This qualitative study "It’s all about catching the possibilities” by Erica Mogel and Josefine Ekenstein investigates the reasons why the respondents continue to travel on backpacker trips and how they experience personal development in connection with travelling. The empirical material was collected through interviews where the interviews were formulated through two questions that were based on the theoretical framework used in the study. The theoretical frameworks used are Pearce’s (2005) Travel Career Ladder and theories of identity creation by Giddens (1997) and Durkheim. Finally, the most frequent driving forces are presented to the repeated backpacking as well as how the individual experiences developing during the trips. The study reveals that personal development in connection with travelling can be manifested in many different ways. The greatest development among the interviewees in this study has taken place socially. The main motives for continued travel were to find a sense of freedom that the interviewees thought could only be experienced when travelling. The interviewee’s premises at home enabled this type of recurring travelling. / Denna kvalitativa studie “Det gäller att passa på när man kan” av Erica Mogel och Josefine Ekenstein undersöker motiven till varför intervjupersonerna fortsätter att åka på backpackerresor samt hur de upplever personlig utveckling i samband med resorna. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer där intervjuguiden tagits fram via två frågeställningar som skapats utifrån de teoretiska ramverk som använts i studien. De teoretiska ramverken som använts är Pearce (2005) Travel Career Ladder samt teorier om identitetsskapande av Giddens (1997) och Durkheim. Avslutningsvis presenteras de mest återkommande drivkrafterna till det upprepande backpackerresandet samt hur individen upplever sig utvecklas under resorna. Studien kommer fram till att den personliga utvecklingen kan visa sig på många olika sätt men att den största utvecklingen sker socialt. De främsta motiven till fortsatt resande var att finna en frihetskänsla som intervjupersonerna menade endast kunde upplevas på resande fot. Intervjupersoneras förutsättningar hemma möjliggjorde denna typ av återkommande resande.

Kollektivtrafik är något som är viktigt som transportsätt i dagens samhälle. I Stockholms län sker stora förändringar inom kollektivtrafik, på grund av befolkningsökningen som sker i länet. På många platser i kollektivtrafiksystemet möts flera kollektivtrafikslag, vilket gör att det på dessa platser måste finnas en fungerande stationsmiljö. Detta arbete syftar till att svara på frågeställningarna om hur funktionerna tillgänglighet, trygghet, användbarhet och jämställdhet samt barns behov bemöts i planeringsskedet av stationer och hur dessa sedan i byggd miljö uppfyller dessa funktioner. Den teoretiska grunden i detta arbete inkluderar en omfattande litteraturstudie där funktionerna tillgänglighet, trygghet, användbarhet och jämställdhet studerades i relation till planering och upplevelse av stationer och deras närmiljöer. Den praktiska delen av arbetet har bestått av fallstudier av tre stationer i Stockholms län, samt en undersökning av de planeringsförutsättningar som råder i länet. Fallstudierna har bestått av dokument- och fältstudie. Dokumentstudien gjordes av planeringsdokument till respektive station. Fältstudierna bestod av platsbesök på varje station. Dokumenten och de fysiska miljöerna undersöktes med hjälp av ett antal planindikatorer, som kommit utifrån resultat av litteraturstudie. Planindikatorerna användes för att systematiskt kunna bedöma hur funktionerna tillgänglighet, användbarhet, trygghet och jämställdhet upplevs i stationsmiljön samt beskrivs i dokumenten. Varje planindikator har beskrivits i förhållande till hur den påverkar de olika funktionerna och behoven.  Arbetet resulterade i en större redogörelse för planindikatorerna inom stationerna i fallstudierna, med utvärdering av dokumenten samt statiska fakta om stationernas fysiska miljöer. Dessa resultat analyserades sedan i ett nästa steg, där varje kategori av planindikator fick ett eget avsnitt. Från analysen visar slutsatserna att stationerna till stor del uppfyller funktionerna och behoven genom att de i planindikatorerna upplevs representera till största del positiva egenskaper. / Public transport is an important mode of transportation in today’s society. In Stockholm county large changes are occurring within public transport, because of the population rise that is happening in the county. In many places within the public transport system, a multiple of different types of public transport are meeting. In these places, there has to exist functional station environments. This thesis aims to answer the research questions about how the functions accessibility, safety, usability and equality, together with children’s needs, are treated in the planning phase of stations and how these functions in the built environment are fulfilled. The theoretical foundation of this thesis includes an extended literature review, where the functions were studied in relation to physical planning and the perception of station and the environments surrounding them. The practical part of this thesis has consisted of making case studies of three stations in Stockholm county, and to research the preconditions of planning that exist in the county. The case studies have consisted of document and field studies. The document study was to analyse planning documents for each station. The field studies were made in each station’s real environment. The documents and the physical environments were reviewed with the tool of using representative indicators, that were decided from the results of the literature review. The indicators were used to systematically assess how the functions were experienced in the station environment and how they were described in the documents. Each indicator is defined in relation to how it affects the different functions and needs. The thesis work resulted in a larger account for each indicator within the stations in the case studies. This by assessing the planning documents and to state facts about the physical environments of the stations. These results were analysed, where each indicator category had its own segment. The analysis landed in the conclusion that the stations in large parts fulfilled the functions and needs, because the indicators were believed to represent largely positive traits.

Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet. Materialet som studeras i uppsatsen innefattas av resdagboksinlägg från hemsidan Resdagboken.se. Som metod används den kritiska diskursanalysen. Materialet visar på vissa specifika teman; ”Det trygga äventyret”, ”Att inte vara som alla andra turister”, ”Sol, bad konsumtion och lättja”, ”Erotik”, samt ”Tilltalet till dem där hemma”. Genom belysandet av turismens bakomliggande strukturer och hur man genom det skrivna ordet uttrycker föreställningar om andra och sig själv, försöker författaren till uppsatsen bredda förståelsen för turismen som global företeelse.

<p>Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet. Materialet som studeras i uppsatsen innefattas av resdagboksinlägg från hemsidan <em>Resdagboken.se</em>. Som metod används den kritiska diskursanalysen.</p><p>Materialet visar på vissa specifika teman; ”Det trygga äventyret”, ”Att inte vara som alla andra turister”, ”Sol, bad konsumtion och lättja”, ”Erotik”, samt ”Tilltalet till dem där hemma”. Genom belysandet av turismens bakomliggande strukturer och hur man genom det skrivna ordet uttrycker föreställningar om andra och sig själv, försöker författaren till uppsatsen bredda förståelsen för turismen som global företeelse.</p>

This thesis is about the idea of public transport and the discussions stirred in the media during changes in ownership. More specifically it is a study of the historical situation of Stockholm, Sweden, where the periods chosen are the 1910s, 1960s and 1990s.During the 1910s Stockholm’s first and largest tram company was taken over by thecity, and a period of public ownership began, which in the 1960s changed form whenthe county council took over the city’s principal authority and formed the politicallyadministered company SL (Storstockholms Lokaltrafik, Greater Stockholm LocalTransit Company). Between these periods the word kollektivtrafik (public transport)was established in the Swedish language. This study describes and compares the ideasconcerning the phenomenon of public transport. The aim of the study is to analyse the ideas, values and ideals concerning public transport in the media, defined as newspapers. The questions asked are: What doespublic transport involve as phenomenon and concept? For whom is the publictransport, and who is the owner? Which depictions of the passenger are presentedand what is their position in the traffic and the city? The conclusions drawn are that while the aims of the traffic-companies are mostly the same regarding the passengers and the economic priorities, the methods and technologies for realising these changes over time. The almost non-existingsurveillance in the 1910s tramcar, the emerging radio communication in the 1960sunderground railway of Stockholm and the establishing of video monitoring in the 1990s is one of the processes that suggest the changed situation of the passenger. Another line of development is the political question of ownership, which in theperiod of the study is ended by a deregulation of Stockholm’s public transport. The changes in ownership runs parallel to the evolution of the concept kollektivtrafik andthe question of who is to use and who is to own the public transport — but offer no final explanation to these maers.

Jag har undersökt Birgitta Stenbergs självbiografiska roman Kärlek i Europa utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Protagonisten Birgitta reser ut i Europa för att bli författare. Parallellt med detta finns en stark önskan om att erövra makten över sin egen person och att bli till som subjekt. Subjektsformeringen kantas av könsförtryck och utsatthet. Men Birgitta följer inte någons mall för hur vägen till självöverskridande bör se ut – hon vet att dra nytta av sin underkastelse. Det gör hon genom att söka sig till männen för att samla erfarenhet och stoff till sina romaner. Med kvinnliga medel rör hon sig mot ett manligt mål: att greppa världen genom att välkomna allt den har att erbjuda. Hon styrs av en vilja att se allt, även det obehagliga. Det slutgiltiga målet är litteraturen, där hon själv tar makten över historien.

Samhällets äldre invånare lever längre idag och kommer i framtiden således utgöra en större andel av världens totala befolkning. Att bli äldre innebär att konstant anpassa sig efter en utvecklande omgivning och när fler och fler servicefunktioner i samhället digitaliseras krävs det att dessa också anpassas för våra äldre invånare. Denna studie har genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer undersökt hur aktörerna Region Uppsala (mer specifikt myndigheten Trafik och Samhälle och den samhällsfinansierade kollektivtrafiken under varumärket UL) och Uppsala kommun upplever, och arbetar för, inkluderingen av äldre resenärer i Uppsala läns kollektivtrafik. Specifikt fokus har legat på hur väl inkluderande UL:s egen applikation, UL-appen, har varit och hur utvecklingsarbetet av denna relaterat till anpassning för äldre resenärer – 65 år gamla och uppåt – ser ut. Resultaten visade att aktörerna upplever att äldre är väl inkluderade i kollektivtrafiken men att ett arbete riktat specifikt mot äldre som målgrupp inte finns i dagsläget. Studien visar dock att det finns en poäng med att arbeta mot äldre som egen målgrupp eftersom dessa uppvisar andra synsätt, attityder och tendenser än deras yngre motparter och därmed blir en viktig variabel att ha i beaktande vid utvecklingen av kollektivtrafiken i Uppsala län.

The tourism sector is one of the world's most comprehensive sectors, and it’s developing rapidly, assuming that international travel will increase significantly in the future. The fact that the tourism sector is growing and developing at such a rapid pace also means that the effects both positive and negative increase and will continue to increase. For a continued increase in tourism, a long-term, sustainable plan and development is required. Today, the concept of sustainable tourism is a well-used concept that involves three dimensions, the environmental dimension that protects and preserves the environment. The economic, to maintain a long time economic vitality and the social dimension that adress social justice. The term sustainable tourism is in line with the concept of sustainability that implies development for the future. Today there is many types of travel concept, one of them is all-inclusive which is a popular concept that is growing. The concept it is also criticized for that it does not promote sustainable tourism and development. This study examines Swedish travelers' views on sustainability on the all-inclusive concept. Based on a theoretical framework on the importance of sustainable tourism as well as research on the behavior of the tourist and by means of an empirical survey, the study can demonstrate whether there is awareness of the travelers about sustainability. The study shows empirical evidence that Swedish travelers are aware of sustainability and sustainable tourism, but they do not always act consciousness. / Turismsektorn växer och utvecklas i en snabb takt vilket leder till att även dess effekter, både positiva och negativa ökar. För en fortsatt ökad turism krävs en långsiktig, hållbar plan och utveckling. Ordet hållbar turism hänger ihop med begreppet hållbarhet som innebär utveckling för framtiden utan ett för stort avtryck på samhälle och miljö och att framtiden ska kunna emotse de behov som människor och naturen önskar, behöver samt kunna fortsätta göra det över tid. Idag är begreppet hållbar turism ett väl använt begrepp som innebär främst tre dimensioner, det miljömässiga som innebär att skydda och bevara miljön. Det ekonomiska, att bibehålla en lång tid ekonomisk livskraft och den sociala dimensionen som innebär att uppvisa en social rättvisa. Idag finns det många restyper där bland annat all-inclusive är ett populärt resekoncept som fått mycket kritik för att den inte främjar hållbar turism och utveckling. Den här studien undersöker svenska resenärers perspektiv kring hållbar turism med all-inclusive konceptet. Utifrån ett teoretiskt ramverk om betydelsen av hållbar turism, tidigare forskning om turistens agerande, ansvar och skyldigheter samt med hjälp av en empirisk undersökning kan studien påvisa om det finns en medvetenhet hos resenärerna om hållbar turism. Studien visar empiriska bevis på att svenska resenärer har grundläggande kunskap om hållbar turism men att de inte alltid agerar efter sin medvetenhet.

Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen var att identifiera vetenskapligt grundade och enkla metoder för att öka fysisk aktivitet hos befolkningen.  Första frågeställningen lyder: kan en transparent nudge riktad mot det automatiska kognitiva systemet förändra valet mellan trappa och rulltrappa?  Andra frågeställningen är följaktligen: kan en kombination av transparenta nudges riktade mot de kognitiva automatiska och reflektiva systemen förändra valet av trappa och rulltrappa? Metod: Studiedesignen var en kvasiexperimentell interventionsstudie med retrospektiv kontrollgrupp. Undersökningen genomfördes på Uppsala Centralstation där två observatörer mätte antalet trapp- och rulltrappanvändare, två morgnar per vecka i tre veckor. Under andra veckan monterades nudges på marken i form av gröna fotsteg i riktning mot trapporna och under vecka tre kompletterades dessa av affischer med motiverande budskap.  Resultat: Resultatet visar att en kombination av transparenta nudges riktade mot det automatiska respektive det reflektiva systemet, korrelerar med ökat trappanvändande. Denna undersökning fann en ökning med 1.9 procentenheter (+7.3%, p=0.048). Effekten av en nudge riktad mot endast det automatiska kognitiva systemet har däremot inte statistisk signifikans där en antydande positiv utveckling av +1.5 procentenheter (+5.7%, p=0.121) kunde observeras.  Slutsats: Slutsatsen man kan dra av denna undersökning är att nudges som riktar sig mot båda kognitiva systemen kan ge effekt och vara enkla resurser vid interventioner där syftet är att öka motivationen för fysisk aktivitet. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>