Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet. Materialet som studeras i uppsatsen innefattas av resdagboksinlägg från hemsidan Resdagboken.se. Som metod används den kritiska diskursanalysen. Materialet visar på vissa specifika teman; ”Det trygga äventyret”, ”Att inte vara som alla andra turister”, ”Sol, bad konsumtion och lättja”, ”Erotik”, samt ”Tilltalet till dem där hemma”. Genom belysandet av turismens bakomliggande strukturer och hur man genom det skrivna ordet uttrycker föreställningar om andra och sig själv, försöker författaren till uppsatsen bredda förståelsen för turismen som global företeelse.

<p>Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet. Materialet som studeras i uppsatsen innefattas av resdagboksinlägg från hemsidan <em>Resdagboken.se</em>. Som metod används den kritiska diskursanalysen.</p><p>Materialet visar på vissa specifika teman; ”Det trygga äventyret”, ”Att inte vara som alla andra turister”, ”Sol, bad konsumtion och lättja”, ”Erotik”, samt ”Tilltalet till dem där hemma”. Genom belysandet av turismens bakomliggande strukturer och hur man genom det skrivna ordet uttrycker föreställningar om andra och sig själv, försöker författaren till uppsatsen bredda förståelsen för turismen som global företeelse.</p>

Denna uppsats innehåller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förståelse för människan och kulturen i dagens Öst- och Västeuropa och att få fram de föreställningar som präglar kulturmöten mellan öst- och västeuropéer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en hermeneutisk metod i kombination med Emile Durkheims funktionalistiska teori, postkoloniala teorier och Geert Hofstedes teori om kulturdimensioner. Undersökning visade att både öst- och västeuropeiska samhällen i filmen präglas av anomi. Värden grupperade kring dikotomierna individualism/kollektivism, maskulinitet/femininitet och osäkerhetsundvikande framställs tydligast i filmen. Livsåskådningsanalys visade att en materialistisk verklighetsuppfattning dominerar i både Öst- och Västeuropa tillsammans med övervägande pessimistisk och negativ grundhållning, vilket i sin tur påverkar både karaktärernas människosyn och deras handlingar. Skillnader i livsåskådning mellan öst- och västeuropéer bygger på skillnader i de förhärskande kulturella värdena och därmed på skild människosyn. Kulturmöten mellan öst- och västeuropéer i filmen präglas av främlingsrädsla och främlingsfientlighet. De bygger på västeuropéernas koloniala föreställningar om Östeuropa och dess invånare som ociviliserade barbarer, som ska ”civiliseras” av Väst samt på östeuropéernas föreställningar om Västeuropa och dess invånare som Antikrist och ärkefiende som man ska skydda sig mot. Europas nutid framställs i filmen på ett dystert sätt. Det finns även scener som utgör paralleller till Oswald Spenglers verk Västerlandets undergångoch kan tyda på filmskaparens pessimistiska syn på Europas utveckling i riktning mot undergång.

Between the years 1962 and 2013, the Swedish government gave over $6 billion in development assistance to Tanzania. Despite this, the country remains to be one of the poorest countries in the world. The Swedish aid has failed to achieve the one thing it was destined for - helping Tanzania rise from poverty. This raises the question whether aid really works or not. Some scholars argue that aid assistance is primarily dictated by strategic and political interests, wherein Western states still exercise power through colonialism, merely in other forms. Could this then be the case within Sweden and Tanzania's aid relations? The purpose of this study is to analyze various cases from the aid relationship between Sweden and Tanzania in order to find if there are any hidden intentions. By problematizing the aid relation through the theories of Neocolonialism and Eurocentrism, this thesis aims to identify if these intentions can be connected to the theories in question. Furthermore, suggestions for an aid relation without the characteristics of Neocolonial and Eurocentric theories are presented. This has been achieved through a qualitative content analysis of carefully selected material to bring relevant points and perspectives to the study. The study finally concludes that traces of the theories of Neocolonialism and Eurocentrism exist within aid relations between Sweden and Tanzania.

Climate colonialism is a form of neo-colonialism that turns climate actions into colonial behaviour, this is especially true when the focus is on indigenous peoples. The republic of Marshall Islands is under threat of disappearing because of climate change and even though they want to fight it the United States prefer that they be removed from their homelands. In the Oaxaca region of Mexico, the native population are manipulated or forced to move from their lands because of the growing wind power industry and in Sweden the state has given a questionable greenlight to a company to start building a mine in the middle of the sami-landscape. This thesis argues that all these situations are a form of climate colonialism and follows the theory of neo-colonialism to understand how climate colonialism functions.