With the current thesis, the aim is to examine how worldviews appears in fiction literature. This contributes to a better understanding of how beliefs can be evaluated and what fiction offers. The theoretical framework consists of Arjan Marcus theory about the ascription of meaning to life (and how it can be connected to philosophy of life). Marcus theory also provides an opportunity to evaluate expressions of this. This is used for an analysis of protagonists in the novel The Morning Star, by Norwegian author Karl Ove Knausgård.  In order to meet the purpose, the following questions have been set up: What expressions of life view appears from protagonists in the novel The Morning Star? And: How can these expressions be understood with Arjan Marcus theory of meaning? The results that emerge show, for example, that the meaning structure of the protagonists often contains incompatible elements, which give a verdict in action and interaction. This includes moral dilemmas of various kinds. In some cases, questioning of one's own faith and religious life causes internal conflicts. It is also striking how the protagonists own view of life often seems unconscious or implied. The present study contributes to the understanding of how philosophy of life is expressed, constituted, and how individuals ascribe meaning. The analyses show the potentials of the theory and what it can bring to further research in the subject area.

In this study I’ve conducted an analysis of Ernest Hemingway’s short story The Old Man and the Sea where my focus has been analyzing the main character Santiago and how and in what ways he can symbolize mankind’s great need of faith. The definition of what faith is and can be understood as is based on the theory called “worldview” or “philosophy of life”. The usage of this theory is because the faith I’m analyzing, through Santiago, is one that is unspecified and dynamic. I’ve used two methods to conduct my analysis, hermeneutics and close-reading. My analysis is divided into three headlines which follow the progress of the novels story, each with a specific theme: Santiago, destiny and death. To answer the leading research question, how and in what ways Santiago can symbolize faith, I’ve formulated analysis questions for each heading which I’ve answered by with citing the novel and interpretating what said quote may signify regarding my study’s purpose. My conclusion for the study is, simply put, that Santiago in matter of fact does symbolize man’s great need of faith. I’ve examined how complex faith is, how it can be experienced and the importance of its functionality. In other words, my analysis has resulted in another, perhaps new, image of what faith is and can be.

År 2016 skrev vi ett teoretiskt översiktsarbete om ungdomars identitetsskapande i relation till religionsundervisningen i skolan. En utveckling av detta sker i detta examensarbete med syfte att undersöka hur elever och lärare ser på begreppet identitet i relation till religion, livsfrågor och etik och ifall denna syn skiljer sig. Frågeställningarna som vi utgått från är: Hur ser elever och lärare på begreppet identitet i relation till religion, livsfrågor och etik? Och skiljer sig uppfattningen om begreppen mellan elever och lärare? I så fall hur? Tidigare forskning har gjorts i ämnet av bland annat Kerstin von Brömssen, Carin Holmqvist Lidh och Signild Risenfors. De undersöker ungdomar och identitet utifrån olika synvinklar, där von Brömssen fokuserar på elevers syn på sin egen och andras religion, medan Holmqvist Lidh fokuserar på elever med religiös positionering och Risenfors på gymnasieungdomars livstolkande. Vår undersökning grundar sig på kvalitativa intervjuer med elever och lärare på en gymnasieskola i centrala Malmö där frågor om identitet, religion och religionsundervisningen ställdes. I resultatet kan man finna en skillnad mellan lärarnas och elevernas definition av begreppet identitet där lärarnas är mer utförlig och bred medan elevernas fokuserar på ”självet”. Ett genomgående ämne som går att finna i hela arbetet är elevernas tal om den egna och sanna identiteten som något viktigt för dem. Samma tanke går inte att finna hos lärarna. En likhet som går att finna hos både elever och lärare är att de delar samma åsikt om att temat identitet i relation till religion, livsfrågor och etik är något som är uppskattat att arbeta med i klassrummet.

Syftet med denna undersökning är att genom intervjuer och en fenomenografisk ansats kartlägga unga vuxnas uppfattningar av begreppet världens undergång, samt belysa de olika etiska förhållningssätt och livsåskådningar som diskuteras i denna kontext. Undersökningen baseras på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldern 18-25 som levt större delen av sitt liv i Sverige, går eller har gått i svensk skola, ser sig som tillhörande en av de abrahamitiska religionerna judendom, islam eller kristendom, eller är socialt präglad av någon av dessa. Intervjuerna genomfördes hösten 2013. Intervjupersonerna har kontaktats och valts ut främst på skillnader i kön, social bakgrund och utbildningsbakgrund. Intervjuerna har blivit analyserade utifrån en fenomenografisk ansats. De slutsatser jag har kunnat utläsa av resultatet är att uppfattningar om världens undergång kan delas in i fyra övergripande uppfattningskategorier, där varje uppfattningskategori representerar vad världens undergång är och vem/vad som kan drabbas av denna. Övriga beskrivningskategorier redogör för olika uppfattningar om orsaken bakom världens undergång, i vilken utsträckning människan kan påverka denna, huruvida intervjupersonernas uppfattning om världens undergång är ett troligt framtidscenario och om de utgår ifrån en positiv eller negativ orienteringspunkt. Hypoteserna som uppsatsen genererar är uppfattningarnas gemensamma nämnare:• Mänskligheten anses vara moraliskt ansvarig på något plan för världens undergång såvida det är en undergång som drabbar människor och kan påverkas av människan.• Om mänskligheten kan påverka världens undergång behöver inte människan ha skapat världens undergång för att mänskligheten på något plan ska ses som moraliskt ansvarig för densamma. Det måste alltså inte råda ett kausalt samband mellan vad/vem som sägs ytterst orsakat världens undergång och vad/vem som anses moraliskt ansvarig för den.Dessa hypoteser överensstämmer delvis med uppsatsens utgångspunkt, idén om människans benägenhet se mänskligheten som moralisk ansvarig för en hotande undergång, men skiljer sig från denna främst i synen på orsak och moraliskt ansvar.

Denna uppsats innehåller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förståelse för människan och kulturen i dagens Öst- och Västeuropa och att få fram de föreställningar som präglar kulturmöten mellan öst- och västeuropéer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en hermeneutisk metod i kombination med Emile Durkheims funktionalistiska teori, postkoloniala teorier och Geert Hofstedes teori om kulturdimensioner. Undersökning visade att både öst- och västeuropeiska samhällen i filmen präglas av anomi. Värden grupperade kring dikotomierna individualism/kollektivism, maskulinitet/femininitet och osäkerhetsundvikande framställs tydligast i filmen. Livsåskådningsanalys visade att en materialistisk verklighetsuppfattning dominerar i både Öst- och Västeuropa tillsammans med övervägande pessimistisk och negativ grundhållning, vilket i sin tur påverkar både karaktärernas människosyn och deras handlingar. Skillnader i livsåskådning mellan öst- och västeuropéer bygger på skillnader i de förhärskande kulturella värdena och därmed på skild människosyn. Kulturmöten mellan öst- och västeuropéer i filmen präglas av främlingsrädsla och främlingsfientlighet. De bygger på västeuropéernas koloniala föreställningar om Östeuropa och dess invånare som ociviliserade barbarer, som ska ”civiliseras” av Väst samt på östeuropéernas föreställningar om Västeuropa och dess invånare som Antikrist och ärkefiende som man ska skydda sig mot. Europas nutid framställs i filmen på ett dystert sätt. Det finns även scener som utgör paralleller till Oswald Spenglers verk Västerlandets undergångoch kan tyda på filmskaparens pessimistiska syn på Europas utveckling i riktning mot undergång.

The overall aim of this bachelor thesis is to discover the portrayal of atheism in eight textbooks, published by established publishers and authors. And through that see if there is a secularist norm in the textbooks. The eight textbooks are written in accordance with the curriculum for the mandatory, non-confessional school subject Religious education, used in upper secondary schools. The result of this thesis is tied in to the four different themes of the analysis:  Atheism as Marxism, existentialism?  A secularist norm?  A religious norm?  The textbooks discussion and factual issues? Related to the keywords  The findings of this bachelor thesis indicate that there can be a secularist norm as well a religious norm. This has been presented through the textbooks description of atheism and the relevant keywords. The thesis has also demonstrated that the portrayal of atheism is linked to the description of Marxism and existentialism among other non-religious worldviews, such as humanism and secular humanism.  The result of this bachelor thesis is also linked to Karin Kittelmann Flensners thesis Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden, especially her secular discourse.

The purpose of the essay is to examine and discuss the attitudes presented from different players involved in the development of religious education (RE) for upper secondary school in Sweden, and see if and what solutions are presented for solving these problems. A qualitative content analysis was used in order to investigate the different players, the Swedish schools inspectorate and the different researchers involved in the development of RE,attitudes and criticism towards religious education in Sweden.This study has shown that there are many fundamental issues with religious education in Sweden in such areas as different attitudes from both teachers and students towards RE, teachers competence in RE and towards the goal and criteria in the curriculum “outlooks onlife” (Swedish: Livsåskådningar). However, this essay has also proven that there have been no clear solutions presented by any of the players as to solving the issues of RE in Sweden, leaving a gap between schools, teachers and the other players involved in the development of religious education in Sweden.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida påståendena i Peter Åkerbäcks artikel <em>Att sekter är farliga - det vet väl alla? </em>stämmer överens med situationen i högstadieskolorna i Gävle. Han menar att alternativreligiösa rörelser, ofta kallade sekter, framställs på ett sätt präglat av fördomsfullhet, missuppfattningar och på ett förlegat sätt i religionskunskapens läromedel. Detta kan i sin tur leda till att skolan producerar elever med stora fördomar mot människor aktiva inom dessa religioner.</p><p>I uppsatsen ingår en litteraturanalys av sex religionsböcker riktade mot högstadiet. Analysen visar att böckernas syn på detta område varierar kraftigt och att det inte finns någon klar beskrivning över vilka religioner och livsåskådningar alternativ tro skall innefatta. Även om ljusglimtar finns i läroböckerna är det överlag ett material som är tunt och i något fall även starkt negativt färgat. Böckernas framställning har även jämförts med både läroplan och kursplan och analysen visar att flertalet av de berörda kapitlen, dock aldrig hela kapitel, har svårt att uppfylla de bedömningsunderlag som finns för ämnet.</p><p>Till detta har även gjorts en intervjustudie med fem högstadielärare. Detta för att se en tendens hur dessa böcker används och på vilket sätt eleverna blir presenterade dessa alternativa religioner och livsåskådningar. Det har visat sig att ämnet överlag tar liten plats i undervisningen och att det inte ens är säkert att ämnet berörs i alls. Dessutom använder sig ingen av lärarna enbart av sin lärobok i presentationen av detta område. Detta leder till att eleverna på berörda skolor löper liten risk att genom läroböckerna få en fördomsfull syn på alternativa religioner och livsåskådningar. Detta till stor del på grund av lärarnas medvetenhet om att undervisningen skall förmedla värden som acceptans och förståelse gentemot våra medmänniskor.</p><p>Undersökningen visar också på att böckernas kapitel om alternativ tro delvis behövs ses över angående framställningen av exempelvis gudstron. Däremot kan undersökningen ge besked om att Åkerbäcks oro över att elever, åtminstone i Gävle, blir fördomsfulla mot människor tillhörande dessa grupper är överdriven tack vare lärarinsatsen.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida påståendena i Peter Åkerbäcks artikel Att sekter är farliga - det vet väl alla? stämmer överens med situationen i högstadieskolorna i Gävle. Han menar att alternativreligiösa rörelser, ofta kallade sekter, framställs på ett sätt präglat av fördomsfullhet, missuppfattningar och på ett förlegat sätt i religionskunskapens läromedel. Detta kan i sin tur leda till att skolan producerar elever med stora fördomar mot människor aktiva inom dessa religioner. I uppsatsen ingår en litteraturanalys av sex religionsböcker riktade mot högstadiet. Analysen visar att böckernas syn på detta område varierar kraftigt och att det inte finns någon klar beskrivning över vilka religioner och livsåskådningar alternativ tro skall innefatta. Även om ljusglimtar finns i läroböckerna är det överlag ett material som är tunt och i något fall även starkt negativt färgat. Böckernas framställning har även jämförts med både läroplan och kursplan och analysen visar att flertalet av de berörda kapitlen, dock aldrig hela kapitel, har svårt att uppfylla de bedömningsunderlag som finns för ämnet. Till detta har även gjorts en intervjustudie med fem högstadielärare. Detta för att se en tendens hur dessa böcker används och på vilket sätt eleverna blir presenterade dessa alternativa religioner och livsåskådningar. Det har visat sig att ämnet överlag tar liten plats i undervisningen och att det inte ens är säkert att ämnet berörs i alls. Dessutom använder sig ingen av lärarna enbart av sin lärobok i presentationen av detta område. Detta leder till att eleverna på berörda skolor löper liten risk att genom läroböckerna få en fördomsfull syn på alternativa religioner och livsåskådningar. Detta till stor del på grund av lärarnas medvetenhet om att undervisningen skall förmedla värden som acceptans och förståelse gentemot våra medmänniskor. Undersökningen visar också på att böckernas kapitel om alternativ tro delvis behövs ses över angående framställningen av exempelvis gudstron. Däremot kan undersökningen ge besked om att Åkerbäcks oro över att elever, åtminstone i Gävle, blir fördomsfulla mot människor tillhörande dessa grupper är överdriven tack vare lärarinsatsen.