<p>Kultur och kulturarvsplatser har blivit en viktig resurs för turistnäringen och alltfler områden utnyttjar möjligheterna till att stärka turismen genom att skapa upplevelser, sysselsättning och intäkter med kulturarvet som grund. Kulturturism är en växande marknad inom turistnäringen, detta innebär att fler turister väljer att resa till världsarvstäder för att besöka kulturella platser och historiska attraktioner. Sedan 1995 är Visby en världsarvstad och på Gotland finns ett bestånd av välbevarade medeltida kyrkor som utgör en orörd kulturskatt sedan medeltiden. Gotland är den kyrktätaste kommun i Sverige med 92 medeltida kyrkor som fortfarande är i bruk. Själva kyrkobyggnaderna, de medeltida valven, konsten och kyrkogårdarna ger möjligheter till kulturupplevelser och erbjuder både stilla stunder och starka upplevelser året runt.</p><p>I uppsatsen görs en studie av Svenska kyrkan och hur de medeltida kyrkobyggnaderna som fysiska kulturarvsprodukter används i ett turistiskt perspektiv. I uppsatsen undersöks också om det finns ett intresse för kyrkan som organisation att se kyrkobyggnaden som ett turistiskt besöksmål. Uppsatsen har ett förståelseinriktat syfte, i vilken det tydliggörs vad kyrkan (församlingarna) på Gotland har för inställning till kyrkobyggnaden som en turistattraktion. Ett ytterligare syfte är att beskriva hur kyrkobyggnaden brukas i turismsyften. Forskningsfrågorna i denna uppsats lyder: Hur ställer sig kyrkan (församlingen) till att betrakta kyrkobyggnaderna som en turistprodukt- och attraktion? Och hur används de medeltida kyrkobyggnaderna som en kulturarvsplats i turismsammanhang?</p><p>För att öka förståelsen för det som studeras används kvalitativa metodologiska tekniker, där intervjuer har genomförts med fyra församlingar (Havdhem, Östergarn, Dalhem och Fårö) som har sammanställts i form av deskriptiva studier som beskriver hur respektive församling använder sina kyrkobyggnader och hur de brukas av turister. För att komplettera intervjuerna användes enkäter som skickades till alla församlingar på Gotland. Detta gjordes för att få en helhetsbild över vad kyrkorna (församlingarna) på Gotland anser om kyrkobyggnaden som en turistisk produkt och attraktion.</p><p>Undersökningen har visat att kyrkan i första hand uppfattar kyrkobyggnaderna som en levande gudstjänstlokal, där kyrkorummet är andligt och gudomligt som alla kan ha tillgång till för att använda det som ett stilla rum. I andra hand betraktar kyrkan kyrkobyggnaderna som en viktig kulturbyggnad för turism. Kyrkan vill helst inte betrakta kyrkobyggnaden som en produkt och de menar att kyrkorna inte är någon handelsvara. Däremot anser kyrkan att kyrkobyggnaden kan uppfylla ett mänskligt behov vilket gör kyrkobyggnaden till en produkt som kan konsumeras eller användas för egen nytta. Undersökningen visar också att det inte går att tjäna något ekonomiskt på kyrkobyggnaderna. Församlingarna marknadsför inte sina kyrkor som turistprodukter och församlingarna tjänar inte pengar på sina kyrkobyggnader, utan det är genom verksamheten som bedrivs i församlingen. Några av församlingarna på Gotland bedriver en turistverksamhet idag, där man till exempel arrangerar speciella aktiviteter, som temagudstjänster för turister eller guidningar i kyrkorna. Turism som innefattar kyrkor uppfattas som något nödvändigt och positivt för kyrkan, i form av att kyrkorna uppmärksammas mer och turismen bidrar också till det allmänna intresset för att ta tillvara på kyrkorna. Samtidigt handlar det för kyrkan om att värna om sina kyrkobyggnader så att kyrkorna inte enbart används som föremål för turistbesök.</p>

Kultur och kulturarvsplatser har blivit en viktig resurs för turistnäringen och alltfler områden utnyttjar möjligheterna till att stärka turismen genom att skapa upplevelser, sysselsättning och intäkter med kulturarvet som grund. Kulturturism är en växande marknad inom turistnäringen, detta innebär att fler turister väljer att resa till världsarvstäder för att besöka kulturella platser och historiska attraktioner. Sedan 1995 är Visby en världsarvstad och på Gotland finns ett bestånd av välbevarade medeltida kyrkor som utgör en orörd kulturskatt sedan medeltiden. Gotland är den kyrktätaste kommun i Sverige med 92 medeltida kyrkor som fortfarande är i bruk. Själva kyrkobyggnaderna, de medeltida valven, konsten och kyrkogårdarna ger möjligheter till kulturupplevelser och erbjuder både stilla stunder och starka upplevelser året runt. I uppsatsen görs en studie av Svenska kyrkan och hur de medeltida kyrkobyggnaderna som fysiska kulturarvsprodukter används i ett turistiskt perspektiv. I uppsatsen undersöks också om det finns ett intresse för kyrkan som organisation att se kyrkobyggnaden som ett turistiskt besöksmål. Uppsatsen har ett förståelseinriktat syfte, i vilken det tydliggörs vad kyrkan (församlingarna) på Gotland har för inställning till kyrkobyggnaden som en turistattraktion. Ett ytterligare syfte är att beskriva hur kyrkobyggnaden brukas i turismsyften. Forskningsfrågorna i denna uppsats lyder: Hur ställer sig kyrkan (församlingen) till att betrakta kyrkobyggnaderna som en turistprodukt- och attraktion? Och hur används de medeltida kyrkobyggnaderna som en kulturarvsplats i turismsammanhang? För att öka förståelsen för det som studeras används kvalitativa metodologiska tekniker, där intervjuer har genomförts med fyra församlingar (Havdhem, Östergarn, Dalhem och Fårö) som har sammanställts i form av deskriptiva studier som beskriver hur respektive församling använder sina kyrkobyggnader och hur de brukas av turister. För att komplettera intervjuerna användes enkäter som skickades till alla församlingar på Gotland. Detta gjordes för att få en helhetsbild över vad kyrkorna (församlingarna) på Gotland anser om kyrkobyggnaden som en turistisk produkt och attraktion. Undersökningen har visat att kyrkan i första hand uppfattar kyrkobyggnaderna som en levande gudstjänstlokal, där kyrkorummet är andligt och gudomligt som alla kan ha tillgång till för att använda det som ett stilla rum. I andra hand betraktar kyrkan kyrkobyggnaderna som en viktig kulturbyggnad för turism. Kyrkan vill helst inte betrakta kyrkobyggnaden som en produkt och de menar att kyrkorna inte är någon handelsvara. Däremot anser kyrkan att kyrkobyggnaden kan uppfylla ett mänskligt behov vilket gör kyrkobyggnaden till en produkt som kan konsumeras eller användas för egen nytta. Undersökningen visar också att det inte går att tjäna något ekonomiskt på kyrkobyggnaderna. Församlingarna marknadsför inte sina kyrkor som turistprodukter och församlingarna tjänar inte pengar på sina kyrkobyggnader, utan det är genom verksamheten som bedrivs i församlingen. Några av församlingarna på Gotland bedriver en turistverksamhet idag, där man till exempel arrangerar speciella aktiviteter, som temagudstjänster för turister eller guidningar i kyrkorna. Turism som innefattar kyrkor uppfattas som något nödvändigt och positivt för kyrkan, i form av att kyrkorna uppmärksammas mer och turismen bidrar också till det allmänna intresset för att ta tillvara på kyrkorna. Samtidigt handlar det för kyrkan om att värna om sina kyrkobyggnader så att kyrkorna inte enbart används som föremål för turistbesök.