<p>All inclusive travel has become a popular way to travel abroad. When tourists pay for everything in advance their need for contact with the local people will be reduced. The consequences of this can be dissatisfaction from the local people as they are left out and do not share the financial benefits created by tourism. During the purchasing cycle of an all inclusive travel, it is possible that the tour operator can influence a sustainable development.</p><p>The aim of this paper is to compare how a large and a small tour operator in their purchase of all inclusive holidays interacts with local players to create sustainable development, thereby creating a surplus value to the customer. The hypothesis is that the amount of knowledge and application of this knowledge regarding sustainable development differs in the purchase process between large and small tour operators.</p><p>This paper was carried out as a case study. We conducted two deep interviews with the chosen tour operators Fritidsresor and PolarQuest. We came to our conclusion by analyzing the answers from the two tour operators and comparing them to the chosen theories. We found that Fritidsresor, as a large tour operator, has knowledge of sustainable development. However they do not use this knowledge in their purchase of all inclusive travels. Nor do they interact with local players to create surplus value to the customer. PolarQuest on the other hand succeed to create sustainable development by interaction with local players. The exchange of knowledge and information between the parties create surplus value for the customer. This conclusion confirms our hypothesis.</p>

All inclusive travel has become a popular way to travel abroad. When tourists pay for everything in advance their need for contact with the local people will be reduced. The consequences of this can be dissatisfaction from the local people as they are left out and do not share the financial benefits created by tourism. During the purchasing cycle of an all inclusive travel, it is possible that the tour operator can influence a sustainable development. The aim of this paper is to compare how a large and a small tour operator in their purchase of all inclusive holidays interacts with local players to create sustainable development, thereby creating a surplus value to the customer. The hypothesis is that the amount of knowledge and application of this knowledge regarding sustainable development differs in the purchase process between large and small tour operators. This paper was carried out as a case study. We conducted two deep interviews with the chosen tour operators Fritidsresor and PolarQuest. We came to our conclusion by analyzing the answers from the two tour operators and comparing them to the chosen theories. We found that Fritidsresor, as a large tour operator, has knowledge of sustainable development. However they do not use this knowledge in their purchase of all inclusive travels. Nor do they interact with local players to create surplus value to the customer. PolarQuest on the other hand succeed to create sustainable development by interaction with local players. The exchange of knowledge and information between the parties create surplus value for the customer. This conclusion confirms our hypothesis.

The tourism sector is one of the world's most comprehensive sectors, and it’s developing rapidly, assuming that international travel will increase significantly in the future. The fact that the tourism sector is growing and developing at such a rapid pace also means that the effects both positive and negative increase and will continue to increase. For a continued increase in tourism, a long-term, sustainable plan and development is required. Today, the concept of sustainable tourism is a well-used concept that involves three dimensions, the environmental dimension that protects and preserves the environment. The economic, to maintain a long time economic vitality and the social dimension that adress social justice. The term sustainable tourism is in line with the concept of sustainability that implies development for the future. Today there is many types of travel concept, one of them is all-inclusive which is a popular concept that is growing. The concept it is also criticized for that it does not promote sustainable tourism and development. This study examines Swedish travelers' views on sustainability on the all-inclusive concept. Based on a theoretical framework on the importance of sustainable tourism as well as research on the behavior of the tourist and by means of an empirical survey, the study can demonstrate whether there is awareness of the travelers about sustainability. The study shows empirical evidence that Swedish travelers are aware of sustainability and sustainable tourism, but they do not always act consciousness. / Turismsektorn växer och utvecklas i en snabb takt vilket leder till att även dess effekter, både positiva och negativa ökar. För en fortsatt ökad turism krävs en långsiktig, hållbar plan och utveckling. Ordet hållbar turism hänger ihop med begreppet hållbarhet som innebär utveckling för framtiden utan ett för stort avtryck på samhälle och miljö och att framtiden ska kunna emotse de behov som människor och naturen önskar, behöver samt kunna fortsätta göra det över tid. Idag är begreppet hållbar turism ett väl använt begrepp som innebär främst tre dimensioner, det miljömässiga som innebär att skydda och bevara miljön. Det ekonomiska, att bibehålla en lång tid ekonomisk livskraft och den sociala dimensionen som innebär att uppvisa en social rättvisa. Idag finns det många restyper där bland annat all-inclusive är ett populärt resekoncept som fått mycket kritik för att den inte främjar hållbar turism och utveckling. Den här studien undersöker svenska resenärers perspektiv kring hållbar turism med all-inclusive konceptet. Utifrån ett teoretiskt ramverk om betydelsen av hållbar turism, tidigare forskning om turistens agerande, ansvar och skyldigheter samt med hjälp av en empirisk undersökning kan studien påvisa om det finns en medvetenhet hos resenärerna om hållbar turism. Studien visar empiriska bevis på att svenska resenärer har grundläggande kunskap om hållbar turism men att de inte alltid agerar efter sin medvetenhet.

Denna studie behandlar Turkiets turistdestination Alanya utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Vidare om all-inclusivehotellens påverkan på destinationen. Syftet med studien är att undersöka de sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorerna. För att analysera detta använder vi oss av teorier som berör hållbar utveckling och hållbar turism samt positiva och negativa aspekter av all-inclusivekonceptet. Metoden för undersökningen är kvalitativ där en fält- och intervjustudie genomförs i Alanya. För att studera den sociala påverkan på destinationen undersöks turister och lokalbefolkningen samt arbetsvillkoren för anställda. Dessutom undersöks de internationella reseföretagen och all-inclusivehotellens ekonomiska och miljömässiga påverkan på destinationen. Resultat visar att Alanya inte bara är en charterdestination utan en all-inclusivedestination. Den snabba uppkomsten av all-inclusivehotell har lett till en ohållbar utveckling för destinationen. / This essay concerns the tourist destination Alanya in Turkey from a sustainable perspective and the impact all-inclusivehotels have on the destination. The purpose of the essay is to examine social, economic and environmental impacts in Alanya. To analyse it we use theories of sustainable development and sustainable tourism together with theories of all-inclusivehotels benefits and disadvantages. A field- and interview survey was conducted in Alanya to study the social effect on the destination. Tourist, locals and employees working condition are examined. Furthermore the essay analyses international travel agencies and all-inclusivehotels environmental and economic impacts. Conclusion of the essay presents that Alanya is not only a charter destination, it’s an all-inclusive destination. The rapid grow of all-inclusivehotels in Alanya have affected an unsustainable development in the destination.

<p>Den moderna resenären har allt mer ansvar i köpprocessen utav sin resa, förr låg det hos researrangören att förse kunderna med information och sköta bokningen, något som kunderna idag kan göra själva genom Internet. Många kunder väljer charter då det är ett bekvämt sätt att resa, researrangören agerar försäkran om ett professionellt bemötande samt att personal finns vid deras sida. Vårt intresse fastnade vid den motsägelsen att kunden tar större ansvar i charterreseprocessen samtidigt som de avstår mer och mer från att paketera sin egen resa.</p><p>Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera kundens roll som medverkande part inom charterbranschen. I undersökningen har vi haft en kvalitativ forskningsansats och utifrån detta antagit ett abduktivt perspektiv där vi använt oss utav den kvalitativa metoden med semi- strukturerade djupintervjuer. Vi har genomfört sju intervjuer med personer som har anknytning till resebranschen, av dessa har sex skett fysiskt och en via telefon. Vi har sedan analyserat svaren och satt dessa i relation till teorin för att komma fram till vår slutsats.</p><p>Vår främsta slutsats är att charterföretagens bild av kundens medverkan bör ändras. Företagen ser idag endast de uppenbara aktiviterna i form av att kunder checkar in på flygplatsen och liknande händelser. I denna uppsats har vi konstaterat att kunder medverkar i större utsträckning än så, de medverkar hela tiden. Företag vill öka den uppenbara kundmedverkan genom att skapa en situation där kundens aktivitet skapar en effektivitet som inte är möjlig när personal sköter hela processen. I vår slutsats har vi även konstaterat att kundernas primära anledning till att åka på charterresor istället för med reguljärflyg, är tryggheten och säkerheten charterarrangörerna tillför processen.</p>

Den moderna resenären har allt mer ansvar i köpprocessen utav sin resa, förr låg det hos researrangören att förse kunderna med information och sköta bokningen, något som kunderna idag kan göra själva genom Internet. Många kunder väljer charter då det är ett bekvämt sätt att resa, researrangören agerar försäkran om ett professionellt bemötande samt att personal finns vid deras sida. Vårt intresse fastnade vid den motsägelsen att kunden tar större ansvar i charterreseprocessen samtidigt som de avstår mer och mer från att paketera sin egen resa. Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera kundens roll som medverkande part inom charterbranschen. I undersökningen har vi haft en kvalitativ forskningsansats och utifrån detta antagit ett abduktivt perspektiv där vi använt oss utav den kvalitativa metoden med semi- strukturerade djupintervjuer. Vi har genomfört sju intervjuer med personer som har anknytning till resebranschen, av dessa har sex skett fysiskt och en via telefon. Vi har sedan analyserat svaren och satt dessa i relation till teorin för att komma fram till vår slutsats. Vår främsta slutsats är att charterföretagens bild av kundens medverkan bör ändras. Företagen ser idag endast de uppenbara aktiviterna i form av att kunder checkar in på flygplatsen och liknande händelser. I denna uppsats har vi konstaterat att kunder medverkar i större utsträckning än så, de medverkar hela tiden. Företag vill öka den uppenbara kundmedverkan genom att skapa en situation där kundens aktivitet skapar en effektivitet som inte är möjlig när personal sköter hela processen. I vår slutsats har vi även konstaterat att kundernas primära anledning till att åka på charterresor istället för med reguljärflyg, är tryggheten och säkerheten charterarrangörerna tillför processen.

No description available.

This study contributes to the existing discussion about international tourism by exploring the role of all-inclusive hotels in the creation of an environmental bubble on the northern coast of Jamaica. Moreover, it examines what type of Jamaica is being sold by the hotels and who is included and who is excluded from the environmental bubble. The purpose of this study is to analyze how all-inclusive hotels on the northern coast of Jamaica are selling their travel packages. In order to do that, this study makes a qualitative media analysis of digital website advertisement from all-inclusive hotel’s websites. Social scientists agree that one characteristic of all-inclusive type of tourism is the separation between guest and host. I argue that the website advertisements by all-inclusive hotels are contributing to this separation.

在會計理論上，關於損益的計算，有兩種重要所得觀念：當期營業所得觀念與全含所得觀念。早期會計界採當期營業所得觀念（營業淨利），目前公報規定的淨利則採折衷辦法，但較偏向全含所得觀念，最近有許多學者提倡全含所得觀念（綜合淨利）。究竟何種所得觀念對投資人最為有用，實有加以探討的必要，此乃本文的目的。 　　本研究採用“關聯性研究設計”(Association Study)來探討營業淨利、淨利及綜合淨利與股票報酬的關係，以瞭解何種盈餘定義對投資人最為有用，並進一步檢視淨利相對於營業淨利、綜合淨利相對於淨利是否具有增額資訊內涵。 　　本研究以55家公開上市公司民國72年至民國81年的財務資料進行實證研究，實證結果如下： 　　1、營業淨利、淨利及綜合淨利均具有資訊內涵。 　　2、在相對資訊內涵比較方面，經由t檢定顯示，營業淨利、淨利及綜合淨利在解釋股票報酬能力上，並無顯著差異存在。 　　3、在增額資訊內涵比較方面，經由t檢定顯示，營業淨利外但包含於淨利中的損益項目，具有增額資訊內涵。 　　4、在增額資訊內涵比較方面，經由t檢定顯示，淨利外但包含於綜合淨利中的損益項目，亦具有增額資訊內涵。 　　5、報酬累計期間起迄時點不同，對同一年度同一盈餘與股票報酬的相關程度，具有重大的影響。

In the Commedia of Dante, a poem 14,233 lines in length, some 7,500 words occur only once. These are the hapax. Fewer than 2% of these constitute a minute but distinct subset—the hapax for which there are one or more words in the poem whose spelling is identical but whose meaning is different. These are what I call same-spelling hapax. I identify four categories: part-of-speech, homograph, locus, and name. Analysis of the same-spelling hapax illuminates a poetic strategy continuously in use throughout the poem. This is to use the one-word overlap of Rhyme and line number. Not only is it highly probable that a same-spelling hapax will be a rhyme-word, but it is also probable that it will occupy a rhyme-word’s most significant position—the one place—the single word—where the two intertwined formal entities that shape each canto coincide. Every three lines, their tension-resolving this-word-only union intensifies the reader’s attention and understanding alike.