<p>I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner använder musik för att locka turister, och hur betydelsefullt musikutbudet är för deras verksamhet. För att få en ingående förståelse har vi undersökt hur fem Svenska kommuner arbetar med lokal musikkultur för att locka turister, om de känt en ökande efterfråga eller andra förändrade förhållanden. Vi har undersökt musikturism utifrån sitt helhetsperspektiv för att sedan uppmärksamma intressanta aspekter för att se närmare på dem. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär för att få en nära relation till forskningsobjektet, och vi har intervjuat väl insatta kommunala turismaktörer för att få en så realistisk uppfattning som möjligt om hur de betraktar musikturism. Vi har i undersökningen kommit fram till att kommunerna inte fokuserar på musikturister specifikt utan arbetar för ett rikare musikutbud för att locka turister i allmänhet, som på så vis automatiskt bidrar till fler musikturister. Vi har också kommit fram till att musikutbud för att locka turister har blivit mer uppmärksammat och är en ökande trend bland kommuner generellt. Ökad turism gynnar kommuners tillväxt, lokala företag och även lokalbefolkningen eftersom det till exempel bidrar till fler jobb och fler musikevenemang. Några aktörer upplever att efterfrågan på musikutbud har ökat och andra inte, men de är överens om att efterfrågan är stor. Det kommer att bli intressant att se om musikturismen i framtiden bidrar till att fler kommuner profilerar sig genom att framhäva sitt evenemangsutbud.</p>

I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner använder musik för att locka turister, och hur betydelsefullt musikutbudet är för deras verksamhet. För att få en ingående förståelse har vi undersökt hur fem Svenska kommuner arbetar med lokal musikkultur för att locka turister, om de känt en ökande efterfråga eller andra förändrade förhållanden. Vi har undersökt musikturism utifrån sitt helhetsperspektiv för att sedan uppmärksamma intressanta aspekter för att se närmare på dem. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär för att få en nära relation till forskningsobjektet, och vi har intervjuat väl insatta kommunala turismaktörer för att få en så realistisk uppfattning som möjligt om hur de betraktar musikturism. Vi har i undersökningen kommit fram till att kommunerna inte fokuserar på musikturister specifikt utan arbetar för ett rikare musikutbud för att locka turister i allmänhet, som på så vis automatiskt bidrar till fler musikturister. Vi har också kommit fram till att musikutbud för att locka turister har blivit mer uppmärksammat och är en ökande trend bland kommuner generellt. Ökad turism gynnar kommuners tillväxt, lokala företag och även lokalbefolkningen eftersom det till exempel bidrar till fler jobb och fler musikevenemang. Några aktörer upplever att efterfrågan på musikutbud har ökat och andra inte, men de är överens om att efterfrågan är stor. Det kommer att bli intressant att se om musikturismen i framtiden bidrar till att fler kommuner profilerar sig genom att framhäva sitt evenemangsutbud.

Följderna av covid-19 pandemin har lett till att hela världen har fått ställa om och anpassat sig till de restriktioner och rekommendationer som har införts för att minska smittspridningen. Under år 2020ökade digitaliseringen i samhället och en bransch som har fått anpassa sig är evenemangsbranschen. Då restriktioner kring fysisk interaktion i form av att begränsa sociala kontakter infördes blev det svårt för arrangörer att arrangera fysiska evenemang och många valde då att genomföra dem digitalt istället. Musikbranschen, vars intäkter i stor utsträckning kommer från fysiska konserter och stimpengar, drabbades extra hårt och även de fick ställa om till digitala versioner. Denna omställningen är någonting nytt både för arrangörer men även för deltagarna. Denna uppsats studerar deltagares attityder mot digitala musikevenemang genom att kolla på deltagare på Zara Larssons digitala konsert i mars 2021. Attityden analyseras utifrån hedonistiska och utilitaristiska värden, som har visat sig relevanta i tidigare studier baserade på attityden av fysiska evenemang. För att belysa den digitala aspektens effekt om evenemanget analyseras även ekvalitet. Då det tidigare har varit mer fokus på kvantitativa analyser så ger denna studie en merdjupgående bild av deltagarnas attityder av digitala musikevenemang, genom 13 semistrukturerade intervjuer med deltagare på ett digitalt evenemang. Slutsatsen som dras i denna studie är att även om deltagarna föredrar fysiska evenemang så har de en generellt positiv attityd mot digitala evenemang. Det visade sig att en positivevenemangsupplevelse leder till en positiv attityd. Alla de hedonistiska värdena från HED/UTskalan visade sig vara applicerbara. Hedonistisk tillfredställelse visade sig vara applicerbar, medan eudaimonisk tillfredställelse inte var applicerbar i samma utsträckning. De mest applicerbara utilitaristiska värdena från HED/UT-skalan var funktionell &amp; praktisk, och det minst applicerbara värdet var nödvändigt. Mellan dessa två värden var utilitaristiska starkast i syftet att delta på ett digitalt evenemang. Den digitala kvaliteten mättes genom e-kvalitet på evenemanget, och hade även den stor påverkan på upplevelsen trots att alla dimensioner inte gick att applicera på studien. / During the year 2020 the society were forced to readjust due to the covid-19 pandemic. To reduce the spread of the disease, restrictions and recommendations regarding physical interaction were established. These restrictions made it difficult for different industries to continue their business. For instance both, the music and the event industry were hit hard. The music industry get a large amount of its income from physical concerts and music revenue, and events could not be held in a physical form with fear of spreading the virus. To readjust the industries began making digital concerts and events instead, which was a readjustment new to both organisers and participants. This paper studies the participants attitudes towards digital music events by looking into participants on Zara Larssons digital concert in March 2021. The attitude is analysed by looking at hedonic and utilitarian values, that have shown to be relevant in previous studies of attitudes towards physical events. To be able to analyse the digital aspect and it effects towards the event, itis of importance to include e-quality in the analysis as well. By using a qualitative method, this study grants a deeper understanding of participants attitudes towards digital music events. Which is made through 13 semi structured interviews with participants of a digital event. The conclusion driven from this study is that even if the participants prefer physical events, the still have an overall positive attitude towards digital events. It became clear that a positive event experience lead to a positive attitude towards the event. All the hedonic values from the HED/UT scale were found to be applicable. Hedonic satisfaction was also applicable, while eaudomic satisfaction was not to the same extent. Regarding the utilitarian values from the HED/UT-scale, "functional" and "practical" where the most applicable values, and "necessary" the least. Among these two values, the utilitarian values were the strongest in the purpose of attending a digital event. The digital quality measured through e-quality, had a great impact on the experience, event though not all dimensions were applicable in the study. This essay is written in Swedish.