Denna studie har utgått ifrån syftet att beskriva och skapa förståelse för hur individer tillhörande en specifik religion eller livsåskådning och elever upplever bilder i ett läromedel för religion i högstadiet. Med en ökad förståelse som grund har jag velat utveckla en modell för bildanalys i högstadiet. De metoder som använts är kvalitativa intervjuer: där intervjuerna utgått ifrån en lärobok för högstadiet. Gestaltningsprocess: där en handbok för bildanalys i högstadiet har framställts och utprovats i en pilotstudie. Bildanalyser: där två klasser med högstadieelever har analyserat bilder i sin egen lärobok i religion. De huvudresultat som framkommit är dels att uppfattningen om hur religioner har och bör avbildas varierar mellan individer. De slutsatser som dragits utifrån denna studie är att uppfattningar om hur religioner och livsåskådningar avbildas och hur de bör avbildas varierar beroende på vilken förförståelse individen har om ämnet. Bilder överför värden och ideal till åskådaren och olika individer tolkar samma bild på olika sätt. Läraren är en auktoritetsfigur och därför är det betydelsefullt att hen aktivt reflekterar över de bilder som används i undervisningen oavsett skolämne för att inte värden och värderingar som strider mot styrdokumenten ska överföras till eleverna via bilder i läromedel.

Syftet med studien var att undersöka och lyfta fram elevers inställning och värderingar till religionsundervisning, livsåskådning och religion.   Studiedeltagarna bestod utav två klasser på en gymnasieskola i mellersta Sverige, där båda klasserna gick det estetiska programmet. Undersökningen var en enkätstudie som samlades in och analyserades.   Resultatet visade att elever på en gymnasieskola inte har en konkret uppfattning kring sin religiösa tillhörighet. Studien visade även att eleverna hade en oklar uppfattning och bild utav Gud. Deltagarna var osäkra på Guds existens men trodde samtidigt att det kunde finnas en högre makt. Studieresultatet visade att en majoritet av studiedeltagarna trodde på ett liv efter detta, så kallad reinkarnation. Resultatet visade även att deras religionsundervisning uppfattades som tråkig, där de ansåg att läraren ska lägga mer tyngd kring diskussion angående etiska problem och dilemman.

Följande studie syftar till att undersöka inkludering av livsåskådningar, religioner och traditioner i SO-undervisningen på lågstadiet. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med fem verksamma lärare i SO i årskurs 1–3 ligger till grund för resultatet. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som behandlade inkludering, interkulturalitet samt interkulturell religionsdidaktik.Studiens resultat visar att det föreligger ett flertal avgörande faktorer vid lärarens val av de livsåskådningar, religioner och traditioner som ges utrymme i undervisningen. Det framgår av resultatet att läroplanen, elevgruppen samt elevernas intresse och erfarenheter tillsammans är avgörande för vilka livsåskådningar, religioner och traditioner lärare ger utrymme för i SO-undervisningen. Studien visar även att de möjligheter och didaktiska utmaningar som inkludering av olika livsåskådningar, religioner och traditioner medför, varierar beroende på den elevgrupp som undervisas. En del av de möjligheter som framhålls är att undervisningen tenderar att bli mer nyanserad när inkludering sker. Dessutom menar lärarna att eleverna genom inkluderingen kan få förståelse för att variationer av livsåskådningar, religioner traditioner existerar. Lärarna menar även att eleverna genom inkluderingen kan få förståelse för att alla inom en livsåskådning, religion eller tradition inte uppfattar eller utövar den på samma sätt. De didaktiska utmaningar som lärarna framhåller är bland annat en rädsla för stereotypisering av religioner eftersom läroböckerna tenderar att endast beröra ett synsätt av religionen.

This essay aims to examine textbooks and digital textbooks for how they present new religious movements and secular world view in upper secondary school in Sweden. This essay also strives to examine if this presentation is non-confessional or non-religious. These results will then be compared between traditional textbooks and the digital textbooks. In total six textbooks are included in the study where of three are traditional and three are digital.The study shows that the textbooks are presenting new religious movements and secular world view from a historical and a character based perspective in most cases, the digital being less so. It has also shown that the digital textbooks don’t include new religious movements and that the traditional textbooks might be non-religious concerning secular life views and not at all concerning the new religious movements. For the digital textbooks, the results are inconclusive.Keywords:

Avsikten med studien är att undersöka om användningen av psykedeliska droger i syfte av att nå religiösa mål ökar i Sverige. Studien utgår ifrån ett religionssociologiskt perspektiv för att besvara varför alternativa livsåskådningar uppstår i samband med användandet av psykedeliska droger. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod och har genomförts med hjälp av intervjuer. Syftet har varit att undersöka om de intervjuade personerna fått en förändrad existentiell livsåskådning efter att de brukat psykedeliska preparat samt om de tror att dessa typer av sökande ökar i Sverige och vad det kan bero på. Informanterna i studien berättar om sina liv före och efter sitt religiösa uppvaknande via psykedeliska substanser. Studiens resultat påvisar varför personer väljer att använda sig av psykedeliska droger och om de tror att användningen av dessa ökar i Sverige idag. Den data som samlats in består av tidigare forskning samt empiri från de genomförda intervjuerna. Materialet har kategoriserats och diskuterats utifrån ett religionshistoriskt- och religionssociologiskt perspektiv.

Denna studie undersöker hur religionskunskapslärare behandlar ateism och sekulära livsåskådningar inom ämnet religionskunskap. Syftet med denna studie är att analysera hur religionskunskapslärare förhåller sig till och resonerar kring ateism och sekulära livsåskådningar i sin undervisning. De frågeställningar som jag utgår ifrån i denna studie är följande: Hur förstår religionskunskapslärarna begreppen ateism och sekulära livsåskådningar, hur ser lärarna på betydelsen av att undervisa om ateism och sekulära livsåskdningar och vilken plats får ateim och sekulära livsåskådningar i religionskunskapsundervisningen enligt religionskunskapslärarna och vad är deras motivering? Metoden som jag har använt mig av är semistruturerande intervjuer som varade mellan 20-30 minuter och ufördes under perioden april-maj år 2018. Jag har intervjuat sex religionskunskapslärare på gymnasiet som arbetar i olika gymnasieskolor inom Stockholms län. Dessa informanter är mellan 25-45 år gamla och har varit verksamma lärare i olika antal år. Den teori som jag utgår ifrån och har kopplat mina interjvjusvar till är Karin Kittelmann Flensners avhandling där jag utgår från den sekularistiska diskursen. Resultatet som denna studie har kommit fram till är att informanterna förstår begreppen ateism och sekulära livsåskådningar på olika sätt, men att vissa av informanterna har gemensamma nämnare i deras definitioner. Alla informanter tycker att begreppen hör hemma i religionskunskapsundervisningen, att de kommer till uttryck i läroplanen på olika sätt trots att de specifikt inte uttrycks i läroplanen och att de därför bör därför behandlas i religionskunskapsundervisningen. Detta visar på att de tycker att det är viktigt att inkludera dessa aspekter i undervisningen. Alla informanter förutom en använder sig dessutom av dessa begrepp i sin undervisning. Trots detta får varken ateism eller religiösa livsåskådningar ett eget moment i undervisningen, utan de behandlas istället som bihang och i relation till olika religioner. Ateism och sekulära livsåskådningar behandlas inte i så stor utsträckning och detta förklarar informanterna att det beror på den rådande tidsbristen och att man därför väljer att prioritera de olika religionerna istället. Resultatet visar även på att det finns en rådande sekulär norm som dessa informanter förhåller sig kritiskt till.

Syftet med denna studie har varit vad lärare uppfattar i klassrummet, kring samtal och diskussioner med sina elever, om livsfrågor inom ämnet religionskunskap. För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod som innefattar intervjuer med två lärare, från två årskursintegrerade klasser med årskurserna 1–3, och en lärare från årskurs 5 för att hon har jobbat med eleverna sedan årskurs 1. Med stöd från tidigare forskning lyfts det fram vilka livsfrågeämnen som är mest relevanta för eleverna, samt hur intresset hos lärare spelar in gällande undervisningen inom ämnet religion. Studien grundar sig i ett lärarperspektiv, då det är deras erfarenheter och upplevelser som lyfts fram, samtidigt som lärarna berättar hur lektionerna och samtalen kring livsfrågor kan se ut. Lärarna förklarar även hur de går till väga under samtalen, med elever som inte har svenska som modersmål, samt hur de förhåller sig till läroplanens värdegrund.

Att religionsundervisningen är ointressant för eleverna är något man ständigt hör, men vad är det egentligen som gör religionsundervisningen så ointressant. Har det med sekulariseringen att göra, där religionen inte har någon betydelse i samhället? Eller är det fel på lärarnas didaktik?  Uppenbarligen handlar det om att eleverna har tröttnat på den faktaorienterade undervisningen, eller det historiska perspektivet av religion som ständigt tas upp. Numera är det aktuellt med frågor som berör livssyn och livsåskådningar. Jag kommer att undersöka elevernas åsikter och tankar om religionsundervisningen för att sedan hitta lämpliga undervisningsmetoder, som gynnar elevernas lärande och ökar deras motivation och intresse för religionsämnet. Vill även se hur elevernas åsikter stämmer överens med hur lärarna lär ut i ämnet. En del teorier som gjorts i internationell forskning inom religionsdidaktiken kommer att inkluderas i uppsatsen. Teorierna kommer att användas som stöd och underlag för att förstå empirin. Med hjälp av olika metoder, både kvalitativa och kvantitativa har jag analyserat svaren. Lärarnas svar om hur de undervisar i sina klasser stämmer överens med det eleverna önskar att bli undervisade i. Men stämmer det verkligen att lärarna undervisar så som de säger i intervjuerna? Låt oss undersöka detta vidare.

It´s not a secret that the holocaust consisted of horrible actions. One fascinating thing is how two female writers, Etty Hillesums and Simone Weil, was able to express something very different in the face of this terrible time. That’s why this essay provides some answers to the question, what understandings of love are expressed in letters from Hillesums An Interupted Life: The Diaries and Letters of Etty Hillesum 1941 – 1943 and Simone Weils Waiting for God? Both authors wrote their letters with an emphasis on God and that God is necessary for love. They also quite agreed that within every human being there is a core. The core for both Hillesum and Weil is either love or needs love and giving attention to or taking care of your own or others core is an act of love. At last, both describes without doubt love as something relational that always needs more than one part. Despite the similarities in the understandings of love expressed in the letters they have several interesting differences. This essay focuses on the relational perspective of love together with three Greek terms; agape, eros and philia and relates them to the understandings that appear in the letters. Sometimes these understandings of love are very much alike and other times not. The main question and its answers challenge us to ask another question to get a holistic understanding of the expression of love found in the letters. How can these understandings of love be understood in relation to overarching themes such as the conception of God and the essence of human beings? By reading and reflecting on these issues based on the letters, it becomes clear that Hillesum and Weil gets to write their own stories and tell something about mankind, God and love in a context marked by unimaginable evil.

With the current thesis, the aim is to examine how worldviews appears in fiction literature. This contributes to a better understanding of how beliefs can be evaluated and what fiction offers. The theoretical framework consists of Arjan Marcus theory about the ascription of meaning to life (and how it can be connected to philosophy of life). Marcus theory also provides an opportunity to evaluate expressions of this. This is used for an analysis of protagonists in the novel The Morning Star, by Norwegian author Karl Ove Knausgård.  In order to meet the purpose, the following questions have been set up: What expressions of life view appears from protagonists in the novel The Morning Star? And: How can these expressions be understood with Arjan Marcus theory of meaning? The results that emerge show, for example, that the meaning structure of the protagonists often contains incompatible elements, which give a verdict in action and interaction. This includes moral dilemmas of various kinds. In some cases, questioning of one's own faith and religious life causes internal conflicts. It is also striking how the protagonists own view of life often seems unconscious or implied. The present study contributes to the understanding of how philosophy of life is expressed, constituted, and how individuals ascribe meaning. The analyses show the potentials of the theory and what it can bring to further research in the subject area.