Kollektivtrafik är något som är viktigt som transportsätt i dagens samhälle. I Stockholms län sker stora förändringar inom kollektivtrafik, på grund av befolkningsökningen som sker i länet. På många platser i kollektivtrafiksystemet möts flera kollektivtrafikslag, vilket gör att det på dessa platser måste finnas en fungerande stationsmiljö. Detta arbete syftar till att svara på frågeställningarna om hur funktionerna tillgänglighet, trygghet, användbarhet och jämställdhet samt barns behov bemöts i planeringsskedet av stationer och hur dessa sedan i byggd miljö uppfyller dessa funktioner. Den teoretiska grunden i detta arbete inkluderar en omfattande litteraturstudie där funktionerna tillgänglighet, trygghet, användbarhet och jämställdhet studerades i relation till planering och upplevelse av stationer och deras närmiljöer. Den praktiska delen av arbetet har bestått av fallstudier av tre stationer i Stockholms län, samt en undersökning av de planeringsförutsättningar som råder i länet. Fallstudierna har bestått av dokument- och fältstudie. Dokumentstudien gjordes av planeringsdokument till respektive station. Fältstudierna bestod av platsbesök på varje station. Dokumenten och de fysiska miljöerna undersöktes med hjälp av ett antal planindikatorer, som kommit utifrån resultat av litteraturstudie. Planindikatorerna användes för att systematiskt kunna bedöma hur funktionerna tillgänglighet, användbarhet, trygghet och jämställdhet upplevs i stationsmiljön samt beskrivs i dokumenten. Varje planindikator har beskrivits i förhållande till hur den påverkar de olika funktionerna och behoven.  Arbetet resulterade i en större redogörelse för planindikatorerna inom stationerna i fallstudierna, med utvärdering av dokumenten samt statiska fakta om stationernas fysiska miljöer. Dessa resultat analyserades sedan i ett nästa steg, där varje kategori av planindikator fick ett eget avsnitt. Från analysen visar slutsatserna att stationerna till stor del uppfyller funktionerna och behoven genom att de i planindikatorerna upplevs representera till största del positiva egenskaper. / Public transport is an important mode of transportation in today’s society. In Stockholm county large changes are occurring within public transport, because of the population rise that is happening in the county. In many places within the public transport system, a multiple of different types of public transport are meeting. In these places, there has to exist functional station environments. This thesis aims to answer the research questions about how the functions accessibility, safety, usability and equality, together with children’s needs, are treated in the planning phase of stations and how these functions in the built environment are fulfilled. The theoretical foundation of this thesis includes an extended literature review, where the functions were studied in relation to physical planning and the perception of station and the environments surrounding them. The practical part of this thesis has consisted of making case studies of three stations in Stockholm county, and to research the preconditions of planning that exist in the county. The case studies have consisted of document and field studies. The document study was to analyse planning documents for each station. The field studies were made in each station’s real environment. The documents and the physical environments were reviewed with the tool of using representative indicators, that were decided from the results of the literature review. The indicators were used to systematically assess how the functions were experienced in the station environment and how they were described in the documents. Each indicator is defined in relation to how it affects the different functions and needs. The thesis work resulted in a larger account for each indicator within the stations in the case studies. This by assessing the planning documents and to state facts about the physical environments of the stations. These results were analysed, where each indicator category had its own segment. The analysis landed in the conclusion that the stations in large parts fulfilled the functions and needs, because the indicators were believed to represent largely positive traits.

Vattenburen kollektivtrafik tenderar att ha längre bytessträckor än buss och spårtrafik. Då långa byten kräver mer av resenären är uppsatsens syfte att undersöka hur bytet till och från pendelbåtar kan se ut vid en för trafiken större bytespunkt. Därigenom kanske vi kan lära oss mer om resenärens informationsbehov vid byten över längre avstånd. Därtill har målet varit att presentera rekommendationer som kan stärka förutsättningarna för vattenburen kollektivtrafik, med särskilt fokus på bryggan (angöringspunkten) vid Klara Mälarstrand och den närliggande järnvägsstationen Stockholm Central. Arbetet har utförts i form av en fallstudie som undersökte platsen utifrån upplevd närhet och -tydlighet, med empiri bestående av egentagna bilder, kartor, avståndsmätningar samt dokument. Datainsamlingen pågick under lång tid, parallellt med Trafiknämndens egna utredningar av trafik till och från bryggan. Analysen visade att bryggan vid Klara Mälarstrand är bristfälligt integrerad med omgivande kollektivtrafik och att en tydlig vägledning saknas. I diskussionen förs ett resonemang om vikten av att entréer till kollektivtrafiken, exemplifierat av pendeltågens nya station Stockholm City, synliggör sin funktion även på långt håll. Resenärer bör även ges möjlighet att relatera längre bytessträckor till en tidsåtgång, liknande den ’uppskattad gåtid till gate’ som används på storflygplatser som Köpenhamns flygplats Kastrup. / Public transport on water tend to have longer transfer paths than bus and rail transport. As long transfers paths demands more from the passenger this thesis aims to investigate what a transfer to and from water buses may look like at a transfer point with public transport on water of major importance for a planned service in Stockholm, Sweden. Through that more knowledge about the information needs of passengers at transfers over longer distances might be gained. In addition the thesis aims to present recommendations which can strengthen the conditions for public transport on water, with a focus on the stop (quay) near the Stockholm Central station. The thesis has been carried out as a case study which examined the study area on the basis of perceived proximity and -legibility,with empirics consisting of images taken by the author, maps, distance measurements and documents. Data collection time has been long, in parallel with the Stockholm County Administrations (SLL) own investigations of the traffic. The analysis showed that the quay at Klara Mälarstrand has a lacking integration with surrounding public transport and that a clear wayfinding is missing. In the discussion an argument for the importance of legible entrances to public transport also at a distance is made, exemplified by the new Stockholm City commuter train station building. Also passengers at longer transfer paths needs to be able to relate the distance with the time to get there, similar to the ‘approximate walking time to gate’ used at major airports such as Copenhagen Airport, Kastrup in Denmark.