Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevda livsförändringar relaterar till enskilda, handledda psykedeliska sessioner. Via en kvalitativ intervjustudie med sju personer analyserades induktivt beskrivningar av respondenternas motivation, psykedeliska upplevelse och upplevda livsförändringar. Undersökningens urval bestod av fyra män och tre kvinnor från varierande socioekonomiska bakgrunder, generationer och yrkesgrupper. Analysen visade att respondenterna var motiverade av nyfikenhet, beskrev upplevelser liknande den mystiska upplevelsen och upplevde omfattande livsförändringar såsom ökad självacceptans och minskad droganvändning, en mer konstruktiv inställning problem och motgångar samt förhöjda känslor av personlig mening. Resultatet var i linje med studier som visat att psykedeliskt understödd psykoterapeutisk behandling kan leda till minskat drogmissbruk, bättre psykisk hälsa och ökat välbefinnande. För en framtida studie föreslås att använda måttet psykologiskt välbefinnande (PWB: Ryff, 1989c) som mäter välbefinnande genom optimalt fungerande.

Avsikten med studien är att undersöka om användningen av psykedeliska droger i syfte av att nå religiösa mål ökar i Sverige. Studien utgår ifrån ett religionssociologiskt perspektiv för att besvara varför alternativa livsåskådningar uppstår i samband med användandet av psykedeliska droger. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod och har genomförts med hjälp av intervjuer. Syftet har varit att undersöka om de intervjuade personerna fått en förändrad existentiell livsåskådning efter att de brukat psykedeliska preparat samt om de tror att dessa typer av sökande ökar i Sverige och vad det kan bero på. Informanterna i studien berättar om sina liv före och efter sitt religiösa uppvaknande via psykedeliska substanser. Studiens resultat påvisar varför personer väljer att använda sig av psykedeliska droger och om de tror att användningen av dessa ökar i Sverige idag. Den data som samlats in består av tidigare forskning samt empiri från de genomförda intervjuerna. Materialet har kategoriserats och diskuterats utifrån ett religionshistoriskt- och religionssociologiskt perspektiv.

The purpose of the study is to shed light on the potential conceptual transformation within the discourse on psychedelia in Sweden, and how that transformation affects the ideas surrounding the substances and its ideological discourse. These changes could hypothetically build a new cultural construction of the view on psychedelia in Sweden. The study is of hermeneutic qualitative nature. I use idea and ideology analysis with elements of conceptual history. Further the study uses the constructions of thoughts: judgments of reality, judgments of value and precepts of action to evaluate and to illustrate the perspectives in the field. The study examines a culturally conditioned problem in the form of depression of which the potential solution in itself is a cultural taboo both spread and created by an ideological hegemonic idea, but this hegemonic idea is now potentially challenged by new medical research findings.

In recent years, there has been a noticeable increase in media coverage regarding the use of psychedelic drugs. The purpose of this thesis is to explore the development of the psychedelic discourse between 1990 and 2019 using critical discourse analysis as a methodological and theoretical tool. Furthermore, this thesis hopes to explain how Swedish media, and the daily press in particular, has presented the image of the typical user of psychedelic drugs, and if this image has changed over time, by looking at articles and news coverage of the psychedelic discourse. The result of this study indicates that there have been several changes in the discourse, both in terms of how psychedelics and its users are presented in the media, but also in the types of discourses that are used to describe them.

Resultaten från kliniska studier tyder på att psykedeliska substanser i kombination med stödjande psykoterapi kan vara ett alternativ till befintliga behandlingsformer för patienter med psykiska sjukdomar. Tidigare undersökningar har dock indikerat allmänt negativa attityder till narkotika bland den svenska befolkningen. Undersökningarna har å andra sidan inte fokuserat på psykedeliska substanser och deras användning i samband med assisterad terapi specifikt. Denna studies syfte var att undersöka hurdana attityder svenskar har till psykedelisk assisterad terapi och hur attityderna påverkas av upplevd kunskap, attityder till psykedeliska substanser, attityder till lagändringar, kön och tidigare bruk av psykedelika. Totalt 127 respondenter över 18 år bosatta i Sverige besvarade enkäten. Resultaten visade relativt positiva attityder till psykedelisk assisterad terapi bland deltagarna. De oberoende variablerna i studien var signifikant korrelerade med attityder till psykedelisk assisterad terapi. Dock var det enbart upplevd kunskap och attityder till lagändringar som var unika prediktorer till attityder till psykedelisk assisterad terapi i multipel regressionsanalys. Den övergripande regressionsmodellen förklarade 53,9 % av variansen. Till skillnad från tidigare forskning verkar attityderna generellt vara mer positiva när det handlar om att använda psykedelika i medicinskt syfte i samband med assisterad terapi. Det behövs därför mer nyanserade studier som kan synliggöra dessa skillnader för att ge en mer rättvisande bild på de allmänna attityderna. Denna studie ger en inblick på hur svenskar ställer sig till frågor om psykedeliska substanser och psykedelisk assisterad terapi.

Mikrodosering av psykedeliska droger är den senaste trenden som verkar ha fått en stor spridning, främst bland unga människor för att uppnå ökad produktivitet och kreativitet, men även för att uppnå allmän psykisk hälsa. Denna uppsats lägger fokus på lysergsyradietylamid (LSD) och psilocybin (magic mushroom). Mikrodosering innebär att användaren tar en väldigt låg dos av substansen. Dosen ger ingen psykedelisk effekt, d.v.s. inga visuella effekter, inget förändrat medvetandetillstånd,och ingen förändrad tids-eller rumsuppfattning. Deltagare (n=201) besvarade en elektronisk enkät som distribuerades i olika forum med intresse för psykedeliska substanser. I denna deskriptiva sambandsstudie undersöktes motiveringen av att mikrodosera LSD-och psilocybin, samt vilka positiva och negativa effekter mikrodosering av dessa substanser har på den psykiska hälsan.Deltagare uppgav upplevd minskad depression, ångest och stress, men att det inte var den primära anledningen till att de mikrodoserade trots att 62% hade självdiagnostiserat sig med någon form av upplevd ohälsa. De primära motiven med att mikrodosera, som angavs i enkäten, var att förbättra den allmänna hälsan, samt för att nå ökad kreativitet och produktivitet. Trots upplevda negativa bieffekter under mikrodoseringscykeln uppgav majoriteten att de ville fortsätta att mikrodosera. På grund av urvalet är studieresultatet inte generaliserbart och efterföljande undersökningar med hypoteser och frågor är att föreslå.