<p>Det är framför allt de unga som drar sig till den nya gratistidningen och det är framför allt de som samtidigt i högst utsträckning lämnar de andra äldre gratistidningarna för den nya. 10-20 åringarna tenderar att bli mer nyfikna på kvällstidningarna och vi kan se att en ökad läsning av dessa uppstått. Detta bidrar till att den nya gratistidningen inte är något direkt hot mot en kvällstidning, snarare ett komplement, medan andra gratistidningar får känna av högre konkurrens.</p>

Det är framför allt de unga som drar sig till den nya gratistidningen och det är framför allt de som samtidigt i högst utsträckning lämnar de andra äldre gratistidningarna för den nya. 10-20 åringarna tenderar att bli mer nyfikna på kvällstidningarna och vi kan se att en ökad läsning av dessa uppstått. Detta bidrar till att den nya gratistidningen inte är något direkt hot mot en kvällstidning, snarare ett komplement, medan andra gratistidningar får känna av högre konkurrens.

Ostlänken, Sweden's first high-speed railway is to be completed in 2027. Nyköping is located right in between the two end destinations. The initiative aims to link the regional economies and reduces the travel time to Stockholm from todays’ one hour to 40 minutes. Today we are getting fed the  word "resecentrum" that more or less equals adding a vast amount of shopping facilities to the station building. The often mall-like environments focuses on commerce, targeting travelers with money, who in reality may not spend as much time in the station as calculated. In a fairly small town like Nyköping, it would be risky to propose a station with a shopping mall, which risks to outcompete the well-functioning and vibrant city center. My proposal for a new bus- and train station in Nyköping will instead target those who actually spend some time there - the young people! Many students actually live outside the city but go to school there. They also use public transport and the municipality pay their bus card. With that said, many young people will be using Nyköpings' new station on a daily basis. I have sought a robust, tolerant feeling throughout the proposal, as it subsides well with the environments associated with bus and train stations. Graffiti, parkour and skateboarding cultures has long taken these areas in use. If not that kind of cultural expressions are allocated a place in the city, it will most likely be exercised there anyway. A graffiti wall in my station is therefore so obvious that it has got a prominent position. / Ostlänken, Sveriges första höghastighetsjärnväg ska vara färdig år 2027. Nyköping ligger placerad precis mitt emellan de två slutstationerna på sträckningen. Satsningen syftar till att knyta samman arbetsmarknaderna i regionen och reducerar restiden till Stockholm från dagens 1h ner till 40 minuter.   Idag är vi vana vid begreppet resecentrum som med stort utbud av service i anslutning till tågplattformar ska kunna tillgodose resenärernas behov i samband med deras resa. De ofta gallerialiknande miljöerna riktar in sig på resenärer med pengar i plånboken men som i realiteten kanske inte spenderar så mycket tid på platsen. I en stad av Nyköpings storlek vore det också riskabelt att föreslå en station med en galleria då det riskerar att konkurrera ut den väl fungerande och levande centrumhandeln. Mitt förslag går ut på att göra Nyköpings centralstation till en plats för i första hand de som faktiskt vistas där allra mest – ungdomarna! Många skolungdomar bor utanför Nyköping men går i skolan i staden. De åker också kollektivtrafik och kommunen bekostar busskortet. Därmed kommer många ungdomar att vistas vid Nyköpings nya station dagligen. Jag har strävat efter en oöm, tillåtande känsla i förslaget, då det klingar väl med verksaheten jag föreslår. Graffiti, parkour och skatekulturen har länge tagit stationen i anspråk. Om inte den typen av kulturyttringar tillåts en plats i staden, kommer den med största sannolikhet att utövas där ändå. En grafittivägg i min station är därför så självklart att den får en framträdande roll.

Järnvägsstationer är att betrakta som offentliga platser och regleras av transportpolitiska målsättningar om jämställdhet och tillgänglighet för alla (Prop. 2008/09:93). Trots det saknas forskning om hur genus påverkar resenärer vid deras vardagliga vistelser på järnvägsstationer. Det övergripande syftet med denna avhandling är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur manliga och kvinnliga resenärer i sin vardag använder och upplever järnvägsstationer som fysiska platser och sociala rum. Det empiriska materialet baseras på resedagböcker, intervjuer med resenärer, deltagande observationer och intervjuer med planerare och förvaltare av järnvägsstationer. Kimstad pendeltågsstation, Norrköpings järnvägsstation och Stockholms Centralstation ingår i studien. I avhandlingen kombineras olika teorier som gör det möjligt att betrakta genus som rytm. Genom detta teoretiska ramverk undersöks hur genusmaktordningen återverkar i tid, rum och mobilitet. Resultaten av studien visar att resenärer är påverkade av genusmaktordningen, som återfinns såväl i kollektiva föreställningar som i materialiserade objekt som möter resenärer när de vistas på järnvägsstationerna. Sammanfattningsvis visar studien att såväl manliga som kvinnliga resenärer påverkas av denna maktordning. Även om denna ordning påverkar alla tycks kvinnor vara de som påverkas mest negativt, eftersom de genom en manlig normerad blick betraktas som antingen ärbara eller sexuellt tillgängliga objekt, därutöver att de är tvungna att förhålla sig till risken att utsättas för sexualiserat våld från män. Av dessa anledningar tenderar kvinnors livsrum att inskränkas, oavsett ålder och plats. / Railway stations are perceived as public spaces and are regulated by national transport goals of equality and accessibility for all (Prop. 2008/09:93). However, hardly any research has looked at how gender affects commuters in their daily life at railway stations. The overriding aim of this study is to examine how male and female commuters use and experience railway stations as gendered physical places and social spaces, during their daily travels. The empirical material is based on travel diaries, interviews with male and female commuters, participant observations inspired by auto-ethnography and interviews with planners and managers of the railway stations. Stations included in the study are Kimstad commuter rail station, Norrköping railway station and Stockholm Central station (all in Sweden). In this thesis this combination of theories makes it possible to define gender as rhythm. Through this theoretical frame the thesis analyses gendered power relations of bodies in time, space and mobility. Results from the study show that individuals are affected by gendered power relations that dwell in collective believes and in shape of materialized objects that encounter the commuter when visiting the railway station. In conclusion the study shows that both female and male commuters are affected by gender power relations while visiting railway stations. Even though they affect all, women seem to be most negatively affected by these power relations, since women by gender as rhythms are considered as either objects of decency or as sexually available to heterosexual men. Further, female bodies negotiate the risk of encountering sexual violence therefore gender as rythm tend to decrease the extent of women’s everyday living spaces, regardless of age and place.

Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen var att identifiera vetenskapligt grundade och enkla metoder för att öka fysisk aktivitet hos befolkningen.  Första frågeställningen lyder: kan en transparent nudge riktad mot det automatiska kognitiva systemet förändra valet mellan trappa och rulltrappa?  Andra frågeställningen är följaktligen: kan en kombination av transparenta nudges riktade mot de kognitiva automatiska och reflektiva systemen förändra valet av trappa och rulltrappa? Metod: Studiedesignen var en kvasiexperimentell interventionsstudie med retrospektiv kontrollgrupp. Undersökningen genomfördes på Uppsala Centralstation där två observatörer mätte antalet trapp- och rulltrappanvändare, två morgnar per vecka i tre veckor. Under andra veckan monterades nudges på marken i form av gröna fotsteg i riktning mot trapporna och under vecka tre kompletterades dessa av affischer med motiverande budskap.  Resultat: Resultatet visar att en kombination av transparenta nudges riktade mot det automatiska respektive det reflektiva systemet, korrelerar med ökat trappanvändande. Denna undersökning fann en ökning med 1.9 procentenheter (+7.3%, p=0.048). Effekten av en nudge riktad mot endast det automatiska kognitiva systemet har däremot inte statistisk signifikans där en antydande positiv utveckling av +1.5 procentenheter (+5.7%, p=0.121) kunde observeras.  Slutsats: Slutsatsen man kan dra av denna undersökning är att nudges som riktar sig mot båda kognitiva systemen kan ge effekt och vara enkla resurser vid interventioner där syftet är att öka motivationen för fysisk aktivitet. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>

In today’s business climate permeated by Big Data, an opportunity to drive performance lies in analysing consumer behaviour from user data. In particular for online content providers, user data is available in abundance and logged continuously. This leads to new possibilities for design and usage of metrics, as businesses can benefit from smart and timely decision-making. However, in order to profit from user data in performance measurement (PM), it is critical to identify metrics that truly guide decisions. Thus, an effective and efficient PM process is imperative. Despite its promise, Big Data’s role in PM has been scarcely researched. Research has studied user behaviour from data, for instance in the context of video or audio streaming and web search, but primarily with a focus on technical performance. In addition, the research on online content providers’ PM is fragmented, and has mainly been conducted by practitioners. Thus, the PM field needs to be updated to reflect today’s dynamic and digital business climate. Therefore, the purpose of this research was to explore how online content providers, generating a large amount of user data, work with PM, and also practically illustrate how metrics can be designed from user data. The research was carried out as a case study at an audio streaming company, but empirics was also gathered from other online content providers with the aim to increase the generalisability. The illustration of metric design was based on quantitative analysis of commuters’ in-car audio streaming. For commuters’ audio streaming it was found that suitable metrics should capture the habitual nature. Therefore engagement metrics were found to be applicable, for instance the fraction having sessions both in the morning and afternoon, and the fraction having more than one day commuting with the streaming service per week. In regard to online content providers’ PM process, this research contributes with a proposed framework, which was developed from three existing frameworks; HEART reflected as important measurement dimensions and translation of goals to metrics, OKR which sets the focus in terms of high-level goals, and design-implement-use reflected as the process’ phases. It was found that insights from user data and explicit user feedback are complementary and can arise throughout the whole process, and that mutual communication between data scientists and product managers is crucial. Further, four types of iterations were identified in the process; modifying a metric, designing new metrics, completely changing a metric, and starting new initiatives. Moreover, metrics were found to be highly context dependent. Additionally, four important aspects were identified in metric design; data availability and proxy assessment, characteristics and form of metric, metric trade-offs, and metric movement interpretation. / I dagens affärsklimat genomsyrat av Big Data finns en möjlighet att driva resultat framåt genom analys av kundbeteenden från användardata. I synnerhet för online-tjänsteföretag samlas användardata kontinuerligt och finns tillgänglig i en oerhörd mängd. Detta skapar nya möjligheter för design och användande av mätetal då företag kan utveckla smartare och snabbare beslutsfattande. För att verkligen dra fördel av användardata i prestationsmätning (PM) är det dock kritiskt att identifiera mätetal som faktiskt bistår beslutsfattande, vilket följaktligen kräver en effektiv PM-process. Trots potentialen är forskning på Big Data inom PM begränsad. Studier har analyserat kundbeteenden från användardata, exempelvis i kontexten av strömmad video eller audio och webbsökningar, men primärt med fokus på tjänstens tekniska prestanda. Vidare är forskning på PM hos online-tjänsteföretag fragmenterad, och huvudsakligen genomförd av företag inom industrin. Följaktligen bör fältet aktualiseras för att reflektera dagens digitala och dynamiska affärsklimat. Därför var syftet med denna studie att utforska hur online-tjänsteföretag, som besitter stora mängder användardata, arbetar med PM, men även praktiskt illustrera hur mätetal kan designas från denna data. Studien genomfördes som en fallstudie på ett ljud-strömningsföretag, men empiri insamlades även från andra online-tjänsteföretag med avsikt att öka generaliserbarheten. Den praktiska illustrationen av mätetals-design baserades på en kvantitativ analys av pendlares audio-strömning i bil. För pendlares audio-strömning i bil fann denna studie att lämpliga mätetal bör fånga den vanemässiga aspekten associerad med pendling. Därmed anses mätetal som reflekterar engagemang lämpliga, exempelvis andelen som har sessioner både på förmiddagen och eftermiddagen och andelen som har mer än en dag med pendlar-sessioner i veckan. Gällande PM-processen hos online-tjänsteföretag bidrar denna studie med ett föreslaget ramverk som utvecklades från tre existerande ramverk; HEART som reflekteras i form av viktiga mätetalsdimensioner samt översättning av mål till mätetal, OKR vilket sätter fokus för processen i termer av mål på högre nivå, och designa-implementera-använda som reflekterar processens faser. I studien kom det fram att insikter från användardata och explicit användaråterkoppling kompletterar varandra, och att dessa kan uppkomma under hela processen. Vidare konstaterar denna studie att ömsesidig kommunikation mellan dataforskare och produktchefer är essentiellt. Dessutom identifierades fyra typer av iterationer som kan förekomma vid användning av mätetal; modifiera mätetal, designa nya mätetal, fullständigt förändra mätetal samt påbörja nya initiativ. Därutöver kan studien konstatera att mätetal är högst kontextberoende, och att det finns fyra viktiga aspekter att ta hänsyn till i mätetals-design; data-tillgänglighet och proxy-utvärdering, karaktäristik och form på mätetal, trade-off mellan mätetal, samt tolkning av mätetals-förändringar.