Under de två senaste decennierna har forskningen och intresset för psykedelisk terapii västvärlden växt. Vid en snabb översikt av fältet och det narrativ som framträder så återkommer konceptet integration i litteraturen som en viktig beståndsdel i den psykedeliska terapin. Beskrivningar av vad integration som aktivitet är, kan eller bör vara skiljer sig åt i den vetenskapliga litteraturen. Till vår vetskap har dock ingen tidigare sammanställning gjorts för integrationens roll och betydelse inom modern klinisk forskning. Att en sådan sammanställning görs är av särskild vikt som grund för eventuell framtida behandling. Detta är därmed syftet för denna uppsats. Mer specifikt ämnades följande frågeställningar att besvaras: (I) Hur beskrivs interventioner som efterföljer den psykedeliska sessionen? (II) Vad syftar den efterföljande interventionen till? (III) Hur motiverar studierna sin metod? Frågeställningen besvarades via en kartläggande litteraturöversikt och tillhörande metodologi. Litteratursökningen genererade 228 resultat där totalt 17 studier inkluderades. Datan analyserades via en basal manifest innehållsanalys. Resultatet visade att integration är minimalt beskriven i de inkluderade studierna samt att dessa har olika beskrivningar för integrationsprocessen. Vidare skiljde sig beskrivningarna av syftet med det integrativa samtalet åt i de olika studierna. Slutligen saknades en redogörelse för teoretisk grund och diskussion kring integrationen som del av behandlingen. Nyckelord: psykedelisk terapi, integration, kartläggande litteraturöversikt / In the last two decades, the research and interest in psychedelic therapy has grownin the western world. In a quick overview of the field and the narrative that emerges, the concept of integration is described in the literature as an important component of psychedelic therapy. Descriptions of what integration as an activity is, can or should be, differ in the scientific literature. However to our knowledge no previous compilation has been made of the role and importance of integration in modern clinical research. That such a compilation is made is of particular importance as a basis for possible future treatment. This is thus the purpose of this essay. More specifically, the following questions were intended to be answered: (I) How are interventions following the psychedelic session described? (II) What is the purpose of the subsequent intervention? (III) How do the studies justify their method? The questions were answered via a scoping review and associated methodology. The literature search generated 228 results in which a total of 17 studies were included. The data was analyzed via a basic manifest content analysis. The result showed that integration is minimally described in the included studies and that these have different descriptions of the integration process. Furthermore, the descriptions of the purpose of the integrative conversation differed in the various studies. Finally, an account of the theoretical basis and discussion of integration as part of the treatment was missing. Key words: psychedelic therapy, integration, scoping review

Mental illnesses, especially depression, are a global problem that require new treatment options to those whose symptoms are resistant to the current ones. Psilocybin, which is a naturally occurring drug in mushrooms, has become a potential candidate. It affects the brain by deactivating certain areas, causing not only changes in perception and consciousness but antidepressive responses as well, thereby improving well-being. Previous studies have looked at psilocybin and how it affects the brain, and also shown that short trials with psilocybin can cause long-lasting improvement. Here, I conducted an analysis including nine experimental articles that had studied psilocybin’s effects on depressive symptoms. Results confirm that psilocybin does decrease depressive symptoms, even long-lastingly, while only transient mild side effects being fairly common. Some conclusions could also be drawn of which types of patients will benefit of psilocybin treatment most likely. Future research with bigger sample sizes is needed, as well as more focus on identifying the ideal settings and patients of psilocybin-assisted therapy. / Mental ohälsa och särskilt depression är globala problem. Nya behandlingsalternativ behövs för de som inte får hjälp av nuvarande behandlingar. Psilocybin är ett ämne som finns i så kallade magiska svampar och har blivit en potentiell kandidat. Psilocybin påverkar hjärnan genom att inaktivera vissa delar, vilket leder till förändringar i perception, medvetandet och antidepressiva responser bland annat. Tidigare forskning har fokuserat på hur psilocybin påverkar hjärnan samt visat att även kortvarig behandling med psilocybin kan framkalla en långvarig förbättring av hur man mår. Denna analys inkluderar nio experiementella studier om psilocybins effekter på depressiva symtom. Resultatet visar att psilocybin minskar depressiva symptom, även långvarigt. Endast kortvariga milda bieffekter var rapporterade. Framtida forskning bör ha ett större antal av deltagare samt fokusera på att identifiera idealgruppen för denna typ av behandling.

In recent years, there has been a noticeable increase in media coverage regarding the use of psychedelic drugs. The purpose of this thesis is to explore the development of the psychedelic discourse between 1990 and 2019 using critical discourse analysis as a methodological and theoretical tool. Furthermore, this thesis hopes to explain how Swedish media, and the daily press in particular, has presented the image of the typical user of psychedelic drugs, and if this image has changed over time, by looking at articles and news coverage of the psychedelic discourse. The result of this study indicates that there have been several changes in the discourse, both in terms of how psychedelics and its users are presented in the media, but also in the types of discourses that are used to describe them.

Resultaten från kliniska studier tyder på att psykedeliska substanser i kombination med stödjande psykoterapi kan vara ett alternativ till befintliga behandlingsformer för patienter med psykiska sjukdomar. Tidigare undersökningar har dock indikerat allmänt negativa attityder till narkotika bland den svenska befolkningen. Undersökningarna har å andra sidan inte fokuserat på psykedeliska substanser och deras användning i samband med assisterad terapi specifikt. Denna studies syfte var att undersöka hurdana attityder svenskar har till psykedelisk assisterad terapi och hur attityderna påverkas av upplevd kunskap, attityder till psykedeliska substanser, attityder till lagändringar, kön och tidigare bruk av psykedelika. Totalt 127 respondenter över 18 år bosatta i Sverige besvarade enkäten. Resultaten visade relativt positiva attityder till psykedelisk assisterad terapi bland deltagarna. De oberoende variablerna i studien var signifikant korrelerade med attityder till psykedelisk assisterad terapi. Dock var det enbart upplevd kunskap och attityder till lagändringar som var unika prediktorer till attityder till psykedelisk assisterad terapi i multipel regressionsanalys. Den övergripande regressionsmodellen förklarade 53,9 % av variansen. Till skillnad från tidigare forskning verkar attityderna generellt vara mer positiva när det handlar om att använda psykedelika i medicinskt syfte i samband med assisterad terapi. Det behövs därför mer nyanserade studier som kan synliggöra dessa skillnader för att ge en mer rättvisande bild på de allmänna attityderna. Denna studie ger en inblick på hur svenskar ställer sig till frågor om psykedeliska substanser och psykedelisk assisterad terapi.

Ändamålet med föreliggande rapport har varit att undersöka åtta personliga skildringar för att ta reda på hur deras livsåskådning ser ut efter att ha brukat psykedeliska substanser, samt undersöka huruvida något möte med Gud eller någon annan ”högre makt”, förekom under rusningstiden. För att besvara ändamålet har rapporten brutits ner till två frågeställningar, där den första hanterar vad som händer med livsåskådningen och det andra gudsmötet. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys med förbestämda kodscheman och analysenheter använts som metod. Undersökningen teoretiseras och stärks dessutom med hjälp av den tidigare forskning som har gjorts på området från John Hopkins universitet, men även med hjälp av teoretiska begrepp som b.la. mysticism, livsåskådning och shamanism. Denna undersökningens resultat stämmer väl överens med tidigare forskning och visar att psykedeliska substanser tenderar att påverka eller förändra en människas livsåskådning till att börja uppskatta andlighet mer än det materiella och att de flesta upplevde någon form av ”högre makt”.

Interest in psychedelic science is increasing in society. From ritual traditions to today's therapeutic use, psychedelic substances have played a role in healing, self-exploration, and spiritual understanding. Increased research activity as well as the introduction of university courses on psychedelic science at institutions such as Karolinska Institutet and Lund University also indicate an increased interest within the Swedish academy. This integrative literature review highlights the historical, scientific, and cultural dimensions of psychedelic science. The overview results in four themes; Historical background, Psychedelic assisted therapy, Challenges and risks and Ontological perspectives; the biomedical meets the spiritual. Within these themes appears a theoretical debate regarding the medical and social perspective in treatment within the field of psychedelic science, which in turn affects and mirrors the field of social work. Positive results in treatment of depression, anxiety and addictive disorders are presented, as well as methodological challenges and a complex cultural and spiritual significance. Finally, the relevance of psychedelic science in social work is discussed, where psychedelics can potentially offer new therapeutic approaches to complex mental health problems as well as highlight existential questions in a field in need of comprehensive perspectives. / Intresset kring psykedelisk vetenskap ökar i samhället. Från rituella traditioner till dagens terapeutiska användning har psykedeliska substanser spelat en roll i läkning, självutforskning och andlig förståelse. Ökad forskningsaktivitet samt införandet av universitetskurser om psykedelisk vetenskap på institutioner som Karolinska institutet och Lunds Universitet indikerar även ett ökat intresse inom den svenska akademin. Denna integrativa litteraturöversikt belyser psykedelisk vetenskap ur historiska, vetenskapliga och kulturella dimensioner. Översikten resulterar i fyra teman; Historisk bakgrund, Psykedeliskt assisterad terapi, Utmaningar och risker samt Ontologiska perspektiv; det biomedicinska möter det andliga. Positiva resultat vid behandling av depression, ångest och beroendesjukdomar presenteras, likväl metodologiska utmaningar och en komplex kulturell och spirituell signifikans. Genomgående i dessa teman framkommer en teoretisk debatt inom forskningsfältet gällande det medicinska och sociala perspektivet på behandling, som även speglas i det sociala arbetet. Slutligen diskuteras relevansen av psykedelisk vetenskap inom socialt arbete, där psykadelika potentiellt kan erbjuda nya terapeutiska tillvägagångssätt för komplexa psykiska hälsoproblem samt lyfta fram existentiella frågor i ett fält vid behov av omfattande perspektiv.