Denna uppsats kommer att handla om hur man kan utveckla turism på landsbygden, uppsatsen ska ge läsaren en inblick i vilka utmaningar man kan stöta på när man utvecklar turism på landsbygden. Jag har valt att fokusera på en destination/attraktion, Harplinge Väderkvarn som ligger ca 16 km från Halmstad. Läsaren kommer att få ta del av olika teorier som jag tagit fram med hjälp av den tidigare forskning som jag hittat. I dagsläget är den tidigare forskning om väderkvarnar som turistattraktioner i Sverige nästan obefintligt och det kommer därför att bli intressant att undersöka detta.

<p>I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner använder musik för att locka turister, och hur betydelsefullt musikutbudet är för deras verksamhet. För att få en ingående förståelse har vi undersökt hur fem Svenska kommuner arbetar med lokal musikkultur för att locka turister, om de känt en ökande efterfråga eller andra förändrade förhållanden. Vi har undersökt musikturism utifrån sitt helhetsperspektiv för att sedan uppmärksamma intressanta aspekter för att se närmare på dem. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär för att få en nära relation till forskningsobjektet, och vi har intervjuat väl insatta kommunala turismaktörer för att få en så realistisk uppfattning som möjligt om hur de betraktar musikturism. Vi har i undersökningen kommit fram till att kommunerna inte fokuserar på musikturister specifikt utan arbetar för ett rikare musikutbud för att locka turister i allmänhet, som på så vis automatiskt bidrar till fler musikturister. Vi har också kommit fram till att musikutbud för att locka turister har blivit mer uppmärksammat och är en ökande trend bland kommuner generellt. Ökad turism gynnar kommuners tillväxt, lokala företag och även lokalbefolkningen eftersom det till exempel bidrar till fler jobb och fler musikevenemang. Några aktörer upplever att efterfrågan på musikutbud har ökat och andra inte, men de är överens om att efterfrågan är stor. Det kommer att bli intressant att se om musikturismen i framtiden bidrar till att fler kommuner profilerar sig genom att framhäva sitt evenemangsutbud.</p>

<p>Kultur och kulturarvsplatser har blivit en viktig resurs för turistnäringen och alltfler områden utnyttjar möjligheterna till att stärka turismen genom att skapa upplevelser, sysselsättning och intäkter med kulturarvet som grund. Kulturturism är en växande marknad inom turistnäringen, detta innebär att fler turister väljer att resa till världsarvstäder för att besöka kulturella platser och historiska attraktioner. Sedan 1995 är Visby en världsarvstad och på Gotland finns ett bestånd av välbevarade medeltida kyrkor som utgör en orörd kulturskatt sedan medeltiden. Gotland är den kyrktätaste kommun i Sverige med 92 medeltida kyrkor som fortfarande är i bruk. Själva kyrkobyggnaderna, de medeltida valven, konsten och kyrkogårdarna ger möjligheter till kulturupplevelser och erbjuder både stilla stunder och starka upplevelser året runt.</p><p>I uppsatsen görs en studie av Svenska kyrkan och hur de medeltida kyrkobyggnaderna som fysiska kulturarvsprodukter används i ett turistiskt perspektiv. I uppsatsen undersöks också om det finns ett intresse för kyrkan som organisation att se kyrkobyggnaden som ett turistiskt besöksmål. Uppsatsen har ett förståelseinriktat syfte, i vilken det tydliggörs vad kyrkan (församlingarna) på Gotland har för inställning till kyrkobyggnaden som en turistattraktion. Ett ytterligare syfte är att beskriva hur kyrkobyggnaden brukas i turismsyften. Forskningsfrågorna i denna uppsats lyder: Hur ställer sig kyrkan (församlingen) till att betrakta kyrkobyggnaderna som en turistprodukt- och attraktion? Och hur används de medeltida kyrkobyggnaderna som en kulturarvsplats i turismsammanhang?</p><p>För att öka förståelsen för det som studeras används kvalitativa metodologiska tekniker, där intervjuer har genomförts med fyra församlingar (Havdhem, Östergarn, Dalhem och Fårö) som har sammanställts i form av deskriptiva studier som beskriver hur respektive församling använder sina kyrkobyggnader och hur de brukas av turister. För att komplettera intervjuerna användes enkäter som skickades till alla församlingar på Gotland. Detta gjordes för att få en helhetsbild över vad kyrkorna (församlingarna) på Gotland anser om kyrkobyggnaden som en turistisk produkt och attraktion.</p><p>Undersökningen har visat att kyrkan i första hand uppfattar kyrkobyggnaderna som en levande gudstjänstlokal, där kyrkorummet är andligt och gudomligt som alla kan ha tillgång till för att använda det som ett stilla rum. I andra hand betraktar kyrkan kyrkobyggnaderna som en viktig kulturbyggnad för turism. Kyrkan vill helst inte betrakta kyrkobyggnaden som en produkt och de menar att kyrkorna inte är någon handelsvara. Däremot anser kyrkan att kyrkobyggnaden kan uppfylla ett mänskligt behov vilket gör kyrkobyggnaden till en produkt som kan konsumeras eller användas för egen nytta. Undersökningen visar också att det inte går att tjäna något ekonomiskt på kyrkobyggnaderna. Församlingarna marknadsför inte sina kyrkor som turistprodukter och församlingarna tjänar inte pengar på sina kyrkobyggnader, utan det är genom verksamheten som bedrivs i församlingen. Några av församlingarna på Gotland bedriver en turistverksamhet idag, där man till exempel arrangerar speciella aktiviteter, som temagudstjänster för turister eller guidningar i kyrkorna. Turism som innefattar kyrkor uppfattas som något nödvändigt och positivt för kyrkan, i form av att kyrkorna uppmärksammas mer och turismen bidrar också till det allmänna intresset för att ta tillvara på kyrkorna. Samtidigt handlar det för kyrkan om att värna om sina kyrkobyggnader så att kyrkorna inte enbart används som föremål för turistbesök.</p>

Today, the tourism sector is the fastest growing industry in the world and also includes one of the foremost for instance in the number of work and added tax. The sector entails a lot of positive factors but also negative consequences, such as overexploitation and wear on natural areas. However, even the visitor industry contributes to smaller localities boost by creating new jobs where depopulation occurs. This study focuses on the town Kisa in Kinda Municipality. The purpose of the study is to highlight the importance of tourism for migration to a town and to show the importance of developing sustainable destinations. In the results of this study it emerges that more job opportunities are requested by respondents for increasing Kisas attractiveness. Given that employment is increasing the most in the tourism sector today, the town should focus even more on tourism. Kisas profile should be clarified. Today there is a negative image of the destination, from the bank robbery and police murders in 1999. This image should be replaced and reinforce positive. Many respondents associate the town with the ski resort Tolvmannabacken and this could be the local brand. However, I believe that they need to diversify and offer year-round activities, rather than at present only winter activities if they are to become Kisas symbol outward. With a strong brand and a distinctive profile, Kisa will be able to attract more visitors and potential migrants in the long term. To become more sustainable as a destination, Kisa should invest more on ecotourism, reduce seasonality through better marketing of off-season and by working harder to achieve sustainability certifications. / I dag är turismsektorn den mest snabbväxande industrin i hela världen och hör även till en av de främsta inom bland annat antal arbeten och skatteintäkter. Sektorn för med sig mycket positivt men även negativa konsekvenser, såsom överexploatering och slitage på naturområden. Dock kan även besöksnäringen bidra till mindre orters uppsving genom att skapa nya arbetstillfällen där avfolkning sker. Denna studie fokuserar på orten Kisa i Kinda kommun. Syftet med förliggande studie är att belysa betydelsen av turism vid inflyttning till en ort, samt visa på vikten av att destinationer utvecklas hållbart. I resultatet av denna studie framkommer det att arbetstillfällen efterfrågas av respondenterna för att öka Kisas attraktionskraft. Med tanke på att sysselsättningen ökar mest inom turistsektorn i dag bör orten satsa ännu mer på turism. Kisas profil bör göras tydligare. I dag finns en negativ image av orten, från bankrånet och polismorden 1999. Denna image bör bytas ut och förstärkas av något positivt. Många respondenter förknippar orten med skidanläggningen Tolvmannabacken och denna skulle kunna bli ortens varumärke. Jag tror dock att de måste bredda sig och erbjuda året-runt aktiviteter, i stället för i dagens läge bara vinteraktiviteter om de ska bli Kisas symbol utåt sätt. Med ett starkt varumärke och en tydlig profil, kommer de att kunna attrahera fler besökare och potentiella inflyttare på sikt. För att bli mer hållbara bör Kisa satsa mer på ekoturism, minska säsongsvariationerna genom bättre marknadsföring av lågsäsonger och genom att arbeta hårdare för att erhålla hållbarhetscertifieringar.

I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner använder musik för att locka turister, och hur betydelsefullt musikutbudet är för deras verksamhet. För att få en ingående förståelse har vi undersökt hur fem Svenska kommuner arbetar med lokal musikkultur för att locka turister, om de känt en ökande efterfråga eller andra förändrade förhållanden. Vi har undersökt musikturism utifrån sitt helhetsperspektiv för att sedan uppmärksamma intressanta aspekter för att se närmare på dem. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär för att få en nära relation till forskningsobjektet, och vi har intervjuat väl insatta kommunala turismaktörer för att få en så realistisk uppfattning som möjligt om hur de betraktar musikturism. Vi har i undersökningen kommit fram till att kommunerna inte fokuserar på musikturister specifikt utan arbetar för ett rikare musikutbud för att locka turister i allmänhet, som på så vis automatiskt bidrar till fler musikturister. Vi har också kommit fram till att musikutbud för att locka turister har blivit mer uppmärksammat och är en ökande trend bland kommuner generellt. Ökad turism gynnar kommuners tillväxt, lokala företag och även lokalbefolkningen eftersom det till exempel bidrar till fler jobb och fler musikevenemang. Några aktörer upplever att efterfrågan på musikutbud har ökat och andra inte, men de är överens om att efterfrågan är stor. Det kommer att bli intressant att se om musikturismen i framtiden bidrar till att fler kommuner profilerar sig genom att framhäva sitt evenemangsutbud.

Kultur och kulturarvsplatser har blivit en viktig resurs för turistnäringen och alltfler områden utnyttjar möjligheterna till att stärka turismen genom att skapa upplevelser, sysselsättning och intäkter med kulturarvet som grund. Kulturturism är en växande marknad inom turistnäringen, detta innebär att fler turister väljer att resa till världsarvstäder för att besöka kulturella platser och historiska attraktioner. Sedan 1995 är Visby en världsarvstad och på Gotland finns ett bestånd av välbevarade medeltida kyrkor som utgör en orörd kulturskatt sedan medeltiden. Gotland är den kyrktätaste kommun i Sverige med 92 medeltida kyrkor som fortfarande är i bruk. Själva kyrkobyggnaderna, de medeltida valven, konsten och kyrkogårdarna ger möjligheter till kulturupplevelser och erbjuder både stilla stunder och starka upplevelser året runt. I uppsatsen görs en studie av Svenska kyrkan och hur de medeltida kyrkobyggnaderna som fysiska kulturarvsprodukter används i ett turistiskt perspektiv. I uppsatsen undersöks också om det finns ett intresse för kyrkan som organisation att se kyrkobyggnaden som ett turistiskt besöksmål. Uppsatsen har ett förståelseinriktat syfte, i vilken det tydliggörs vad kyrkan (församlingarna) på Gotland har för inställning till kyrkobyggnaden som en turistattraktion. Ett ytterligare syfte är att beskriva hur kyrkobyggnaden brukas i turismsyften. Forskningsfrågorna i denna uppsats lyder: Hur ställer sig kyrkan (församlingen) till att betrakta kyrkobyggnaderna som en turistprodukt- och attraktion? Och hur används de medeltida kyrkobyggnaderna som en kulturarvsplats i turismsammanhang? För att öka förståelsen för det som studeras används kvalitativa metodologiska tekniker, där intervjuer har genomförts med fyra församlingar (Havdhem, Östergarn, Dalhem och Fårö) som har sammanställts i form av deskriptiva studier som beskriver hur respektive församling använder sina kyrkobyggnader och hur de brukas av turister. För att komplettera intervjuerna användes enkäter som skickades till alla församlingar på Gotland. Detta gjordes för att få en helhetsbild över vad kyrkorna (församlingarna) på Gotland anser om kyrkobyggnaden som en turistisk produkt och attraktion. Undersökningen har visat att kyrkan i första hand uppfattar kyrkobyggnaderna som en levande gudstjänstlokal, där kyrkorummet är andligt och gudomligt som alla kan ha tillgång till för att använda det som ett stilla rum. I andra hand betraktar kyrkan kyrkobyggnaderna som en viktig kulturbyggnad för turism. Kyrkan vill helst inte betrakta kyrkobyggnaden som en produkt och de menar att kyrkorna inte är någon handelsvara. Däremot anser kyrkan att kyrkobyggnaden kan uppfylla ett mänskligt behov vilket gör kyrkobyggnaden till en produkt som kan konsumeras eller användas för egen nytta. Undersökningen visar också att det inte går att tjäna något ekonomiskt på kyrkobyggnaderna. Församlingarna marknadsför inte sina kyrkor som turistprodukter och församlingarna tjänar inte pengar på sina kyrkobyggnader, utan det är genom verksamheten som bedrivs i församlingen. Några av församlingarna på Gotland bedriver en turistverksamhet idag, där man till exempel arrangerar speciella aktiviteter, som temagudstjänster för turister eller guidningar i kyrkorna. Turism som innefattar kyrkor uppfattas som något nödvändigt och positivt för kyrkan, i form av att kyrkorna uppmärksammas mer och turismen bidrar också till det allmänna intresset för att ta tillvara på kyrkorna. Samtidigt handlar det för kyrkan om att värna om sina kyrkobyggnader så att kyrkorna inte enbart används som föremål för turistbesök.

Syfte: Den här studien undersöker hur företaget Icehotel arbetar med marknadsföring samt vad som lockar turisten att besöka denna turistattraktion. Vi har valt att studera och forska närmare kring människans fem sinnen, vilket består av syn, ljud, lukt, smak och känsel. Metod: I denna studie arbetar vi med kvalitativa metoder. Vi har utfört en deltagande observation på plats för att kunna få en djupgående förståelse för hur de fem sinnena påverkas under vistelsen. En stor del av empirin består av information som vi har fått genom email- och kvalitativa intervjuer. Det är sju informanter som har besvarat våra intervjufrågor. I analyskapitlet framkommer en diskussion om vår observation och våra egna tankar kring studien. Teori: Vi har i denna uppsats använt oss utav fem teoretiska referensramar och en modell. Teorierna är Sinnesmarknadsföring, Destinationsmarknadsföring, Konsumentkultur, Image och Word of mouth. Modellen heter Människans fem sinnen och sinnesupplevelser. Slutsats: I denna studie om Icehotel har vi kommit fram till att en marknadsföringsstrategi med fokus på människans fem sinnen kan gynna ett företag. Vi har dragit slutsatsen att sinnesmarknadsföring är ett okänt begrepp och om fler företagare blir informerade om dess inverkan kommer de förmodligen att tillämpa det. En förbättrad image kan höja gästernas och dagsbesökarnas helhetsupplevelse. / Purpose: This study examines how the company Icehotel works with marketing and what attracts tourists to visit this tourist attraction. We have chosen to study and research closely on the five human senses, which consists sight, sound, smell, taste and touch. Methodology: The chosen method for this study is that of qualitative method. We have conducted a participatory observation on the destination in order to get a deeper understanding of how the five senses are affected. The empirical data consists of information that we have received by email- and qualitative interviews. In the study seven respondents have answered our interview questions. In the analysis section emerges a discussion of our observation and our own thoughts on the study.  Theory: We have used five theoretical frameworks, as well as one theoretical model from this study. Our theories include, Sensory Marketing, Destination Marketing, Consumer Culture, Image and Word of mouth. The model is called, “The sensory experiences” Findings: In this study about the Icehotel, we came to a conclusion that a marketing strategy with a focus on the five senses can be beneficial for businesses. Sensory marketing is currently an unknown concept. If more entrepreneurs are informed about its impact, they will perhaps apply it. By applying the five senses to their marketing strategies, businesses' images can improve. Hence, raise guests and 'day visitors' overall experiences.