vikten av att destinationer utvecklas hållbart. I resultatet av denna studie framkommer det att arbetstillfällen efterfrågas av respondenterna för att öka Kisas attraktionskraft. Med tanke på att sysselsättningen ökar mest inom turistsektorn i dag bör orten satsa ännu mer på turism. Kisas profil bör göras tydligare. I dag finns en negativ image av orten, från bankrånet och polismorden 1999. Denna image bör bytas ut och förstärkas av något positivt. Många respondenter förknippar orten med skidanläggningen Tolvmannabacken och denna skulle kunna bli ortens varumärke. Jag tror dock att de måste bredda sig och erbjuda året-runt aktiviteter, i stället för i dagens läge bara vinteraktiviteter om de ska bli Kisas symbol utåt sätt. Med ett starkt varumärke och en tydlig profil, kommer de att kunna attrahera fler besökare och potentiella inflyttare på sikt. För att bli mer hållbara bör Kisa satsa mer på ekoturism, minska säsongsvariationerna genom bättre marknadsföring av lågsäsonger och genom att arbeta hårdare för att erhålla hållbarhetscertifieringar.

Titel: Antarktis -utvecklingsmöjligheter och hinder för researrangörer Författare: Dominique Fügedi  Kurs: Turismvetenskap C  Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet  Handledare: Christer Foghagen Problem: Resmålet Antarktis är högst aktuellt idag inte minst då Antarktis har blivit ett allt vanligare dröm resmål för resenären. Antarktis är även en värdefull plats rent vetenskapligt och det finns regler hur man får vistas där . De mänskliga aktiviteterna som förekommer på Antarktis genom turismen dit kan även öka mängden koldioxid i atmosfären och havet, något som kan påverka havsmiljön och dess surhet men även djuren och växterna. Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka utvecklings möjligheter och hinder det finns med resmål som Antarktis för researrangörerna rörande både kunden och researrangörerna utifrån researrangörernas perspektiv. Metod: Uppsatsen har utförts genom tre intervjuer av personal från olika researrangörer med Antarktis med i deras utbud av resor. Intervjuerna har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Studien visade att intresset Antarktis ser ut att växa och utvecklas som resmål samtidigt som det är en relativt liten marknad där man vill hålla turismen småskalig och reglerad för att inte exploatera Antarktis som destination. Det ökade intresset att resa dit har även medfört ett större tryck att bevara Antarktis. Det är hårt reglerat och väl informerat hur man ska bete sig och vad man får göra och inte göra under vistelsen som turist och den mänskliga aktiviteten påverkar inte djurlivet och miljön på Antarktis i större grad, men detta innebär att man fortsätter att följa reglementen och eventuellt hårdare restriktioner kommer att införas som kan bidra till en mer hållbar utveckling där fartygen t.ex. börjar använda sig av en miljö vänligare olja i framtiden. Resorna som researrangörerna har till Antarktis bygger till stor del på kunskap och insikt och tycks exkludera risk, och ses inte som något större hinder då researrangörerna använder sig av en standard risk behandlings alternativ med erfaren och utbildad personal ombord, evakueringsskydd och försäkringar och man identifierar eventuellt risk.

Syfte Syftet med denna studie är att skapa en förståelse över vilka sätt som ekoturismföretag bidrar till hållbar turismutveckling utifrån ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv, samt att skapa en förståelse över hur ekoturism och hållbar turismutveckling definieras. Följaktligen är studiens frågeställning: på vilka sätt bidrar ekoturismföretag till hållbar turismutveckling? Metod Studien är genomförd via en deduktiv ansats med utgångspunkt i tidigare forskning om ekoturism och hållbar turismutveckling. För insamling av empirisk data har en kvalitativ undersökningsmetod använts i form av semistrukturerade telefonintervjuer med respondenter från fem stycken utvalda svenska ekoturismföretag. Slutsats Ekoturism innebär i grunddrag att bevara den lokala miljön, samarbeta med lokalsamhället, handla ekologiskt och närproducerat samt att arbeta med naturbaserade upplevelser. Hållbar turismutveckling definieras som att arbeta småskaligt för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Ekoturismföretag bidrar till hållbar turismutveckling genom att samarbeta med lokalsamhället, skapa långsiktig hållbarhet och värna om naturen och miljön. Företagen förhåller sig till hållbar turismutveckling och de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbar turismutveckling genom att arbeta för långsiktig hållbarhet i ett lokalt perspektiv. / Purpose The purpose of this thesis is to create an understanding of which ways ecotourism companies contributes to sustainable tourism development from an ecological, social, economical perspective. Also to create an understanding of the definition of ecotourism and sustainable tourism development. The thesis question is: in what ways does ecotourism companies contributes to sustainable tourism development? Method The study is conducted through a deductive research approach based on previous research about ecotourism and sustainable tourism development. A qualitative method in form of semi-structured telephone interviews has been used for collecting the empirical data. The interviews are made using respondents from five selected Swedish ecotourism companies. Conclusion Ecotourism is, in the basics, to preserve the local environment, to cooperate with the local community, to purchase ecological and locally produced products and to work with nature-based activities. Sustainable tourism development is defined as working small- scale for ecologic, social and economic sustainability. Ecotourism companies contribute to sustainable tourism development by cooperating with the local community, creating long-term sustainability and preserving the nature and the environment. The companies relate to sustainable tourism development and the three dimensions ecological, social and economical sustainable tourism development by working towards long-term sustainability in a local perspective.

I min studie undersöker jag vad det är som kan forma innehållet i gymnasieskolans turismutbildningar, -dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom en egen intervju med turismlärare.I intervjuerna har jag undersökt lärarnas inställning till vilken möjlighet de har till att undervisa i hållbar turismutveckling och om de i så fall gör det. Jag har dessutom undersökt huruvida deras yrkes- och studiebakgrund kan förklara om de undervisar i hållbar turismutveckling eller inte. Min analys av lärarnas svar bygger på lärarnas praktiska teori alltså lärarnas värderingar om nödvändig kunskap samt lärarnas personliga erfarenhet från ämnet och elevernas kunskap.För att få fram hur turismutbildningen formas har jag dels sett hur Skolverket samt branschorganisationer och den turismpolitiska debatten formar kursplanerna. Dock visar mitt resultat att det är lärarna som formar utbildningen i slutändan för det är lärarna som tolkar och väljer sin undervisning utifrån den praktiska teori som de har.

Som en av Sveriges snabbast växande näringar lockar turismen många ungdomar till arbete samtidigt som efterfrågan på kunnig och servicemedveten personal ökar. För gymnasieskolan gäller därför att satsa på utbildning inom turism. Med kursplanrevideringen 2000 fick ämnet turism utrymme inom Handelsprogrammet (HP). Turism finns även på program för Hotell & Restaurang (HR), Barn & Fritid, Naturbruk samt på olika specialutformade Turistgymnasier. Kunskap om turism är gångbara i andra sammanhang eftersom ämnet är tvärvetenskapligt. Det innehåller service, media, kommunikation, språk, psykologi/beteendevetenskap, ekonomi, marknadsföring, geografi, kulturhistoria, IT samt ren yrkeskunskap. Mitt examensarbete besvarar frågan hur turism uppfattas av de elever som studerar ämnet vid Turistgymnasiet på Tjörn. Arbetet är ”en produkt av sin tid” och färgat av den aktuella kursplanen och de förändringar som är aktuella. Nationella program har ibland svårt att genomföra alla utlovade turismkurser, då bara ett fåtal elever väljer inriktning turism på Handelsprogrammet (HP) och på Hotell och Restaurang (HR) erbjuds vanligen endast grundkursen Turism 50 p. Regeringens utredare Anita Ferm har i sitt uppdrag Gymnasieskolan i en ny tid − förslag och bedömningar SOU 2008:27 föreslagit att ämnet turism och områden som hotell, konferens, event, upplevelseindustri, resebyråer, turistbyråer, resor och guidning blir ett eget nationellt program för Hotell och Turism. Detta stärker dessa ämnen som lite levt i skym undan för de dominerande delarna Restaurang på HR och Handel och Administration på HP. Samtidigt hotas Turistgymnasierna då de specialutformade programmen försvinner enligt förslaget. Med ökad konkurrens blir tryck på turismbranschens företag att ta emot elever på kursrelaterad APU inom turism allt större. Den restaurangkunskap och erfarenhet många elever idag får där av gästbemötande och servicesituationer riskerar att utebli eftersom de kunskaperna ligger på ett annat program. Stora skolor kan samordna. Men för små skolor blir det svårare att hävda behovet av investeringar i ett restaurangkök. Troligen väljs den billigare varianten. Elevpengen skiljer idag avsevärt mellan en elev som läser Hotell på HR och som läser Turism på HP. Särskilt om APU:n skall kunna kvalitetssäkras och turismkurserna få ett så praktiskt innehåll som möjligt är det viktigt med tillräckliga ekonomiska medel. För att besvara min huvudfråga hur turismelever ser på sitt ämne har jag genomfört 8 intervjuer med elever vid Turistgymnasiet på Tjörn. Till bakgrund har jag använt mig av turismlitteratur, statistik, artiklar, rapporter och kursplaner. En sammanfattning av resultatet i form av en SWOT-analys finns i arbetet. Kort kan sägas att många elever tycker att undervisningen är relativt praktisk samt att de själva får lära sig samarbeta och ta mycket ansvar inte minst i olika skarpa projekt. Reseledare och aktivitetsledare är yrken som många av eleverna hoppas på – därför är reseledarkunskapen jämte APU:n den mest uppskattade delen av utbildningen. Också den ekotrend och det hållbarhetstänk som i sin mest renodlade form kallas ekoturism tycker de är viktig för framtiden

<p>Sammanfattning</p><p>Hemsedal är en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision är att vara Skandinaviens mest attraktiva resmål för fjällsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hållbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lämpliga verktyg, anser författarna är av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra anspråk på titeln Skandinaviens mest attraktiva resmål, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt långsiktigt hållbar. Det är viktigt med en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling för att bidra till gemensamma mål och ett gemensamt arbete för att skapa en hållbar turismutveckling på destinationen. Syftet med studien är att analysera om det i Hemsedal finns en definition för hållbar turismutveckling. Författarna ämnar undersöka om, och i så fall hur, utvalda aktörer på destinationen arbetar för en sådan utveckling ur ett lokalt perspektiv. Det för att skapa förståelse för destinationsutvecklingen i Hemsedal med fokus på hållbar turismutveckling. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär och innefattar semistrukturerade intervjuer vilka utfördes på plats i Hemsedal. Även litteratur, rapporter och artiklar studerades. Teorin behandlar hållbar turismutveckling och tar sin utgångspunkt i ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet. Vidare behandlas strategier för hur aktörer kan arbeta för att skapa en hållbar turismutveckling. Resultatet av studien visar att en medvetenhet om turismutvecklingen och dess effekter på destinationen finns bland de intervjuade aktörerna i Hemsedal. De arbetar för att skapa en hållbar turismutveckling men arbetssätten skiljer sig åt mellan aktörerna och en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling finns inte.</p><p>Författarna hoppas att med studien väcka intresse samt skänka inspiration till destinationer i allmänhet, men Hemsedal i synnerhet, i deras arbete att skapa en hållbar turismutveckling.</p>

Sammanfattning Hemsedal är en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision är att vara Skandinaviens mest attraktiva resmål för fjällsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hållbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lämpliga verktyg, anser författarna är av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra anspråk på titeln Skandinaviens mest attraktiva resmål, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt långsiktigt hållbar. Det är viktigt med en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling för att bidra till gemensamma mål och ett gemensamt arbete för att skapa en hållbar turismutveckling på destinationen. Syftet med studien är att analysera om det i Hemsedal finns en definition för hållbar turismutveckling. Författarna ämnar undersöka om, och i så fall hur, utvalda aktörer på destinationen arbetar för en sådan utveckling ur ett lokalt perspektiv. Det för att skapa förståelse för destinationsutvecklingen i Hemsedal med fokus på hållbar turismutveckling. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär och innefattar semistrukturerade intervjuer vilka utfördes på plats i Hemsedal. Även litteratur, rapporter och artiklar studerades. Teorin behandlar hållbar turismutveckling och tar sin utgångspunkt i ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet. Vidare behandlas strategier för hur aktörer kan arbeta för att skapa en hållbar turismutveckling. Resultatet av studien visar att en medvetenhet om turismutvecklingen och dess effekter på destinationen finns bland de intervjuade aktörerna i Hemsedal. De arbetar för att skapa en hållbar turismutveckling men arbetssätten skiljer sig åt mellan aktörerna och en gemensam definition av begreppet hållbar turismutveckling finns inte. Författarna hoppas att med studien väcka intresse samt skänka inspiration till destinationer i allmänhet, men Hemsedal i synnerhet, i deras arbete att skapa en hållbar turismutveckling.

This study was made by two students for their bachelor theses in Tourism Studies at Södertörns högskola in Sweden. The aim of the study was to investigate the social aspects of football tourism from a sustainable perspective. The study investigated what's essential for football travellers when they travel both abroad, but also in Sweden, to see a football game. Another factor that was investigated was how the locals, especially those living near a arena, are influenced by the behavior of the football travelers when a football event is taking place. The problems that may arise with a football trip are that locals and travelers can end up in conflicts that can lead to social consequences at the destination as well as reduce social sustainability. This study investigated this phenomenon and by identifying the problems which arise with a football trip, it can help to increase the social sustainability of the destination.  The method which was used to investigate the phenomenon of this study consisted of interviews with football travelers, the locals around Friends Arena, employees at Friends Arena and a football organizer. This was considered to contribute to a deeper understanding of the phenomenon and also give an understanding from different perspectives. At the same time, an observation was also performed on a football game to increase knowledge and understanding of a football event, but also to gain insight into the behavior of football travelers. The material that was gathered in form of interviews was then combined with theories to get a better perception of the phenomenon. The result of the study showed that the biggest motive for a football trip was to get and feel belonging with other supporters. It was the feeling of identity with other travelers that mattered the most. The result also showed that football travelers end up in a free zone where everything is allowed, which contributed to changing their behavior during the trip. Alcohol turned out to be a big part of this belonging with others and a significant part of the travel, especially in Sweden. This contributed that the local population, especially the older group, felt worried when there was a football event. It also turned out that because of this they had to adapt their personal needs and could not be near the arena when there was a football event. This also contributed to social conflicts among football travelers and locals and reduced social sustainability at the destination.  The problems surrounding football tourism proved to arise among the locals when they felt worried and had to adapt to a football event. Football travelers didn't see this as a problem because they ended up in a free zone and ignored individuals around them. Sustainable tourism should satisfy the needs of the tourist while not having to destroy the need of the local population. This was not achieved in this case, which also makes the social sustainability of football tourism difficult to achieve. / Denna studie genomfördes av två studenter för deras examensarbete inom Turismvetenskap på Södertörns högskola i Sverige. Syftet med studien var att undersöka fotbollsturismens sociala aspekter utifrån ett hållbart perspektiv. Därav undersöktes vad som är väsentligt för fotbollsresenärer när de väljer att resa både utomlands, men även inom Sverige, för att se en fotbollsmatch. En annan faktor som undersöktes var hur lokalbefolkningen, speciellt de som bor nära en arena, blir påverkade av fotbollsresenärernas beteende när det pågår ett fotbollsevent. Problematiken som kan uppstå med en fotbollsresa är att lokalbefolkningen och resenärer kan hamna i konflikter och detta kan leda till sociala konsekvenser på destinationen samt minska den sociala hållbarheten. Studien undersökte fenomenet och genom att identifiera vilka problem som uppstår med en fotbollsresa kan det även leda till att öka den sociala hållbarheten på destinationen.  Metoden som användes för att undersöka fenomenet i studien bestod i form av intervjuer med fotbollsresenärer, bofasta kring Friends Arena, anställda på Friends Arena samt en fotbollsarrangör. Vilket bidrog till en fördjupad förståelse för fenomenet och som kunde bidra till en förståelse utifrån olika perspektiv. Samtidigt utfördes även en observation på en fotbollsmatch för att öka kunskap och förståelse kring hur ett event går till, även för att få en insikt kring fotbollsresenärers beteende. Det materialet som samlades in i form av intervjuer sammanfogades sedan med teorier för att få en bättre uppfattning om fenomenet.  Resultatet i studien visade att det största motivet för en fotbollsresa är att känna en gemenskap med andra supportrar. Resultatet visade även att fotbollsresenärer hamnar i en frizon där allt är tillåtet, vilket bidra till att deras beteende under resan förändras. Alkohol visade sig vara en del av gemenskapen och en väsentlig del av resorna, speciellt inom Sverige. Detta bidrog till att lokalbefolkningen, speciellt den äldre gruppen, kände oroligheter när ett fotbollsevent pågick. Det visade sig även att på grund av detta var de tvungna att anpassa sina personliga behov och inte kunde visa sig inom arenaområdet. Detta bidrog även till att sociala konflikter uppstod bland fotbollsresenärer och lokalbefolkningen och minskade den sociala hållbarheten på destinationen. Problematiken kring fotbollsturism visade sig uppstå bland lokalbefolkningen, då de kände oroligheter och tvingades anpassa sig efter ett fotbollsevent. Fotbollsresenärerna såg inte detta som ett problem då de hamnade i en frizon och förbisåg individer runtomkring sig. Hållbar turism ska tillfredsställa turistens behov samtidigt som behoven inte ska förstöra för lokalbefolkningen. Detta stämmer inte i det här fallet vilket bidrar till att den sociala hållbarheten inom fotbollsturismen blir svår att uppnå.