<p>Uppsatsen behandlar hur turismorganisationer på nationell och regional nivå arbetar med turismplanering och turismmarknadsföring för att skapa en bra och sanningsenlig image av Spanien och Costa del Sol i turismsammanhang. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod. Analysen sker genom texttolkning efter hermeneutiska principer. Symboler tolkas även genom semiotik och metonymi. Uppsatsen beskriver hur turismplaneringen är organiserad i Spanien på nationell och regional nivå och hur dessa nivåers turismorganisationer arbetar med turismens utveckling. En överblick ges över Spaniens turismutveckling och turismmarknadsföring i historiskt och nutida perspektiv. Framtida turismutveckling analyseras med hjälp av främst olika planer – <em>Plan 2020</em> på nationell nivå och <em>Plan Qualifica</em> på regional nivå. Tidigare forskning inom destinationsmarknadsföring, image och varumärken behandlas. Destinationsmarknadsföringen går ut på att ge turisterna positiva känslor för destinationen. Spaniens symboler och kampanjer tolkas enligt semiotiska modeller. Slutligen behandlas de destinationsproblem som finns på Costa del Sol inom miljömässiga, ekonomiska och sociala områden. Utifrån detta analyseras hur Spanien och Costa del Sol kan föra ut sitt marknadsföringsbudskap på bästa sätt. De slutsatser som dras i uppsatsen är att turismmarknadsföringsbudskapet från nationell och regional nivå måste koordineras. Det behövs också skapas en koherens mellan budskapet som förs fram till kunden och det som kunden upplever på destinationen. Om dessa faktorer samverkar med varandra blir destinationens image bätttre. För att illustrera detta har en modell skapats. Marknadsföringen bör också kombinera välkända symboler med mer nyskapande kampanjer för att få mer uppmärksamhet i den globala konkurrensen mellan olika destinationer. Dessa slutsatser baseras på uppsatsens studie av spanska förhållanden men kan generaliseras till andra destinationer.</p>

Uppsatsen behandlar hur turismorganisationer på nationell och regional nivå arbetar med turismplanering och turismmarknadsföring för att skapa en bra och sanningsenlig image av Spanien och Costa del Sol i turismsammanhang. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod. Analysen sker genom texttolkning efter hermeneutiska principer. Symboler tolkas även genom semiotik och metonymi. Uppsatsen beskriver hur turismplaneringen är organiserad i Spanien på nationell och regional nivå och hur dessa nivåers turismorganisationer arbetar med turismens utveckling. En överblick ges över Spaniens turismutveckling och turismmarknadsföring i historiskt och nutida perspektiv. Framtida turismutveckling analyseras med hjälp av främst olika planer – Plan 2020 på nationell nivå och Plan Qualifica på regional nivå. Tidigare forskning inom destinationsmarknadsföring, image och varumärken behandlas. Destinationsmarknadsföringen går ut på att ge turisterna positiva känslor för destinationen. Spaniens symboler och kampanjer tolkas enligt semiotiska modeller. Slutligen behandlas de destinationsproblem som finns på Costa del Sol inom miljömässiga, ekonomiska och sociala områden. Utifrån detta analyseras hur Spanien och Costa del Sol kan föra ut sitt marknadsföringsbudskap på bästa sätt. De slutsatser som dras i uppsatsen är att turismmarknadsföringsbudskapet från nationell och regional nivå måste koordineras. Det behövs också skapas en koherens mellan budskapet som förs fram till kunden och det som kunden upplever på destinationen. Om dessa faktorer samverkar med varandra blir destinationens image bätttre. För att illustrera detta har en modell skapats. Marknadsföringen bör också kombinera välkända symboler med mer nyskapande kampanjer för att få mer uppmärksamhet i den globala konkurrensen mellan olika destinationer. Dessa slutsatser baseras på uppsatsens studie av spanska förhållanden men kan generaliseras till andra destinationer.

This study explores how Swedish migrants on the Costa del Sol in Spain create belonging and how this is expressed in migration stories and practiced in the daily life. The migrants are part of a migration phenomenon that is conceptualized as lifestyle migration, often to destinations in association with tourism and leisure. Based on ethnographical fieldwork carried out among Swedish migrants within the Swedish infrastructure of institutions, organizations and private enterprises on the Costa del Sol, the thesis examines how belonging is created adopting a phenomenological and constructivist perspective on transnational and diasporic practices. This is accomplished through studying migration stories, where the migration experience is being told, structured and made meaningful for the migrants. In addition, it focuses on internal and external identification and positioning on location on the Costa del Sol. Another concern is the study of how the migrants relate to notions and practices of new home, and old home. The thesis presents how belonging is shaped on a collective basis within the Swedish infrastructure, despite the fact that the interviewees make up a diverse group in different ages, with different reasons for dwelling along the coast, with different migrant experiences, with different approaches to living a transnational migrant life in-between the old and the new country, and with different degrees and range of incorporation to the local society. The study shows how a transnational position is created with a plurilocal frame of reference. It is marked by simultaneously expressing attachments and affiliations to several localities and contexts across territorial borders, shaped by past and recurrent travels and communication, and connected to the Swedish diasporic collective that can function as a compensatory source of national affiliation for the Swedish migrants on the Costa del Sol.

Möjligheter till att resa och förflytta sig mellan nationella gränser i världen blir allt fler. Svenskar som köper bostad i Costa del Sol söker efter ett varmare klimat, billigare levnadskostnader och spenderar upp till flera månader åt gången i Spanien. Tidigare forskning visar att problematik kopplad till uppfattning av sin egen identitet förekommer när individer kontinuerligt reser mellan hem i olika länder, vilket delvis också är beroende av det bemötande man får som svensk utomlands. Den här studien syftar till att undersöka hur svenskars identitet påverkas av att äga en bostad i Spanien. Genom intervjuer med åtta seniorer undersöktes fenomenet identitet, kopplat till att äga bostad utomlands. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och jämfördes med tidigare forskning. Social identitetsteori och platsidentitet är två viktiga faktorer och teorier inom denna undersökning. De verkar som centrala utgångspunkter vid diskussion, inom studier av människors upplevda identitet. Resultaten för denna studie visar att svenskar generellt inte identifierar sig som lokalbor i Costa del Sol. Samtidigt känner flera en stark platstillhörighet och anser sin bostad i Spanien vara lika mycket “hemma” som den bostad de äger i Sverige. Samtliga respondenter uppger att de främst bemöts av vänlighet från lokalbor i Spanien, men nämner även tillfällen där de upplevt en viss främlingsfientlighet mot internationella fritidshusägare i Spanien som grupp. För vidare forskning föreslår författarna en undersökning med yngre generations fritidshusägare i Spanien, men även en djupare kvalitativ studie av sambandet mellan platstillhörighet och känslan av att känna sig hemma, bland svenska bostadsägare utomlands. Vidare föreslås studier av andra destinationer i Spanien samt hur juridiska faktorer påverkar val av Spanien som land för att köpa fritidsbostad. / Opportunities to travel and move between the national borders in the world are increasing. Swedes who buy second-homes in Costa del Sol are looking for a better climate, cheaper living costs and spend up to several months at a time in Spain. Previous research shows that problems linked to defining one’s own identity occur when individuals continuously travel between homes in different countries, which is also partly dependent on the treatment that they receive as Swedes abroad. This study aims to investigate how Swedish individuals’ identity is affected by owning a second-home in Spain. Through interviews with eight seniors, the phenomenon of identity, linked to owning a home abroad, was investigated. The empirical material was analyzed using thematic analysis and compared with previous research. Social identity theory and place identity are two important factors and theories that are used in this study. They stand as crucial premises when discussing the studies of people's perceived identity. The results of this study show that Swedes generally do not identify themselves as locals in Costa del Sol. Simultaneously, many feel a strong sense of belonging and consider their home in Spain to be as much "at home" as the home they reside in Sweden. As for perception by the local inhabitants, all respondents state that they are mainly met with kindness, although a few occasions are mentioned when they have experienced particular xenophobia against international second-home owners in Spain as a community. For further research, the authors propose a study of younger generation second-home owners, as well as a deeper qualitative study of the connection between place affiliation and the feeling of “feeling at home” among Swedish homeowners abroad. Furthermore, studies of other destinations in Spain would be of interest, together with jurisprudence in Spain as a factor for choosing Spain as a second-home country.

This research investigates the role of clustering, learning and innovation in retaining competitiveness in an existing tourism area in a peripheral region of Europe. To do this it draws on the tourism resort area known as the Costa del Sol in southern Spain. Structurally, it focuses on hotel and catering businesses, which are considered to be at the heart of the tourism industry. Tourism is shown not only to be fundamental to the development ofthis coastal agglomeration, but also critical to the development of the province of Malaga (of which the Costa del Sol is a part) and the wider region of Andalucia. Hence the need to examine the evolution oftourism, the sources of competitive advantage and how such advantage can be retained in a globalised marketplace. The key proposition is that retaining competitive advantage can best be achieved through learning and innovation and that agglomerations provide a milieu in which learning and innovation are stimulated. Agglomeration theory and the role of learning and innovation are tested through an examination of the spatial and temporal evolution of hotel and catering businesses and through questionnaire surveys covering these businesses. In particular, the surveys are directed at addressing the issues of learning and innovation and assessing the extent to which the Costa del Sol operates as a 'learning region'. Questionnaire work met with severe problems of non-response despite being undertaken in conjunction with local business organisations. Nevertheless, sufficient responses were obtained to provide some tentative answers to the questions being posed and to provide the foundation for further research. The principal conclusions were that the Costa del Sol has acted as a growth pole and seedbed for business development, and that learning and innovation are promoted as much by competition as by co-operation. Finally, some public policy implications are drawn from these conclusions.