SAMMANFATTNING   Lina Högemark ”Jag bor på Spanien” En studie om hur tvåspråkighetsutvecklingen av det svenska språket kan se ut i Spanien   “I live at Spain” A study on the bilingual development of the Swedish language might look like in Spain   Antal sidor: 47     Studiens syfte är att belysa olika aspekter av tvåspråkighet och ge en fördjupad kunskap inom ämnet. Den empiriska studien syftar till att se hur fyra olika pedagoger som undervisar i svenska i Spanien ser på tvåspråkighet och vad som krävs av pedagoger och föräldrar för att det svenska språket skall utvecklas. Stort intresse ligger i huruvida ett språk måste introduceras före en viss ålder för att utvecklas optimalt samt om det finns några generella språkfel och bakomliggande orsaker till detta fenomen. Observationer med två svensk/spansktalande barn har utförts för att ge studien en djupare inblick i ämnet. Resultatet från observationerna ger en fingervisning om hur olikartad språkutvecklingen kan se ut hos två barn och pekar på att varje barn och varje situation är unik. Därför går det inte att återge en generell bild av hur tvåspråkighet ”ska” se ut. Komplexiteten med tvåspråkighet diskuteras. Nyckelord: kritisk period, kodväxling, övergeneralisering och anomi

<p>Personer med afasi får sin språkförmåga nedsatt på flera olika sätt vilket kan försvåra för dem att delta i samtal. De kan då använda sig av olika strategier för att hantera dessa problem. En sådan strategi är skratt. Denna uppsats syftar till att studera hur personer med afasi använder sig av skratt vid vardaglig interaktion. Föreliggande studie har utgått från videofilmer där en kvinna med afasi interagerar med olika personer i olika miljöer. Samtalen har transkriberats och analyserats enligt principer från Conversation Analysis. Studien har identifierat tre typer av situationer då kvinnan använder sig av skratt: skratt vid anomi, skratt vid genans samt skratt vid skämt. Det har visat sig att hon skrattar dels för att kompensera svårigheter med tal men även vid helt vanliga humoristiska situationer som vilken person som helst. Många av de tillfällen där Maja skrattar ignoreras eller får inte ett skratt som respons.</p>

Personer med afasi får sin språkförmåga nedsatt på flera olika sätt vilket kan försvåra för dem att delta i samtal. De kan då använda sig av olika strategier för att hantera dessa problem. En sådan strategi är skratt. Denna uppsats syftar till att studera hur personer med afasi använder sig av skratt vid vardaglig interaktion. Föreliggande studie har utgått från videofilmer där en kvinna med afasi interagerar med olika personer i olika miljöer. Samtalen har transkriberats och analyserats enligt principer från Conversation Analysis. Studien har identifierat tre typer av situationer då kvinnan använder sig av skratt: skratt vid anomi, skratt vid genans samt skratt vid skämt. Det har visat sig att hon skrattar dels för att kompensera svårigheter med tal men även vid helt vanliga humoristiska situationer som vilken person som helst. Många av de tillfällen där Maja skrattar ignoreras eller får inte ett skratt som respons.

Syftet med vårt examensarbete är att få mer kunskap kring varför kriminalitet har blivit ett alternativ för unga pojkar i vårt samhälle. Vi har valt att använda oss av självbiografier och teorierna strain och anomi för att förstå vilka sociala riskfaktorer som kan leda till ett kriminellt beteende. Genom att få en förståelse för riskfaktorer som inkluderar familj, vänner och miljö kan vi också nå en ökad förståelse varför kriminalitet blir ett alternativ. Det vi funnit är att det inte är enskilda riskfaktorer som bidrar till att unga pojkar väljer kriminalitet som ett alternativ. Det är först när flera riskfaktorer i kombination med varandra som unga människor når en ökad risk att bli involverade i ungdomskriminalitet och kriminellt beteende. De riskfaktorer som självbiografierna hade gemensamt var att samtliga växte upp i socioekonomiskt utsatta bostadsområden, med ensamstående mammor, låg inkomst och svaga skolresultat. Vad gäller riskfaktorerna så fann vi även att många av dessa pojkar hade vänt sig till droganvändning eller försäljning av droger som ett led in i kriminalitet. Vissa unga människor som utsätts för samma riskfaktorer kan likt huvudkaraktärerna i självbiografierna vända sig till kriminalitet. Det gäller dock inte alla eftersom de flesta människor som utsätts för liknande riskfaktorer inte vänder sig till kriminalitet som ett alternativ. Trots att vi inte fokuserade på individuella faktorer såsom karaktärsdrag fick vi en förståelse för att impulsivitet, risktagande och låg självkänsla kunde agera som riskfaktorer för att yngre pojkar rättfärdigar kriminella beteenden. Vår slutsats är att man behöver arbeta med riskfaktorerna för att ha en chans att förebygga att unga pojkar blir involverade i kriminella aktivitet och kriminellt beteende. / The aim of this study is to gain more knowledge about why crime has become an option for young boys in our society. We have chosen to use autobiographies and the theories of strain and anomi to understand which social risk factors can lead to a criminal behavior. By understanding these risk factors that include family, friends, and environment, we also gain an increased understanding of why crime becomes an alternative. What we found is that it is not individual risk factors that contribute to young boys choosing crime as an alternative. It is only when several risk factors are combined with each other that there is an increased risk for young people to be involved in juvenile delinquency or criminal behavior. The risk factors that the autobiographies had in common was that they grew up in a socio-economically vulnerable residential area, with single mothers, low income and with poor school results. As for the risk factors, we also found that many of these boys had turned to drug use or selling drugs as a way into crime. Some young people who are exposed to the same risk factors can, like the main characters in the autobiographies, turn to crime. However, this is not the case for everyone as most people exposed to similar risk factors do not turn to crime as an alternative. Although we did not focus on individual factors such as character traits, we gained an understanding that impulsivity, risk-taking and low self-esteem could act as risk factors for younger boys justifying criminal behavior. Our conclusion is that you need to work with the risk factors to have a chance of preventing young boys from becoming involved in criminal activity and criminal behavior.

I och med omställningen som hybridarbete bidragit till, så som att arbeta tre dagar på kontoret och två dagar på distans, har frågan väckts kring hur medarbetare hanterat gränsdragningen mellan arbete och privatliv, återhämtning och sjukfrånvaro. Dessutom har en ny typ av ledarskap efterfrågats från medarbetare och studien utgå därför från medarbetarnas behov och förväntningar kring hur ledare ska hantera en hybrid arbetsgrupp. Studiens frågeställningar handlar om hur medarbetare upplever gränsdragning mellan privat- och arbetsliv samt möjligheten till återhämtning och sjukfrånvaro på en hybrid arbetsplats och hur medarbetare upplever att ledarskapet kan främja gränsdragning. Syftet med studien är alltså att få en större förståelse för hur medarbetare hanterar aspekterna kring gränsdragning och hur ledarskapet kan bidra till detta. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av tjänstemän inom den offentliga sektorn. Studien utgår från medarbetarnas perspektiv och har med hjälp av de valda teorierna bidragit till en djupare förståelse för deras förhållningssätt till den hybrida arbetsplatsen. Genom teorierna har resultatet analyserats och sammanställningen visar att medarbetare upplever ett behov av tydligare riktlinjer kring det nya arbetssättet för att enklare kunna göra en gränsdragning. Dessutom visar resultatet att medarbetare behöver ett ledarskap som anpassar sig efter den hybrida lösningen gällande kommunikation, rättvisefrågor och efter de individuella förutsättningarna. Ett intressant fynd var även att arbetet utfördes antingen på kontoret eller på distans beroende på arbetsuppgiftens karaktär och behovet av den sociala kontexten för individen. / With the change that hybrid work has contributed to, such as working three days in the office and two days at a distance, the question has been raised about how employees have managed to make boundaries between work and private life, recovery and sickness. In addition, a new type of leadership has been requested from employees and the study is therefore based on the employees' needs and expectations regarding how leaders should handle a hybrid work group. The study's questions is about how employees experience the workboundaries between work and private life and the possibility of recovery and sickness in a hybrid workplace and how employees feel that leadership can promote workboundaries. The purpose of the study is to gain a greater understanding of how employees handle the aspects of workboundaries and how leadership can contribute to this. The data have been collected through semistructured interviews where the sample consisted of civil servants in the public sector. The study is based on the employees' perspective and has, with the help of the chosen theories, contributed to a perception of the employees approach to the hybrid workplace. Through the theories, the results have been analyzed and the summary shows that employees feel a need for guidelines regarding the new way of working in order to be able to establish workboundaries more easily. In addition, the results show that employees need a leadership that adapts to the hybrid solution regarding communication between employees and leaders, keeping the justice-aspect in mind and also adapts to the individual conditions. An interesting point of view was that employees chose to work either in the office or remotely depending on the nature of the task and the need for the social context.

Denna uppsats hade som övergripande syfte att undersöka hur asylsökande upplever asylprocessen. Vi valde följande frågeställningar som komplement till vår forskningsfråga: Hur upplever de asylsökande sin situation i väntan på beslut? Hur upplever de mottagandet i Sverige? Hur ser de på integration? Insamlingen av material har gjorts genom kvalitativa intervjuer med åtta utvalda personer.     Tidigare forskning visar att asylprocessen kan ha negativ inverkan på individers hälsa och bidra till en känsla av utanförskap. Asylprocessen är ofta en lång och utdragen process och genom att intervjua personer som upplevt hur det är att vänta på asyl har det framkommit gemensamma svårigheter kopplat till språk, sysselsättning och sociala nätverk. Vi har använt oss av Durkheims teorier om organisk solidaritet och menar att asylsökandes upplevelser av asylprocessen är ett klassiskt exempel på anomi.   Resultatet visade att intervjupersonerna hade en övergripande negativ upplevelse av asylprocessen. Alla intervjuer vittnade om en känsla av att stå utanför samhället, något som ofta var kopplat till att de under asylprocessen varken fick jobba eller studera på SFI. Många uttryckte en besvikelse över att samhället inte verkade möta dessa behov. Slutligen fann vi gemensamt för alla att språk, sysselsättning och ett starkt socialt kontaktnät är grunden till god integration i samhället samt att alla upplevde en stor frustration över att varken få komma in i arbetslivet eller få undervisning i språket innan beslut om uppehållstillstånd. Vi drar slutsatsen att det finns mycket som kan göras för att förbättra asylsökandes situation i väntan på uppehållstillstånd.

The aim of this study is to gain a better understanding of the relationship between religiosity and burnout and to investigate whether the resources religiosity offers can counteract burnout. The study is of a qualitative nature as the empirical material has been gathered through six interviews. The analysis of the empirical material includes the theories KASAM by Aaron Antonovsky, social capital by Pierre Bourdieu and the theory of anomie by Emilé Durkheim. The results show that religiosity has health benefits for individuals and can act as a resource that counteracts burnout.

This paper presents a contextual analysis of Joseph Wright of Derby's “scientific series” which contains three paintings with science motifs. The purpose of the essay is to analyze how the contemporary context has been expressed in the paintings with regard to the relationship between religion and science. This is done with a theoretical starting point in the concepts of nomos and anomy. Together this starting point and method create a basis for a broader understanding of these three paintings with a focus on religion and science. My conclusion is that these three paintings express the tense relationship between religion and science that was current in England during the 18th century (and is still found today), and that each painting provides information about the changes that arose in the nomos in correlation to the progress of science. Much research has been made on these three paintings separately, studying these paintings together, however, opens up for many new interpretations.

Denna uppsats innehåller min tolkning av filmen Import/Export (2007) av Ulrich Seidl i syfte att skapa ökad förståelse för människan och kulturen i dagens Öst- och Västeuropa och att få fram de föreställningar som präglar kulturmöten mellan öst- och västeuropéer. Undersökningen genomfördes med hjälp av en hermeneutisk metod i kombination med Emile Durkheims funktionalistiska teori, postkoloniala teorier och Geert Hofstedes teori om kulturdimensioner. Undersökning visade att både öst- och västeuropeiska samhällen i filmen präglas av anomi. Värden grupperade kring dikotomierna individualism/kollektivism, maskulinitet/femininitet och osäkerhetsundvikande framställs tydligast i filmen. Livsåskådningsanalys visade att en materialistisk verklighetsuppfattning dominerar i både Öst- och Västeuropa tillsammans med övervägande pessimistisk och negativ grundhållning, vilket i sin tur påverkar både karaktärernas människosyn och deras handlingar. Skillnader i livsåskådning mellan öst- och västeuropéer bygger på skillnader i de förhärskande kulturella värdena och därmed på skild människosyn. Kulturmöten mellan öst- och västeuropéer i filmen präglas av främlingsrädsla och främlingsfientlighet. De bygger på västeuropéernas koloniala föreställningar om Östeuropa och dess invånare som ociviliserade barbarer, som ska ”civiliseras” av Väst samt på östeuropéernas föreställningar om Västeuropa och dess invånare som Antikrist och ärkefiende som man ska skydda sig mot. Europas nutid framställs i filmen på ett dystert sätt. Det finns även scener som utgör paralleller till Oswald Spenglers verk Västerlandets undergångoch kan tyda på filmskaparens pessimistiska syn på Europas utveckling i riktning mot undergång.

Vilka är de faktorer som bidrar till att den grova våldsbrottsligheten varierar i moderna samhällen? Detta är en internationell och komparativ studie där jag jämför data från ett stort antal länder och använder mig av kvantitativa data från OECD och världsbanken. För att kunna jämföra dessa länder och mäta den grova våldsbrottsligheten har jag valt att använda mig av mordfrekvensen som mått på denna, med stöd av tidigare forskning i ämnet. Vad studien visar är att det finns en tydlig koppling mellan mordfrekvensen och den ekonomiska ojämlikheten, den förklarar ensamt 39 procent av variationen i mordfrekvens mellan länder. Detta stämmer överens med den tidigare forskningen, som visar att när unga män känner en hopplöshet över att på ett lagligt sätt uppnå positivt värderade mål blir villigare att ta till allt mer riskfyllda metoder för att uppnå dessa. Detta gör att unga män i högre grad blir villigare att använda grovt våld mot varandra. Hur stor del av BNP som läggs på sociala utgifter har ett samband både med den ekonomiska ojämlikheten och mordfrekvensen. Ju högre del av BNP som staten lägger på sociala utgifter desto mindre ekonomisk ojämlikhet och lägre mordfrekvens. Även graden av tilliten i ett samhälle har ett samband med mordfrekvensen. Ju högre grad av tillit, desto lägre mordfrekvens. En av de mer överraskande upptäckterna i denna studie är att BNP per capita inte har något samband med mordfrekvensen. Således verkar det handla om den relativa fattigdomen som får människor att bli mer benägna att ta till det grova våldet.